Förra torsdagen var det full fart efter jobbet, brukar normalt sätt inte flyga från Arlanda när en arbetsdag är över men denna gången blev det så. Målet var Köpenhamn, min gamle kompis Eddan hängde med.
17:15 var avgångstiden så vi visste att det inte skulle bli alltför många timmar för öldrickande den första dagen i Köpenhamn men det kändes ändå skönt att åka ner redan på torsdagen. (det vanliga för oss då vi tidigare år åkt på en helgresa är fre-sön)
Något som det inte går att ogilla är Mikkellers relativt nya bar på CPH. Vi stannade till där för en varsin öl innan vi gick ner för att plocka upp våra väskor. Är ju inte alltför skoj att vänta på en väska, nä då är det såklart trevligare att dricka en öl. (noterbart är att baren tidigare i år blev vald till världens bästa flygplatsbar)
Det var ingen dålig sådan som jag drack, The Veil Sleeping Forever som är en fint värmande Imperial Stout på stabila 12%.
Jag gillar verkligen Kastrup, dels känns allt modernare jämfört med Arlanda dessutom är det bara en kvart med tåg in till Köpenhamn. Tågresan är dessutom prisvärd jämfört med alternativen som finns till Arlanda. Danskarna vinner den matchen lekande lätt.
Från tågstationen var det inte många minuter att gå till Scandic Webers. Det bästa med hotellet var dessa läge, nära till det mesta. Rummet och korridorerna var minst sagt varma men som tur är fungerade luftkonditioneringen på rummet, från runt 30 grader till 18-19 gjorde att det gick att sova trots att det bara fanns en ganska tunn kudde per säng. (hemma använder jag 4-5 kuddar)
Nå nog om kuddsnack, vi bara kastade in väskorna på rummet och begav oss sedan ut i den varma kvällen. Runt 20 var vi vid kiosken/ölbutiken Kihoskh som låg ungefär 13 minuter bort. I deras källare finns det en hel del öl att köpa även om utbudet denna gången kändes något beskedligare jämfört med tidigare besök.
När det lilla inköpet var gjort knallade vi i några meter till Rbabarrab som är Kihoskh bar. Minns jag inte helt fel så öppnade de 2017. Inomhus satt det ett par andra gäster, utomhus lika många, mycket lugnt var det alltså även om stället inte är stort.
Även här blev det en varsin öl, för min del Pohjala / Bagby /Boneyard Bag of Bones. En söt DIPA med karamell, humle, frukt men även vibbar av sylt.
Från Rbabarrab är det en kortare promenad till Warpigs. Deras uteplats var fullsatt så vi fick börja med att sitta utomhus, som tur är var det inte tokvarmt utan en dräglig temperatur. Att sitta inne på Warpigs är sannerligen inte det sämsta man kan göra, det doftar verkligen gott av både bryggeri och köttrökeri.
På Warpigs drämde vi till med tre öl per skalle, fler än så hann vi inte innan de stängde vid midnatt. Som vanligt höll deras öl stabil klass utan att vara briljanta. Godast denna gången var i mitt tycke Warpigs / Bottle Logic Cadillac Cut som är en värmande och välsmakande Barley Wine.
Från Warpigs är det runt sju minuter att gå till Mikkeller Bar Viktorigade, originalet som jag inte vet hur många gånger jag besökt. Mikkeller har som sagt 50 ställen numera men baren på Viktorigade har jag många fina minnen ifrån. Det är alltid en särskilt känsla att gå ner för trappan och in i baren.
Vi hade helt missat att de hade ett event dagen till ära, 11 av de 20 fatölen var en variant av Spontan-öl som Mikkeller gjort. De flesta av dem var gamla bekanta men ett par nya hittades, Mikkeller SpontanLemon och Mikkeller SpontanHexadrupelRaspberry. Båda två var goda men förstnämnda strået vassare. Rejält sur och med trevliga inslag av citron.
Jag nämnde tidigare att det bästa med hotellet var dess läge, från Mikkeller var det bara tre minuter att gå. På vägen stannade vi till på ett kebabhak för lite intag av föda. När det väl var dags att sova vid 3-tiden så hade jag varit vaken i 23 timmar så något mör det var jag.
En kul dag var det, vi hann ändå en hel del. På fredagen väntade nya äventyr, mer om det i nästa inlägg.
