söndag 31 maj 2015

Systembolaget, fasta nyheter 1/6-2015

Imorgon, måndag 1/6 är det återigen dags för ett stort släpp på Systembolaget. Det handlar om öl i det fasta sortimentet liksom lokala nyheter. Tidigare i veckan hade jag möjlighet att medverka på skribentprovningen som i vanlig ordning hölls på Systembolagets huvudkontor i Kungsträdgården i Stockholm.



Öl som kvalat in från beställningssortimentet till det fasta sortimentet:

88640 Tennent's Glutenfri, 17,90, 33cl, 5%
En tunn och intetsägande öl som bjöd på lite papp, bröd och en aning frukt.

1584 Eriksberg, 11,90, 33cl, 5,3%
Faktiskt lite bättre än vad jag mindes den även om det inte säger så mycket. Lätt med lite malt, citrus och en gnutta metall.

89283 Oppigårds Everyday IPA, 19,2, 33cl, 4,6%
En småtrevlig Session IPA med rätt bra fart på humlen. Gillade tonerna av ananas och den stabila bittra avslutningen.

89257 Wisby Mörk - Det sjunde gomseglet, 18,6, 33cl, 5,4%
Mörkt bröd, kola, choklad och lite frukt. Aningen tunn finish, dock helt ok.

1723 Mahou Negra, 15,3, 33cl, 5,5%
Lätta rostade toner, karamell och bröd. Söt och med lite metall i finishen. Nja.

88167 Sons Of Anarchy Amber Ale, 21,9, 35,5cl, 4,7%
Malt och knäckebröd liksom en del karamell. Kort finish. Inget att skriva hem om.

Nyheter i det fasta sortimentet 1/6: 

1488 Norrlands Guld Ljus EKO, 11,30, 33cl, 4,7%
Lätt med bröd, lite hö och en diffus örtighet. Riktigt tunn och ospännande. 

1331 Arboga Ekologisk Lager, 14,40, 50cl, 5%
Verkligen tunn med svaga toner av bröd och något som var svårt att definiera.

1562 Rådanäs Lageröl 19,90, 33cl, 5,4%
En helt ok lager. Maltig med citrus och lite småkakor.

1564 Skovlyst Birkebryg EKO Unfiltered, 16,20, 33cl, 5%
Anonym utan mycket till doft eller smak. Bröd och lite råg var vad jag kunde finna.

1599 Nörrebro Bryghus New York Lager, 22,30, 40cl, 5,2%
Åt det söta hållet med bröd, karamell och en humlighet som kan anas. Drickbar men något blek.

1674 Dugges All The Way Session IPA, 19,90, 33cl, 4,2%
Stabil med humla, grapefrukt, citrus och lite bröd. Avslappnad och skönt drickvänlig.

1330 Grebbestad IPL, 23,90, 33cl, 6%
Maltig med hö och en del karamell. Inte så mycket humle som förväntat.



1614 Saison Dupont Biologique, 54, 75cl, 5,5%
Har alltid gillat denna, likadant nu. Balanserad med lite funk, hö, bröd och örter. Extra poäng för ett bra pris.

1375 Mohawk Anything Gose, 23,20, 33cl, 3,8%
Lite blek på något sätt. Syrligheten fanns där men jag saknade sältan.

1622 3 Fonteinen Oude Geuze, 59, 37,5cl, 6%
En annan öl som jag alltid tyckt om, riktigt kul att kunna köpa några flaskor igen. Fint syrlig med en skön funkighet, citrus och annat gott.

1439 Zeunerts Höga Kusten, 15,90, 50cl, 5,3%
Höga Kusten är otroligt vackert men tyvärr levde inte det här ölet riktigt upp till det. Blek och utan någon direkt karriär.



1572 Corsendonk Mixpack, 99,60, 132cl
-Blanche, 4,8%: en hel del koriander och tvål. Nja, jag är inte överförtjust i koriander. 
-Rousse, 8%: väldigt söt och godisaktig. Nä, det blev för sött för mig.
-Agnus, 7,5%: rätt söt och lite svår att definiera. Aprikos, malt och kola var vad jag hittade.
-Pater, 6,5%: lätt, lätt rostad med torkad frukt och malt. Tunn och inte så spännande.

1628 Negra Modelo, 16,90, 35,5cl, 5,4%
Viva Mexico, eller inte. Tunn och med lite karaktär. Kola och bröd var väl typ det som fanns.

