Öl på Malta.

Idag har det blivit ett par öl, först ut var Farsons Hopleaf Pale Ale. Cisk Lager som jag skrev om häromdagen var inte rolig, Hopleaf Pale Ale från samma bryggeri var mycket godare. Att farsan och jag innan vi drack ölet knallat runt 1 mil bidrog förstås till ölet smakade extra smaskigt. 3 euro för en halvliter.



Ölet drack vi på Plough&Anchor Restaurant i St Julian, Malta. Puben hade en härlig nautisk inredning med typiska engelska pubinslag. Väldigt mysigt ställe på alla sätt. Ägaren var en äldre engelsk gentleman med ett mycket härligt yvigt vitt skägg.



Nå, tillbaka till Pale alen. Ölet hade ett vackert utseende med ett gräddigt skum. Doftade lite nötter och kola. Smakade lite plast, frukt och kola. Eftersmaken innehöll lite inslag av skinka och sirap. Ingen jättebeska men ändå betydligt mer jämfört med "pisslagern" vi drack i torsdags. IBU på 32. Långt ifrån weltklasse, men ändå drickbart. Betyg: 2,75/5



Till lunchen blev det ett par Farsons Blue Label. Det bästa med det ölet var dess rätt vackra färg. I övrigt finns det inte så mycket att säga. Vattnigt och ganska intetsägande är mitt omdöme om ölet. Ingen kropp och ingen eftersmak, trist! 1,75/5

Nu har jag inte druckit alla öl som produceras på Malta så jag kan inte vara helt säker, men onekligen känns det som att till Malta bör man ej åka om man är på jakt efter öl i världsklass.

Det är nästan, men bara nästan så att man blir sugen på en Maotai.