Visar inlägg med etikett Mikkeller Bar Viktoriagade. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mikkeller Bar Viktoriagade. Visa alla inlägg
torsdag 1 augusti 2019
fredag 16 november 2018
Hyggestund i Köpenhamn
Hörde att en kollega och hans farsa skulle ner till Köpenhamn måndag 5/11. Som av en slump var det fönsterbyte hemma det datumet så jag tvekade inte att åka med. Flyg och hotell bokades två dagar före avfärd, en hotellnatt plus flyg kostade mig 300 spänn, inget att bråka om tycker jag. (bonusnatt på Scandic och bonusbiljett med SAS)
Har legat sömnlös många nätter i år då jag insåg att jag riskerade att inte besöka Köpenhamn anno 2018 så det kändes förstås väldigt skönt att om än hyfsat sent på året återigen få besöka den ack så trevliga danska huvudstaden. Gillar man öl så gillar man Köpenhamn, så är det bara.
Anländer man lagom till lunch känns det helt klart vettigt att börja hyggestunden på Warpigs. Nu var jag fortfarande trött eftersom det blev så lite sömn natten mot måndag så någon matlust hade jag inte, det hade inte resesällskapet heller så vi nöjde oss med att botanisera bland fatölen.
På fat var det mesta nytt för mig även om det fanns en del gamla bekanta också. Koncentrerade mig i vanlig ordning på det okända.
Warpigs Azacca kändes som en stabil inledande öl. Lättdrucken och med en hel del tropisk frukt, främst ananas och citrus. Azacca är en humlesort som har växt fram som lite av en favorit hos mig under detta år.
Det slank ner ytterligare någon IPA så efter det var det fint med en suröl, nämligen Highland Park Science Sucks från det för mig okända Highland Park Brewery i Los Angeles. Den var verkligen syrlig och med fina toner av aprikos. Satt som ett smäck som man brukar säga i de finare salongerna.
Som avslutning blev det en kolsvart öl, Warpigs Kenn Lee's Revenge som var rejält fyllig, utan kolsyra och med värmande alkohol.
Vårt nästa ställe blev Mikkeller Bar Viktorigade, originalet som det är svårt att inte ha sympati för. Precis som på Warpigs var det riktigt lugnt inne i lokalen, det här med att dricka några öl rätt tidigt på en måndag är en underskattad sysselsättning, fler borde prova kan jag tycka. (jasså, ni jobbar mån till fre, stackare!)
Slog till med en burk Mikkeller San Diego Borderline Ethereal som inte var en alltför spännande saison. Däremot var Mikkeller San Diego/J. Wakefield Balls Be Malted intressantare. (det jobbigaste med att skriva ölblogg är alla dessa långa och krångliga ölnamn, knappt så att jag orkar)
Nåväl, en god Imperial Porter var det i alla fall. Söt och värmande med en hel del choklad.
Härnäst blev det ett litet inköp på Kihoskh innan vi slank in på deras bar Rbabarrab. Vi var de enda gästerna och mäktade bara med en öl per man, i mitt fall en Brekeriet Pavlova. Soft och lättdrucken öl med hallon och mild funk.
Innan vi kände oss nöjda med Köpenhamn för denna gången gick vi till det närbelägna Fermentoren, ja alla fyra ställen vi besökte ligger på korta promenadavstånd från varandra. Det är verkligen härligt att slippa bränna kalorier i onödan.
Fermentoren är Fermentoren, ett riktigt trevligt ställe där det under tidigare besök ibland varit så mycket folk att jag mer eller mindre haft näsan i andra människors armhålor, armhålor som inte doftade sommaräng kan jag lova.
Denna måndag var det dock endast ett fåtal gäster, riktigt skönt hygge med andra ord. Ölutbudet bjöd på mycket danskt. Det godaste som dracks var dock från USA, nämligen Almanac Rosé Sour. Uppfriskande och god med tydliga toner av bär.
Snacka om en schysst måndag i Köpenhamn, men framåt 18-tiden var det hög tid att bege sig till hotellet som låg i Malmö. Några öl dracks även i nämnda stad, mer om det i ett senare inlägg.
Har legat sömnlös många nätter i år då jag insåg att jag riskerade att inte besöka Köpenhamn anno 2018 så det kändes förstås väldigt skönt att om än hyfsat sent på året återigen få besöka den ack så trevliga danska huvudstaden. Gillar man öl så gillar man Köpenhamn, så är det bara.
Anländer man lagom till lunch känns det helt klart vettigt att börja hyggestunden på Warpigs. Nu var jag fortfarande trött eftersom det blev så lite sömn natten mot måndag så någon matlust hade jag inte, det hade inte resesällskapet heller så vi nöjde oss med att botanisera bland fatölen.
På fat var det mesta nytt för mig även om det fanns en del gamla bekanta också. Koncentrerade mig i vanlig ordning på det okända.
Warpigs Azacca kändes som en stabil inledande öl. Lättdrucken och med en hel del tropisk frukt, främst ananas och citrus. Azacca är en humlesort som har växt fram som lite av en favorit hos mig under detta år.