2146 Ridgeway Imperial Barley Wine 2012, 39,90, 33cl, 10%
Söt med torkad frukt, kola och värmande alkohol. Helt ok men trodde att den skulle smaka mera. 

1606 Young's Double Chocolate Stout, 19,90, 33cl, 5,2%
Lätt rostad med en hel del choklad både i doft och smak. Helt ok öl som gjord för Willy Wonka?

Det kommer även att släppas fyra cider eller vad man nu ska kalla dem? Provade samtliga och tyckte att de var väldigt söta och sliskiga. Nä det där med "alkoläsk" har aldrig riktigt varit min grej. 

Om de lokala nyheterna tänkte jag skriva om i nästa inlägg. 



torsdag 21 maj 2015

Några Nøgne Ø för att hedra Norge

Under ett antal år har vi firat Norges grundlagsdag, syttende mai  hos Eirik med familj på Basunen. Inget undantag i år, låt vara att vi tjuvstartade redan på lördagen då 17/5 i år var på en söndag.

En skön dag var det, inga skandaler utan god mat, trevligt umgänge och ett antal mer eller mindre intressanta öl. Man kan säga att Eirik och jag har en inofficiell tävling om vem som har provat flest öl från Nøgne Ø, beläget i Grimstad, vilket råkar vara Eiriks födelsestad. Skönt nog leder jag med fyra. Vissa tävlingar är helt klart viktigare än andra. Ja det känns stabilt. 

Fem för oss nya öl från Nøgne Ø hade jag med mig, två köpta från Bierkompass.de och tre från Den Nordiske Ølhandel i Köpenhamn. 



Dagens första blev Nøgne Ø Vic Abstract IPA vilket är en IPA som är fermenterad  med brettanomyces. Tycker inte att ölet var så humligt eller fruktigt som man kanske hade kunnat tro. Istället rörde det sig mer om gräs, lite inslag av ek samt förstås den otvivelaktiga touchen av brett. Avslutningen var torr och ölet medelbittert. Ganska udda men i det stora hela helt ok.



Som nummer två dracks Nøgne Ø Gottes Hülfe in der Noth. Det är en Baltic Porter som vann Norska mästerskapen i hembryggning 2014 och som pris bryggdes ölet kommersiellt. (som lite kuriosa kan det nämnas att det var min öl nummer 80 från Nøgne Ø) Ölet var nästan svart, det fanns mörkt bröd, lätt rostad malt och en ton av karamell. Fanns även lite lakrits och något som påminde om salt. Munkänslan åt det krämiga hållet. Mild och lättdrucken.





Tredje ölet blev Nøgne Ø Quadrupel Red Wine Barrel Edition. Det var först i lördags som jag noterade att ölet var på hela 15,5%. Både doften och smaken var vinös, potent och med värmande alkohol. Trots den höga alkoholhalten så var ölet drickvänligt, fanns inslag av rödvin, frukt samt karamell. Vi var fyra som delade på flaskan, något som kändes smart.



Två kvar, nästa till rakning var Nøgne Ø/Kissmeyer Naked Kiss. Det är det andra samarbetsölet mellan de två bryggerierna, faktiskt var deras första samarbete Double Knot Brown det första samarbetsölet som Nøgne Ø överhuvudtaget gjorde. Sedan dess har det ju blivit rätt många under åren. Ölet är en Imperial Porter till vilken det tillsatts svarta vinbär. Vinbären de kändes både i doften och smaken. I övrigt fanns det rostad malt, lite lakrits liksom en känsla av värmande alkohol. En rätt speciell öl som bjöd på en hyfsat syrlig avslutning. Jag tyckte om den. 



Sist men inte minst av de fem provade Nøgne Ø drack vi Saison Reserve. Det visade sig vara en ok öl men något anonym. Frukt, jäst, lite hö och en lätt maltighet var vad jag tog till mig. Avslutningen var tydligt torr. 

Förutom ovanstående blev det även en del andra öl, en kul eftermiddag/kväll var det. Undrar när det nästa gång kommer att provas fem nya öl från Nøgne Ø på en och samma dag? 

