Stockholm Beer Fyller 30.

Nu på torsdag är det dags att starta igång årets Stockholm Beer & Whisky Festival, en jubileumsfestival då det är nummer 30 i ordningen. Som vanligt är det två helger som gäller, den sista i september och den första i oktober. 

 

Den första mässan var 1992, sedan dess har det onekligen hänt mycket inte minst i ölets värld. Förra årets mässa var betydligt lugnare och med färre utställare än vad vi vant oss vid, givetvis berodde det på pandemin.

I år är bägge hallar öppna och det ser ut att bli "som vanligt" trots att jag saknar flera av de ölutställare som varit med tidigare år. 

Noterbart är att betalningen sker med kuponger, något som infördes förra året. Jag tyckte att det fungerade fint så inga konstigheter med den biten. (kuponger köps i entrén och inne i hallarna)

Årets glas ser ut som följande: (bilden lånad från Stockholm Beers Facebooksida)

 

Ett besök blir det garanterat för min del, kanske två. Jag har varit på alla mässor sedan 2003 så det känns givet att fortsätta den traditionen.

Pizza och hemresa.

Efter lördag kommer söndag, en söndag som innebar hemresa till Stockholm med Vikings Lines flytetyg M/S Gabriella. "Gabbe" avgick först klockan 18:10 så det fanns tid för en öl eller två innan det var dags att bege sig mot hamnen. 

Ett par tidiga eftermiddagsöl dracks på Juova Hanahuone som även besöktes på torsdagen. Olarin Soft Cap och Maistila Kuriiri hette de två ölen. Bägge två stabila. 

 

Något som också var stabilt var pizzan på Via Tribunali. (de har fyra restauranger i Helsingfors, stället  som besöktes ligger några stenkast från Bryggeri Helsinki)

 

Förutom den goda pizzan blev det även en öl som hette RPS Fragile Via Tribunali, pizzan vann kampen mot biran tämligen bekvämt.  

Från pizzerian tog det drygt 15 minuter att promenera till Vikings Lines terminal vid Skatudden. Som vanligt gick det snabbt och bekvämt att checka in och det tog inte lång tid innan väskan kastades in i hytten på översta däck. 

 

När det kastas loss är det standard sedan länge att vara ute på akterdäck. Solen den sken så det fick bli en öl som jag tidigare undvikit att dricka, Olvi Sandels IV A.

 

Hmmmm, utsikten var klart trevligare än ölet. 

 

Sjöresan hem till Stockholm gick lekande lätt och ännu en stabil resa till Finland kunde läggas till handlingarna. 

Inte blev det många öl denna lördag inte.

Lördagen i Helsingfors inleddes med en lång promenad, en spatsertur som givetvis passerade hjältegravarna vid Sandudds begravningsplats. Det är alltid en speciell känsla att i sakta mak knalla omkring på en begravningsplats, inte minst då på Sandudds. 

 

Fötterna fick fortsätta att jobba, det var dags att bege sig mot dagens första öl. Den intogs på Barley & Bait som ligger på Busholmen (Jätkäsaari) vilket är en del av stadsdelen Västra Hamnen som växer så det knakar. 

Barley & Bait hade jag inte besökt tidigare. Ett modernt ställe som öppnade 2019. 12 fatöl hade de liksom en cider. 

 

Barley Makes Beer: Ekuanot NEPA var vad som dracks. (den är bryggd av Maku Brewing och finns endast på Barley & Bait) Citrus, papaya och lite gräs. Mild och lättdrucken. 

På tillbakavägen mot city blev den även en öl på klassiska One Pint Pub. Fat Lizard Sauna Pale Ale som var ok. 

 

Resten av dagen ägnades åt annat än öldrickande med undantaget dagens tredje och sista öl på krogen, Olutpaja Nykyaika som dracks på Bierhuis Rotterdam. 

Ett par rumsöl blev det också senare på kvällen men onekligen en väldigt lugn öldag denna lördag i Helsingfors, fint så. 

På ölfestival i Helsingfors.

De senaste åren har jag inte gått på många ölfestivaler så det var trevligt att se att det var en sådan i Helsingfors under mitt besök.  

 

Suuret Oluet-Pienet Panimot (SOPP) (Stora öl-små bryggerier) är en festival som arrangerades för första gången 2003 i Lahtis. 

Sedan flera år tillbaka anordnas festivalen i flera finska städer, nämligen i Tammerfors, Vanda, Lahtis, Helsingfors, Åbo och Uleåborg. Tammerfors är alltså först ut i slutet av maj och Uleåborg avslutar i slutet av augusti. 

Festivalen gick av stapeln utomhus vid Järnvägstorget, kan det bli mer centralt? Jag hade runt 7 minuters promenad från hotellet till festivalen. 

 

Innan festivalen öppnade klockan 12:00 blev det både lunch samt ett besök på Alkos flaggskeppsbutik, Alko Arkadia. 

 

En av de anställda tipsade om alla möjliga öl och var pratglad som få. Någon Hulken det är jag inte så köpte med mig ett rimligt antal öl då jag inte orkar bära på hur mycket som helst. 