Det slank ner ytterligare någon IPA så efter det var det fint med en suröl, nämligen Highland Park Science Sucks från det för mig okända Highland Park Brewery i Los Angeles. Den var verkligen syrlig och med fina toner av aprikos. Satt som ett smäck som man brukar säga i de finare salongerna.
Som avslutning blev det en kolsvart öl, Warpigs Kenn Lee's Revenge som var rejält fyllig, utan kolsyra och med värmande alkohol.
Vårt nästa ställe blev Mikkeller Bar Viktorigade, originalet som det är svårt att inte ha sympati för. Precis som på Warpigs var det riktigt lugnt inne i lokalen, det här med att dricka några öl rätt tidigt på en måndag är en underskattad sysselsättning, fler borde prova kan jag tycka. (jasså, ni jobbar mån till fre, stackare!)
Slog till med en burk Mikkeller San Diego Borderline Ethereal som inte var en alltför spännande saison. Däremot var Mikkeller San Diego/J. Wakefield Balls Be Malted intressantare. (det jobbigaste med att skriva ölblogg är alla dessa långa och krångliga ölnamn, knappt så att jag orkar)
Nåväl, en god Imperial Porter var det i alla fall. Söt och värmande med en hel del choklad.
Härnäst blev det ett litet inköp på Kihoskh innan vi slank in på deras bar Rbabarrab. Vi var de enda gästerna och mäktade bara med en öl per man, i mitt fall en Brekeriet Pavlova. Soft och lättdrucken öl med hallon och mild funk.
Innan vi kände oss nöjda med Köpenhamn för denna gången gick vi till det närbelägna Fermentoren, ja alla fyra ställen vi besökte ligger på korta promenadavstånd från varandra. Det är verkligen härligt att slippa bränna kalorier i onödan.
Fermentoren är Fermentoren, ett riktigt trevligt ställe där det under tidigare besök ibland varit så mycket folk att jag mer eller mindre haft näsan i andra människors armhålor, armhålor som inte doftade sommaräng kan jag lova.
Denna måndag var det dock endast ett fåtal gäster, riktigt skönt hygge med andra ord. Ölutbudet bjöd på mycket danskt. Det godaste som dracks var dock från USA, nämligen Almanac Rosé Sour. Uppfriskande och god med tydliga toner av bär.
Snacka om en schysst måndag i Köpenhamn, men framåt 18-tiden var det hög tid att bege sig till hotellet som låg i Malmö. Några öl dracks även i nämnda stad, mer om det i ett senare inlägg.
Etiketter:
Fermentoren,
Mikkeller Bar Viktoriagade,
Warpigs,
öl i Köpenhamn,
ölresa
onsdag 1 november 2017
Lång och rolig dag i Köpenhamn och Malmö.
Efter en helg med inte alltför mycket sömn blev det ännu mindre sömn natten mot måndagen. Anledningen till det var att en hyfsat tidig flight till Köpenhamn skulle tas.
Det är sannerligen inte varje måndag jag flyger till Köpenhamn för att dricka en öl eller två. Warpigs öppnar 11:30 och ungefär 40 minuter efter landning satt jag med första ölet. Ensam var jag inte då den gode Tom redan var där då han åkte till Köpenhamn redan på söndagen. (är man törstig så är man)
På Warpigs var det som vanligt väldigt lugnt tidigt på dagen, ett tag var vi ensamma gäster i en halvtimme eller så. Som alltid har de trevliga öl att välja mellan, främst egna men även några gästöl.
Bland de sistnämnda märktes en väldigt god Monkish Vocabulary Spills. Monkish kan verkligen göra goda och fruktiga DIPA, denna var inget undantag.
Av Warpigs egna öl provade vi åtta olika, tendensen var tydlig, både Tom och jag föredrog deras APA/IPA framför deras kölsch, brown ale och amber ale.
När vi skulle avrunda hade det trillat in några andra gäster men det var verkligen inte full fart. En bra sittning var det, Warpigs är alltid värt ett besök eller två.
Tom skulle kika på den allsvenska matchen mellan Malmö och AIK men innan vi åkte över sundet hade vi tid att besöka Taphouse. Taphouse är inte världens mest insuttna och mysiga ställe då det är väldigt modernt med bland annat en elektronisk tavla som visar det aktuella utbudet på fat. Öl har de dock, nämligen 61 kranar.
Det är bra att alla ställen inte ser likadana ut även om jag i 9 fall av 10 föredrar ställen som gärna får vara lite luggslitna men med en stor själ.