 




fredag 15 maj 2015

SM i hembryggd öl 2015

Förra lördagen, 9/5, var det dags för Svenska mästerskapen i hembryggd öl. Platsen för spektaklet var Solnahallen. Tävlingen bestod av två deltävlingar. I den ena var det utbildade domare som i förväg bedömde öl och utsåg vinnare i elva olika kategorier, i den andra deltävlingen (folkets val) var det vi besökare som fick utse våra vinnare bland de provade ölen. Antalet öl var i år rekordstort, i domartävlingen handlade det om 729 stycken och i folkets val var det 238 öl. Utöver ovanstående var ett gäng öl med i etikettävlingen, det fanns alltså en hel del att försöka hålla koll på som besökare.



Svenska hembryggareföreningen antog sina stadgar för 25 år sedan, men redan två år innan det arrangerades SM så årets SM var alltså den 27:e i ordningen.

I hembryggarsammanhang hade jag tidigare bara varit på Belgoträffen vid ett par tillfällen så årets SM var alltså det första som jag behagade att besöka. Dessutom var det mitt livs första besök i Solnahallen. Bättre sent än aldrig som man brukar säga.



Vi anlände till Solnahallen ungefär 10 minuter innan dörrarna öppnades klockan 12:00. Kön var rätt lång men det gick snabbt att ta sig in. Som icke-medlem betalade jag 300 spänn för inträdet, i priset ingick ett glas, programblad samt smakprover hos de olika utställarna.



Utställarna var placerade i två olika hallar, den ena betydligt mer trång och livlig än den andra. I den stora och lugna hallen fanns det gott om sittplatser för den som önskade att vila baken.

Direkt då jag anlände insåg jag att det skulle bli en omöjlighet att hinna prova ens en tredjedel av de olika ölen. Dessutom skulle röstningen för Folkets Val och etikettävlingen stänga klockan 16.00 så det fanns bara fyra timmar till provande och analyserande.

Måste erkänna att jag hade väldigt dålig koll på de olika utställarna och ölen. Vissa kände jag dock igen så självklart provade jag deras öl. Baker Boyz Viksjö Pale (Norman Geaney och Magnus Bäck), Funky Clown 100% Brett IPA, Dark Clown (Stefan Björnsbacka och grabbarna), Svartra Pisten (Mattias Wallén och Mikael Sörensen) liksom Seatown Brewing - Winter IPA (Joakim Gustafsson). Det är inte bara för att jag är en snäll person som jag ger alla ölen godkänt, en som dock stack ut lite extra var Dark Clown.



Runt 30 olika öl hann jag prova och måste säga att nivån var stabil även om en del provade DIPA kändes lite väl söta. Vissa öl hade även lite problem med kolsyran men rent generellt var det alltså en klart godkänd nivå.



Min personliga favorit av alla de provade ölen blev Mr. Mangos Passion (Staffan Helmersson). Det var en högst förtjusande och läskande "Florida Weisse". Värt att notera är att ölet i fråga vann folkets val klass III. Samtliga vinnare i de olika klasserna hittas här.

Staffan Högfeldt korades till årets hembryggare med sitt öl "Skotten - an offer you can't refuse". Förutom äran, 10000 kronor så kommer 30000 liter av ölet bryggas kommersiellt hos Åbro i Vimmerby. Tyvärr missade jag att prova ölet men den kommer att lanseras på Stockholm Beer i höst liksom på Systembolaget så ännu är det inte kört.

I det stora hela ett lyckat event. Något som saknades var fler ställen att skölja sina glas på samt ställen där man kunde ta några klunkar vatten. (det är alltid smart då man provar många olika öl). Toaletterna upplevde jag inte som något problem även om jag hörde av andra att det kunde vara lite kö.



Är som sagt en amatör då det gäller hembryggning så det är omöjligt för mig att svara på hur hög klass de svenska hembryggarna håller jämfört med utländska sådana. Roligt var det i alla fall att konstatera att blandningen av olika stilar var stor, vissa öl var "normala" medan andra var smått galna. Vem vet, det kanske är läge att själv ställa upp i SM om typ 50 år eller så?

Även bland utställarna var det mer show hos vissa jämfört med andra, det är precis så som det ska vara. Om alla vore exakt likadana så vore det förstås inte särskilt skoj.



