Igår efter jobbet kändes det motiverat med en öl. Jag visste att jag hade några begagnade humlebomber i förrådet, bla två Hercules från augustisläppet 2008. Den som spar han har, är det inte så man brukar säga? Nu vet ju alla att just humlebomber inte är optimala att spara då de tröttnar hyfsat snabbt.
Hercules är en av mina absoluta favoriter, en öl som jag blev smått chockad av första gången jag drack den. Det var verkligen en intressant och härlig upplevelse.
Värt att nämna är att bäst före på flaskan var april 2009. Ölet var fortfarande klart drickbart. En hel del bitterhet samt smak av grape fanns kvar men visst är skillnaden stor mot en betydligt färskare. Nu kändes det inte längre som en "brutal" DIPA utan betydligt snällare. Framförallt satt inte eftersmaken alls kvar lika länge på tungan.
En flaska kvar, tanken är att den skall sparas till nästa Hercules-släpp på bolaget eller om jag nu lyckas få tag på en hyfsat färsk flaska innan dess.
.JPG)
