Nåväl, till det centrala för denna lilla berättelse. Givetvis hade jag redan i förväg studerat öllistan, visste på ett ungefär hur kvällen skulle utveckla sig. Som första öl beställde jag in en Ocean IPA från Oceanbryggeriet. Ett antal gånger har jag varit nära att beställa en Ocean IPA, men det har aldrig blivit av.
Ölet får anses vara bärnstensfärgat, skummet var hyfsat stort. Då jag doftade på ölet blev jag lite förvånad då det doftade ganska mycket av rök förutom den sedvanliga fruktiga och karamellaktiga doften. Även smaken var påtagligt rökig. Skall Ocean IPA verkligen smaka så eller var det något som var knas? Beskan var trevlig utan att vara extrem på något sätt. Förväntar man sig en amerikansk IPA då man beställer in en Ocean IPA, ja då lär man bli besviken. Nä, detta öl har en mer brittisk stil. På flaskans etikett stod följande att läsa: "Eftersom begreppet India Pale Ale idag är lika konfunderande som fotbollens diamantformation, så kan man bara konstatera att varianterna är många." Ja, det kan man förstås hålla med om, och trevligt är det att det finns många olika varianter.
Gott utan att briljera, betyget blir 3,25/5
Efter öl nummer ett var det dags för mat, jag åt en klassisk Club Sandwich. Smakade bra! Till maten drack jag en Ølfabrikken Pale Ale från danska Ølfabrikken. Ölet hade en rätt trevlig humlig doft med lite vibbar av karamell och citrus. Smaken hade toner av citron lite gräs med en rätt hygglig beska och eftersmak. Fast nog hade jag hoppats på än mer humlearomer. Värt att notera är att Ølfabrikkens öl tappas på burk. Verkligen inte ofta jag dricker burköl men igår skedde det. Det mest kända mikrobryggeriet som säljer sina öl på burk är förstås amerikanska Oscar Blues.
Ølfabrikkens Pale Ale var ungefär som Ocean IPA, gott och klart drickbart men utan att lämna några gigantiska avtryck. Äh, samma betyg som för Ocean, 3,25.
När vi satt på restaurangen igår passade de på att höja priserna på många av ölen, som tur var hann de ej höja priset för Ølfabrikken Pale Ale igår. Idag såg jag på Man in the Moons hemsida att ölet kostar 99, igår betalade jag 69. Snacka om sjuk prishöjning! Inflation är inte bra för samhället!
Något som däremot är bra för samhället och mänskligheten är Närke Kulturbryggeri. Som tredje öl för dagen delade Eddan och jag på en flaska Kaggen Stormaktsporter 2007. Känns mycket bra att inom loppet av en dryg månad nu ha smakat den "vanliga" Stormaktsportern och "Kaggen Stormaktsporter". Skillnaden mellan de två ölen är att sistnämnda är lagrad 2,5 månader på ekfat.
Finns det någonting vackrare än att se hur vätskan från en tung stout eller porter hamnar i glaset? Kaggen hade en underbart svart och trögflytande vätska, skummet är minimalt. Till en början tyckte jag att varken doften eller smaken var så märkvärdiga, ölet var helt enkelt lite för kallt. När västskan blivit lite varmare, ja då började det hända saker och ting vad gäller doft och smak. Ölets doft påminner mer om vin än öl men med lite toner av vanilj, bär och rök. Smakar väldigt mycket kaffe och choklad, men för varje klunk upptäckte jag något nytt. Verkligen en helt underbar porter, mjuk och poetiskt len samtidigt som kroppen är stor. Finns ett ord som kan sammanfatta allt, weltklasse! Betyget blir 5/5. Det är förstås svårt att säga vilken öl som är den godaste man druckit, men Kaggen hamnar mycket högt på min lista. En artikel från år 2007 om just Kaggen.
Som avslutning på aftonen drack jag en flaska Leffe Vieille Cuvée. Det var väldigt länge sedan jag drack något från Leffe, deras Cuvée hade jag tidigare ej provat. Kanske var det fel att beställa in en Leffe Cuvée efter Kaggen, men gjort är gjort. Ölet var ganska sött och fylligt med fina inslag av honung och torkad frukt. Onekligen en öl som trots allt passade rätt bra på en lördag, lite lördagsgodis kan man gott kalla det. Betyget blir 3,5/5.
Utöver ovanstående fyra öl smakade jag även några klunkar av ett par andra öl, nämligen ST Bernardus ABT 12 samt Boon Oude Kriek 2004. Förstnämnda ölet hade en smått bisarr men samtidigt kul smak av en godissort som jag väl känner igen från barndomen. Tyvärr kan jag inte minnas namnet på godissorten. Boon Oude Kriek är en spontanjäst körsbärsöl, sur och smakrik. Väldigt intressant och kul typ av öl. Bägge dessa öl skall jag vill tillfälle beställa in en flaska av, de tål att analyseras närmare.
Kvällens enda besvikelse var efterrätten, Hallon- och blåbärspaj med vaniljsås. Smakade inte särskilt mycket. En hopplös gottegris som jag hade även gärna sett efterrätten betydligt sötare.
Trots denna lilla besvikelsen med efterrätten var kvällen mycket trevlig. Alltid kul att dricka öl man tidigare ej druckit.
.JPG)