När SM lämnades kurrade magen så det blev ett litet stopp på Bishops Arms i Sundbyberg innan pendeltåget hem togs. Väl där passade jag på att prova en Ballast Point Grapefruit Sculpin som var klart duglig. Mer grapefrukt i smaken än i doften. Kanske inte en helt färsk flaska men det var inte så mycket att bråka om.




tisdag 12 maj 2015

CBC, lördag 2/5

Som tur är blev det en lugn fredagskväll i Köpenhamn, ty på lördag var det återigen dags för CBC klockan 10:00. Precis som dagen innan delades det på en droska och det anländes till Spartahallen ungefär en kvart innan dörrarna öppnades. Att ta sig in gick snabbt för de som redan hade ett band runt handleden.



Dagens första anhalt blev hos Bells, ett bryggeri som jag alltid haft stora sympatier för. Snålvattnet började rinna då jag tänkte på tidigare möten som bland annat innefattat Bells Two Hearted Ale och Bells Expedition Stout. På de bägge lördagspassen provades Bells The Wild One liksom en av de absoluta höjdpunkterna på hela CBC, Bells Expedition Stout - Barrel Aged. Där snackar vi om en riktigt delikat och balanserad öl. Det var inget som tog över utan den var nästan en perfekt blandning av bourbon, choklad, vanilj och rostad malt. Tyckte i ärlighetens namn att det var förvånande att det knappt var några köer alls hos Bells, i vanlig ordning kunde man inte säga detsamma om Three Floyds.

Nämnda Three Floyds är som de är men deras Bourbon Behemoth skulle jag inte ha något emot att prova igen. Gillade framförallt ölets sköna och krämiga kropp, söt med mycket kola, frukt och bourbon. Riktigt bra öl men jag föredrar den vanliga Behemoth jämfört med denna. När jag tänker efter så är det i många fall som jag föredrar grundölet kontra fatlagrade varianter.

För att få lite Ying och Yang till denna arma text så kan det även vara läge att skriva några ord om lördagens sämsta öl, ja rentav det sämsta ölet på hela CBC. Morada/Stillwater Artisan Amburana Farmhouse. Väldigt konstig öl som kändes dammig och möglig. En liten sip var det enda som jag pallade med, resten var det bara att hälla ut så fort som möjligt.



Jackie O's Pub & Brewery var kanske den största överraskningen för mig på hela CBC. Generellt sett höll deras öl riktigt hög klass. Lördagens höjdpunkt från deras sida var Oil of Aphrodite vilket visade sig vara en behaglig Imperial Stout med mycket choklad, kaffe, nötter och lite vanilj.

Att Cellarmaker är bra bekräftades ännu en gång, deras DIPA Dank Williams hörde helt klart till eliten i DIPA-träsket. Åker man till SF så ska man inte missa deras schyssta ställe som dessutom ligger väldigt nära City Beer.

Den roligaste incidenten på lördagen var då en för mig okänd glad skåning kom fram och ville fotografera min rygg, eller närmare bestämt min t-shirt från Närke Kulturbryggeri. Tydligen hade han en kompis i Örebro som han skulle skoja med. Det var länge sedan jag hörde någon skratta så bullrigt och så länge åt någonting överhuvudtaget. Riktigt skoj att uppleva och roligt att en gammal t-shirt kan vara till så stor glädje.



Egentligen är det smått galet hur många bra öl som provades på de bägge dagarna på CBC. Några andra riktigt stabila lördagsöl var 18th Street Imperial Blud, Westbrook Batch 1000 IPA, Cigar City Leon och Surly Eight Ale, ja bara för att nämna några. Utbudet var verkligen fint och det var omöjligt att hinna med alla öl. Så här i efterhand inser jag att det var några av utställarna som jag inte ens besökte.

Under den sedvanliga pausen intogs en mättande lunch vilket förmodligen bidrog till att tempot gick ner kraftigt på det sista passet av årets CBC. Eller kanske var det bara som så att smaklökarna de var trötta och tyckte att det räckte? Särskilt många öl blev det i alla fall inte utan det var skönare att bara sitta och iaktta världshändelserna.



Likt Internationella Olympiska Kommitténs ordförande vill jag påstå att årets CBC var den bästa hittills. Det mesta flöt på bra, några farliga köer till toaletterna var det inte tal om. Maten (korv och ost) inne på CBC höll bra klass. Stämningen var bra trots att det var mycket folk och bitvis riktigt trångt. På alla de fyra CBC som jag besökt så har jag hittills inte sett någon bli utslängd även om jag hört att det har förekommit.



