Patricks Pub, Kristiansand

En fördel med mindre städer är att man inte behöver ägna mycket tid eller pengar åt transporter, mellan Christianssand Brygghus och Patricks Pub og Restaurant är det inte mer än 150 meter. Patricks Pub, ja det är ett ställe som jag hört talas om vid några tillfällen, ett ställe där man brukar kunna hitta det allra senaste från mina norska favoriter Nøgne Ø. 

På fat fanns runt 10 olika öl, det som intresserade mig mest var en cider, nämligen Lervig Sourhead Cider. Ja, det gamla bockskrället kan faktiskt dricka annat än öl, bara så att ni vet. Tydligen fanns cidern på CBC i maj men då missade jag den. Tycker att den var väldigt uppfriskande med stora smaker av äpple. Lätt syrlig och befriande nog inte söt. Bra grejer helt enkelt.

Efter en titt i flaskutbudet kunde jag konstatera att de inte hade något från Nøgne Ø som jag inte hade druckit tidigare. Det fanns inget annat än att fråga den pratglade bartendern (de var flera men jag hade "bäst" kontakt med en av dem) om de möjligtvis hade något som inte fanns med på listan, som t ex Nøgne Ø Funky Geyser, jodå den fanns. Trevligt värre, tänkte jag. Ölet är fullproppat med brettanomyces, något som märktes då kapsylen åkte av, det skummade rejält. Ölet både doftade och smakade en hel del "brett" liksom gröna äpplen, citrus och hö. Kroppen var åt det tunnare hållet och avslutningen torr. En stabil sak.

På Patricks Pub var det mer fart än på Christianssand Brygghus, bland annat en stammis som hela tiden ville ha uppmärksamhet. Turligt nog pratade han en norska som jag hade svårt att förstå så några alltför djupa diskussioner och världspolitiken blev det inte. Annars så måste jag säga att jag gillade Patricks Pub, inredningen var åt det mörkare klassiska pubhållet. Helt klart ett ställe som det är värt att titta in i om man är Kristiansand. 

Det var det här med mindre städer, Gastropuben KICK Malt & Mat låg också väldigt nära de två andra besökta ställena, en gyllene triangel kan man helt klart kalla det. KICK är det ställe i Kristiansand med flest fatöl, hela 30 stycken vilket är riktigt imponerade. Fatölen varierade, från vanliga industrilager till mer intressanta skapelser. 

På KICK samtalade jag ett tag med en dam av en den yngre generationen som var påfallande kunnig om öl. Ibland undrar jag vad det egentligen är som sker men det är förstås mycket glädjande att ölintresset sprider sig. Nåväl, snart sitter man där i gungstolen och undrar över vad det var som egentligen skedde?

I mitt glas hamnade ett par brygder, Fanø Forår vilket var en söt bocköl. Den var förstås maltig med en del torkad frukt och sirap. Drickbar men ingen favorit. En gammal favorit hanns också med, Nøgne Ø Imperial Stout. Jo tack, den fungerar nästan vilken tid som helst på dygnet, riktigt sympatisk öl som alltid. 

KICK var det lugnaste av de tre ställena som besöktes, ja det var riktigt lugnt då gästerna inte var många i den tämligen stora lokalen. Skulle jag då rekommendera folk ett besök, självklart! 

Efter en timmes kvällspromenad där mesta av tiden ägnades åt att njuta av de härliga dofterna från havet fanns det inte så mycket mer att uträtta, förutom ett par öl på hotellrummet. Både Lade Gaards Brygghus Lys Hvete och Grans Lättöl var så trista att det räcker mer än nog att bara publicera dem på bild. 

Något som var glädjande att se på flygplatsen Kjevik var de tre ölen från Nøgne Ø som fanns att köpa. Undrar när något liknande kommer att skådas på Arlanda? 

Ännu ett besök i Norge var över. Har ingen aning om när nästa besök till det fagra landet kan tänkas ske, men förr eller senare lär det bli av.

Christianssand Brygghus

I förra veckan var det återigen dags att besöka en ny norsk stad, det är något jag roat mig med att göra sju år i rad. Kristiansand i södra Norge stod på tur denna gång. Det är en lagom stor stad med drygt 80000 invånare, belägen vackert vid kusten. Longyearbyen, Tromsö, Bergen, Bodö, Stavanger och Ålesund och nu alltså Kristiansand. Vet inte varför jag är så otroligt förtjust i Kongeriket Norge, vissa saker är som de är helt enkelt. En sak är i alla fall säker, jag ser redan fram emot mitt nästa besök.