 

Hade inte köpt biljett i förväg till SOPP, det behövdes inte heller då de första timmarna på festivalen var riktigt lugna. 

 

Det fanns flera olika biljettyper att köpa, jag nöjde mig med en biljett som gällde för ett inträde. 7 EUR kostade den. Två glas kunde man välja mellan, jag nöjde mig med det lilla som var på 0,2 liter. De små smakproven om 0,1 liter kostade mellan 2 och 3 EUR. 

Inne på festivalområdet var det gott om sittplatser, matutbudet såg ut som det brukar göra på liknande tillställningar, ok men inget särskilt. Var aldrig någon kö då tanken skulle tömmas, det är förstås en viktig aspekt på en ölfestival. Glaset gick också att skölja så det kändes helt klart som ett bra arrangemang. 

 

Ölutbudet dominerades nästan totalt av finska småbryggerier även om det fanns en utställare som hade öl från Schweiz. 

 

Jag finner det mycket roande att prova några öl från finska småbryggerier som jag tidigare inte sett. Sju för mig nya bryggerier blev det. Av dessa tyckte jag att Masis Brewery från Esbo kändes som det mest stabila. Gillade deras Black ipa Masis Black Raven. Rostad med lakrits och grapefruit. 

 

Vad vore en finsk ölfestival utan råglager? Honkavuoren Ruislager var maltig och brödig. 

 

Apropå råg, vid ett av matställena kunde man köpa rågbröd i olika varianter. Suomi är Suomi.

 

En avslappnad och trevlig ölfestival var det, publiken var blandat, både yngre och äldre, kvinnor och män. Visst fanns det öl kvar att prova men ett pass kändes ganska lagom, särskilt då det inte var tal om några köer och det gick snabbt att beställa. 

 

Efter kortare återhämtning på rummet var det dags för några avslutande öl på kvällsrundan. Först ett nytt ställe, Roudaribaari IHME som öppnade i våras. Det ligger på samma gata och väldigt nära Juova Hanahuone som besöktes kvällen innan. 

 

Lugnt det var det, det som jag mest reagerade på var inredningen som kändes lite som ett museum med en massa äldre tekniska musikprylar.

 

Ölutbudet var helt ok, 14 kranar samt en del burkar och flaskor. Ett stycke Orava Pils? Yes Plz! och Masis / Hangaround  & Nobody IPA Neumann slank ner. Bägge två dugliga.

 

Aftonen avslutades på Pien där resans dyraste öl fick runda av denna schyssta dag. 

Lugn torsdag i Helsingfors.

Det var dags att säga hejdå till Tammerfors och ta tåget till Helsingfors, en tur som tog en och en halvtimme. 

 

Precis som förra året checkades det in på Marski by Scandic som verkligen har ett bra läge enligt mig. Trots inflation och den usla svenska kronan var hotellet aningen billigare jämfört med förra året. (värt att notera är att hotellet bokades en månad tidigare i år jämfört med förra året)

 

Nog om hotellet, det var läge för några öl på stan. En Deya Stop Making Sence blev det på Olutravintola Pikkulintu Ruttopuisto. Helt ok öl på ett ok ställe, men jag saknar verkligen deras gamla nedlagda legendariska bar ute i förorten. 

 

Från Pikkulintu tar det hela två minuter att gå till Mikkeller Helsinki så karta och kompass kan vara bra att ha med sig. 

 

På Mikkeller inmundigades ett par öl, Mikkeller Baghaven Refsæsøen Blend 2 och Les Brasseurs du Grand Paris A L'Ouest. Förstnämda riktigt god, sistnämnda halvtråkig. 

 

När ovanstående två ställen var avklarade blev det lite flanerande på stan samt intag av mat på första bästa ställe som blev Hesburger. 

 

Bryggeri Helsinki hade jag inte besökt sedan 2019 så det blev en bägare där, deras IPA på 5,2% som var stabil. 

 

Ett ställe som jag aldrig besökt tidigare var Bierhaus München som ligger bredvid järnvägsstationen. Där var det mer livat än på de andra ställena. Grönbacka Panimo hade jag inte stiftat bekantskap med tidigare så en Grönacka Golden Ale fick det allt bli. Betyget blev ok. 

 

En lugn torsdag var det i ölets tecken men ännu var inte dagen helt till ända. Ett besök på trevliga Juova Hanahuone fick det allt bli. Det är en bar som drivs gemensamt av några finska bryggerier. Juova Hanahuone öppnade i maj 2021, besökte stället även förra året och tyckte att det var lika trevligt då som nu. 

Ett stycke Maistila Modernia Puhetta och Floembier / Little Rain Three Little Birds fastnade i håven. Denna gången var det utlänningen som var godast. 

 

Kvällen avrundades på Brewskis nya bar i Helsingfors, Barski Helsinki. En väldigt centralt belägen bar med 24 kranar. Givetvis många från Brewski men det fanns även annat. 

 

Ett stycke Brewski Husensjö Lager fick det bli för min del. En småtrevlig öl vill jag minnas. Ännu en torsdag att lägga till handlingarna.