Att det blir varmt och bullrigt är det svårt att göra någonting åt även om jag gärna sett att de öppnat sidodörrarna i längre perioder. Några fler sköljstationer skulle inte skada liksom möjligheten till att ta en slurk vatten eller två. Nu var man tvungen att köpa vatten på flaska om man nu inte hade med sig egen eller tog från kranarna vid toaletterna.

Kvällen avslutades sedan på först Mikkeller Bar och sedan på Mikkeller & Friends. Jag var inte särskilt sugen på öl så det blev en väldigt lugn avslutning på lördagen i Köpenhamn.

Dock kunde jag inte låta bli att ta en sista bajer inne på SAS-loungen på Kastrup innan flyget hem. En Tuborg Classic kändes som en värdig avslutning på helgen i Köpenhamn, eller inte kanske det bör skrivas. I mitt tyckte en fruktansvärt tråkig öl, alldeles för söt och med kokta grönsaker och annat elände. Vill helst inte dricka den igen. (ibland måste man tillåta sig att vara en epikuré)


CBC, väl mött 2016!

lördag 9 maj 2015

CBC, fredag 1/5

Kan väl inte direkt påstå att jag kände mig som en bergsbestigare som precis nått sitt livs topp då jag vaknade på fredagsmorgonen. Men efter lite pliktskyldig hotellfrukost bestående av bacon och stekt potatis så sparkade maskinen i alla fall hjälpligt igång.

Precis som de tre tidigare årgångarna av CBC hölls även årets i Spartahallen som ligger ungefär 10 minuter med taxi från allra centralaste Köpenhamn. (Centralstationen) Taxiresan kostar runt 130 DKK så är man några stycken i bilen så är det helt klart värt det. I år var det fyra pass (session) som gällde, två på fredagen och två på lördagen. 10:00-14:30 respektive 15:30-20:00. Bestyckad med ett rosa band det var jag, då var det inträde till alla fyra passen som ingick. Runt 1800 danska kronor kostade det vilket jag trots allt tycker är helt ok. Två dagars idogt ölsmakande på diverse pubar i Köpenhamn lär knappast bli billigare.

Det gick smidigt att ta sig in på festivalen, kön den rörde sig snabbt. Väl inne så var det direkt rusning till Three Floyds monter, Tom och jag vi siktade in oss på en annan, nämligen AleSmith. Fattas bara annat då jag under kvällen innan tyckte höra mig själv flera gånger skandera "AleSmith, AleSmith, AleSmith!".



Anledningen till det var att de på det första passet serverade två olika varianter av Speedway Stout som jag tidigare inte hade provat. Deras mycket goda standardvariant har funnits att köpa på Systembolaget men Vietnamese Coffee och Coconut hade jag alltså tidigare inte stiftat bekantskap med. Bägge två väldigt bra men den förstnämnda var trots allt snäppet vassare i min mening. Maken till elegant och len öl får man leta efter att tag. Mycket smakrik med en massa härlig kaffe i en suverän balans. Snacka om höjdaröl att starta med strax efter 10:00 på en fredagmorgon. Undrar om jag någonsin kommer att göra det igen?

På dagens andra session startade vi också hos AleSmith, då var det den tredje varianten av Speedway Stout som skulle provas, Hammerhead. Även det en suverän variant med väldigt mycket espresso. Det var nästan lite märkligt hur mycket folk det var hos Three Floyds när man samtidigt mer eller mindre bara kunde gå fram till AleSmith och sträcka fram glaset och få öl av allra högsta klass.

Apropå AleSmith så blir det intressant att följa utvecklingen efter att Mikkeller köpt deras gamla bryggeri i San Diego. Mikkelleröl ska bryggas och om jag har förstått saken rätt så är det AleSmith som ska stå för driften. Under CBC-veckan i Köpenhamn bryggdes en batch Speedway Stout hos nyöppnade Warpigs. Det händer sannerligen hela tiden en massa intressant.

Antalet utställare var 40, de allra flesta bytte ut sina öl inför de olika passen då det fanns en hel del att prova. Jag var rätt illa förbered men ganska snabbt gick det att inse att i år var det en hel del fatlagrade öl som gällde, företrädesvis då Imperial Stouts. Känslan sa att det också fanns fler Berliner Weisse än tidigare år, liksom "rågöl".Lite mer fokus på cider och mjöd var det också i år då Cigar City Cider and Mead och Superstition var med för första gången. Nu är jag fortfarande en novis vad gäller cider och mjöd men de sistnämnda hade en riktigt trevlig blåbärscider som jag gärna skulle dricka igen. Det är verkligen kul att åka på en sådan positiv överraskning.