Efter flygplansbyte i Oslo landade jag på Kjevik och tog flygbussen som passande nog stannade precis utanför mitt hotell. Som vanligt mycket smidigt att resa i Norge, inga problem med någonting. Från flygplatsen in till stan är det 13 km, resan kostade 150 NOK t/r. Var redan framme kring klockan 11 men fint nog var rummet redan färdigt, sådant är alltid skönt, ännu skönare om man flugit långt.

Som traditionen bjuder började jag med att besöka Vinmonopolet som låg ungefär 200 meter från hotellet. Hade inga planer på något stort inköp men tre flaskor blev det i alla fall. Det blev även ett trevligt snack med en av de anställda om norska bryggerier, kul att ibland träffa en anställd med goda kunskaper. 

Därefter vankades det lunch vid Sjøhuset, inte heller det långt beläget från hotellet. Ja faktum är att inget av ställena som jag besökte under min vistelse i Kristiansand låg mer än 500 meter från hotellet, ibland är det verkligen skönt med mindre städer. Är man i Norge kan man inte annat än äta fisk, så även denna gång. En steinbitfilet med friske grønsaker, kremet hvitvinsaus och dampede småpoteter fick det bli. Väldigt, väldigt gott, speciellt såsen hör till godaste vitvinssåserna jag haft äran att få reta smaklökarna med. 249 nok är dessutom trots allt ett hyggligt pris, i Stockholm skulle en motsvarande anrättning varit dyrare. Ett tips är alltså att titta efter fisk i Norge, det brukar för det mesta vara tämligen prisvärt.

Ratebeer är alltid en pålitlig informationskälla då man vill söka efter ölrelaterade tips i olika städer, efter att ha tittat på vad Kristiansand kunde tänkas bjuda på var det tre-fyra ställen som jag bestämde mig för att besöka. Den första av dem, förutom Vinmonopolet, var Christianssand Brygghus. De öppnade klockan 15:00 så innan dess fanns det inget annat att göra en att spatsera omkring och titta på den trevliga lilla staden.

Strax efter 15 var det då dags att kliva in. Brygghuset ligger väldigt centralt i staden, det går inte att missa i alla fall  inte om man inte är blind. Lokalen var uppdelad i två sektioner, närmast entrén var själva bardelen, längre in var matsalen. Det första jag gjorde var att fråga om de sålde smakprover av sina egna öl, det gjorde de. "Smakebrett" kallas det förresten på norska. Tänk vad trevligt, så borde det alltid vara på en bryggeripub tycker jag. Sex öl på 0,1 liter kostade 149 NOK. Då fick jag Christianssand Blond Ale, Ich Weiss Nicht, Amber Ale, Brown Ale, Porter och den helt nya Christianssand Cosmic IPA. 

Alla sex ölen upplevde jag som ok eller bättre. Inga felsmaker utan de var vad de utsåg sig för att vara. Föga förvånande tyckte jag dock mest om Portern och IPA:n, tänk att det nästan alltid blir så.

Det bästa med besöket var den mycket trevliga personalen, särskilt bartendern som var hemmahörande från just Kristiansand hade jag ett långt snack med. Mycket intressant att lära sig mer om den norska ölmarknaden, t e x var det nytt för mig att det i norra Norge finns en kommun som inte tillåter matbutiker att sälja öl upp till 4,7% vilket är tillåtet i övriga Norge. 

En annan intressant sak är att i Norge måste alla öl i en meny presenteras med lika stor text, inget öl ska få större uppmärksamhet än ett annat. Christianssand Brygghus fick dock tillåtelse till att presentera sina säsongsöl med mindre text än ölen i det fasta sortimentet. Norge, vilket fascinerande land!

Klockan den tickade på, jag visste att det fanns ett par ställen till som jag vill besöka innan dygnet blev för sent, men eftersom det var så lugnt och skönt var jag bara tvungen att ta en titt i flasklistan. Utbudet var inte enormt men ungefär 40 olika öl hade det. Valet föll på en Haandbryggeriet Krekling (2013-), det handlar om en modifierad variant jämfört med den tidigare versionen. Man vet vad man får då man köper öl från Haandbryggeriet, denna var stabil utan att vara briljant. En hel del bär både i doft och smak, även inslag av fat, läder och malt. Livlig kolsyra och i det stora hela en väldigt uppfriskande öl. 159 NOK kostade flaskan.

Måste säga att att jag blev riktigt imponerad av Christianssand Brygghus, särskilt stämningen och den väldigt trevliga personalen imponerade på mig. En helkväll där skulle jag inte tacka nej till. Bara och vänta och se om det kan tänkas bli ett nytt besök i framtiden, jag hoppas det. 

Det blir faktiskt en del två, i den blir det några rader om Patricks Pub och Gastropuben KICK vilka båda två låg mycket nära Christianssand Brygghus.