CBC är nördigt, det är många som sitter på sin plats på bänken och antecknar för fullt. För egen del föredrar jag att gå omkring och njuta även om det förstås är kul att försöka hinna med att prova många nya öl. I år hanns det med 90 nya drycker liksom några gamla favoriter dag ett, det får ju anses godkänt tycker jag. 

När man går omkring i lokalen så känns det nästan alltid som att vart man än tittar så ser man något bekant ansikte. Vissa personer vet man inte ens namnet på men man träffar dem år efter år på CBC och/eller på Stockholm Beer Festival. Man slipper prata om jobb, väder och vind då det förstås är så mycket roligare att prata om öl. Den klassiska frågan är nästan alltid "har du druckit något gott?" eller "vad dricker du?". Förstnämnda frågan är inte alltid så lätt att besvara då det ibland är svårt att direkt sortera sina intryck, fråga två är betydligt lättare att svara på det svaret typ nästan hela tiden blir "öl".



De svenska färgerna försvarades även i år av Brekeriet och Omnipollo, bägge skötte sig alldeles utmärkt. Helt olika typer av öl serverade de men respektive monter tycktes hela tiden ha många nyfikna gäster. En syn som förstås är fin att se.

Överlag tycker jag att fredagens öl höll stabil klass med många riktigt höga toppar. Ett bryggeri som överraskade i år jämfört med förra året då de inte var så roliga var brittiska Alpha State. Deras Vanilla Mocha Shake fastnade på näthinnan. En riktigt smaskig dessertöl. Förutom de olika varianterna av Speedway Stout var det många andra Imperial Stouts som höll sig långt framme i uppmärksamhetslistan. Några som bör nämnas är Tired Hands Only Void, Warpigs Smoldering Holes BA Sherry och Cycle Rye DOS. Alla tre riktigt bra, ja de var inte ensamma om att vara det.

Även om jag mest drack små smakprover av de allra flesta ölen så tar det en hel del på krafterna, det är varmt och ganska bullrigt i lokalen. Det är perfekt med pausen mellan de två passen då man går ut och äter en bit mat på någon av de närbelägna ställena och i största allmänhet laddar batterierna.



Helt klart var det en bra fredag på CBC, det vore synd att klaga. Kvällen blev betydligt tidigare jämfört med den innan. Övningarna avslutades på Fermentoren där det fanns en öl från Uppsala på fat, Jackdaw Zwarte Draak. En Belgian Strong Ale på 12,5% som kändes lite väl söt och med för mycket alkohol för mina smaklökar.

Likt ett litet barn lär jag ha somnat snabbt, tur var nog det för det vankades en lördag på CBC. Förra året missade jag nästan hela det första passet, en liknande fadäs ville jag inte vara med om i år.

tisdag 5 maj 2015

En torsdag i Köpenhamn

Det känns verkligen som något av en ritual att åka till Köpenhamn för att besöka Copenhagen Beer Celebration (CBC). I år åkte jag ner dagen innan det hela började.

Farsan körde mig till Arlanda,  jag checkade in och gick igenom Fast Track, upp till SAS-loungen för lite lunch. Smidigt boarding trots fullt plan, lite slummer på entimmesflighten till CPH. Efter landning vänta ett tag på väskan, sedan den korta tågresan till Hovedbanegården. Därefter en promenad på runt fyra minuter innan det checkades in på Radisson Royal Hotel. Fick rum på den 10:e våningen med en klassisk utsikt över nejderna.



Ovanstående skulle nästan kunna göras i sömnen, vissa rutiner är trevligare än andra. På hotellrummet kollade jag läget i cybervärlden och såg att grabbarna som åkt dagen före satt och mumsade på öl på Mikkeller Bar Victoriagade. Fanns det något annat att göra än att gå dit? Nej!



Trots att klockan inte ens hade passerat femton så var det mycket folk i baren, som vanligt tycktes de flesta vara svenskar. På fat fanns bland annat den undersköna Boneyard Notorious IPA3 som jag med glädje dricker om och om igen. Något högtidligt vill jag påstå att den är godare än Pliny The Younger, där har ni era gamla bolskjeviker och mensjeviker! En viss Johan drack en sisådär åtta glas av den ljuvliga Notorious, det är inte varje dag man ser någon sova ståendes.



Ärenden fanns att uträtta, hade inte tid att sitta alltför länge på Mikkeller utan knallade över till andra sidan gatan där Den Nordiske Ölhandel är beläget. Passade på att köpa några norska öl till 17:e Mai som sedvanligt ska firas senare i månaden. Butiken är liten och med rätt svåra öppettider, hittade en del nya öl så en glad gutt det var jag då jag gick vidare till nästa anhalt som var beläget runt 15 minuter bort, Kihoskh.

Kihoskh borde alla seriösa människor vid det här laget känna till. En kiosk med ett stort utbud av öl, särskilt nere i källaren. Då väskan var liten fick jag begränsa mig, men självklart köptes några flaskor, bland annat några till rummet.

Det som är så bra om man bor i närheten av Hovedbanegården är att det finns många ställen som ligger nära det. Ett av dessa som inte heller ligger långt från Kihoskh är nyöppnade Warpigs Brewpub, samarbetet mellan Mikkeller och Three Floyds.



Ett stort ställe med långbord inomhus och en hel del platser utomhus. Det var mycket folk så jag bestämde mig för att det bara skulle bli en öl, Warpigs Big Drunk Baby. En klart duglig DIPA som föga förvånande var färsk med framförallt mango och passionsfrukt. Faktiskt inte så vrålbitter utan rätt balanserad. Som lite kuriosa görs vattnet om till bryggningarna så att det ska vara så likt som möjligt vattnet som Three Floyds använder då de brygger borta i Munster.



Trots att det bara blev ett kort besök hann jag notera att maten såg god ut även om de flesta portionerna såg lite taniga ut och priserna var i den övre skalan. Lite osmidigt också att först behöva köa för maten och sedan för ölen, är det mycket folk på plats så tar det sin lilla tid. Ser i alla fall fram emot att besöka Warpigs igen då det är mer vardag och framförallt varmare väder då det är än mysigare att sitta utomhus.

Magen började kurra så det blev en enkel senlunch innan jag återvände till rummet för att lämna väskan med öl. Efter en kortare andhämtning gick jag till Mikropolis som är specialiserade på cocktails men de har även 10 öl på fat. Kvällen till ära körde de ett litet minievent med några öl från Crooked Stave. Crooked Stave Petite Sour (Blueberry) var den som jag uppskattade mest. När jag höll på att mumsa på den anslöt grabbarna.



Mikropolis är inte stort men mysigt. Publiken kändes ung, ja jag börjar bli till åren. Tom och jag satt kvar lite längre än de andra. Vi bestämde oss för att ses på Fermentoren som skulle bli kvällens sista anhalt. På vägen dit råkade vi slinka in på en gammal favorit, Ørsted Ølbar. Det är ett ställe som jag alltid gillat. Ibland känns det som en ungdomsgård, ibland som ett tillhåll för fotbollsnördar och ibland allmänt civiliserat. Ett ställe att tycka om helt enkelt. En mycket god Amager Batch 1000 slank ner utan några som helst protester.



När vi vandrade mot Fermentoren bestämde vi oss för att göra kväll absolut senast vid midnatt, självklart höll inte det. På Fermentoren var det minst sagt livat med en massa olika ölprofiler och annat löst folk. Många bekanta ansikten vilket förstås alltid är kul. Det var fint att konstatera att det var många som var glada i hågen, ja det fattas bara annat.



På Fermentoren finns det 20 fat och en hel del flaskor. Ett av fatölen var den mycket sympatiska Prairie Funky Gold Amarillo. Frisk och härligt uppfriskande med mycket frukt och en del funk. Som en stor vän av Tyskland kändes det inte heller fel att dricka en Gänstaller Bräu Franz-Xaver-Gänstaller Smoked Märzen. "Äntligen en riktigt öl bland alla andra", ville jag skrika så att alla skulle höra, men det gjorde jag inte.

En riktigt kul dag med en makalöst roligt avslutning på Fermentoren. Kändes skönt att lägga sig efter två och veta att det första passet på CBC skulle börja klockan 10:00. Nåväl, det kallas lyxproblem.