En bra sak med Taphouse är att ölen går att beställa som smakprov. För oss som gillar att prova många olika öl kan det inte bli bättre.
Under vårt ganska korta besök hann vi evaluera 14 nya öl. Det blev en mix av lite av varje men som nästan alltid var det de välhumlade ölen som var de godaste, särskilt då HaandBryggeriet/Stone/BrewDog Inferno.
Tempot var högt, vi var i Malmö lite senare än beräknat men trots det blev det ett snabbt besök på BrewDog i Malmö, särskilt för Tom som skulle gå på nämnda match. Jag får passa på att gå och se några matcher nästa säsong nu när BP tagit klivet upp igen.
På BrewDog blev det två öl, Siren/BrewDog Clerkenwell Cookie Dough var lite för söt för min smak. Fierce Beer/BrewDog Aberdeen Very Big Moose var bättre men långtifrån den godaste Imperial Stout som hamnat innanför västen.
När ölen var avklarade gick jag till mitt rum utan fönster på Scandic St Jörgen. Rum utan fönster har jag bara haft en gång tidigare på ett hotell, då på Novotel i Beijing. Den gången fick jag bed bugs som kliade som bara den. (charmiga små kamrater)
Tänkte bara ta en kortpaus för att sedan gå och äta innan vi skulle ses på Malmö Taproom men det kolsvarta rummet gjorde att det blev en rejäl tupplur på två timmar. Mörkret kombinerat med sömnbrist och några droppar öl gjorde att det blev som det blev.
Aningen sömndrucken hastade jag snabbt iväg till mitt absoluta favoritställe i stan och ett av de klart bästa ölställena i hela riket. Malmö Taproom är verkligen ett himla förtjusande ställe.
Tom och några andra busar anslöt och vi hade en riktigt trevlig kväll trots att det inte blev mer än 2.5 timmar innan de stängde.
Jag är verkligen glad över att äntligen ha smakat Malmö Limpic Stout, årgången var 2016. Väldigt drickvänlig med en väl dold alkohol. En sådan där öl som jag gärna skulle ha ett gäng av hemma.
Det blev en del smått och gott innan vi tog en taxi (ja vi hade bråttom) till Bishops Arms Gustav Adolfs Torg där några sista skärmsläckare avnjöts. Bland annat två olika Dugges som missade på Bishops i Sundbyberg veckan innan, Dugges the Standard och Dugges Single Simcoe. Bägge två stabila Session IPA.
Tisdagen var seg, hade en sen flight hem från Kastrup så jag återvände till Köpenhamn efter att ha sagt hej då till Tom som skulle flyga från Sturup.
Ölformen var verkligen inte på topp men jag ville se det nya stället Skaal där endast en estnisk IPA mäktades med. (Öllenaut/Craft Republic Väike Raidur)
Ett ganska stort ställe med en liknande elektronisk tavla som på Taphouse. Jag var klart äldst av de få andra gästerna som tycktes vara studenter i 25-årsåldern.
Dagen bjöd på lätt regn men trots det ägnade jag en 3-4 timmar åt att knalla omkring i ett lugnt Köpenhamn. Innan tåget till flygplatsen togs besöktes ett tomt Mikkeller Bar Viktoriagade där en Monkish Glamour, Glitters and Gold avnjöts.
En kul måndag var det och en desto segare tisdag. Inte mig emot att göra något liknande igen då tillfället ges.
Det är sannerligen inte varje måndag jag flyger till Köpenhamn för att dricka en öl eller två. Warpigs öppnar 11:30 och ungefär 40 minuter efter landning satt jag med första ölet. Ensam var jag inte då den gode Tom redan var där då han åkte till Köpenhamn redan på söndagen. (är man törstig så är man)
På Warpigs var det som vanligt väldigt lugnt tidigt på dagen, ett tag var vi ensamma gäster i en halvtimme eller så. Som alltid har de trevliga öl att välja mellan, främst egna men även några gästöl.
Bland de sistnämnda märktes en väldigt god Monkish Vocabulary Spills. Monkish kan verkligen göra goda och fruktiga DIPA, denna var inget undantag.
Av Warpigs egna öl provade vi åtta olika, tendensen var tydlig, både Tom och jag föredrog deras APA/IPA framför deras kölsch, brown ale och amber ale.
När vi skulle avrunda hade det trillat in några andra gäster men det var verkligen inte full fart. En bra sittning var det, Warpigs är alltid värt ett besök eller två.
Tom skulle kika på den allsvenska matchen mellan Malmö och AIK men innan vi åkte över sundet hade vi tid att besöka Taphouse. Taphouse är inte världens mest insuttna och mysiga ställe då det är väldigt modernt med bland annat en elektronisk tavla som visar det aktuella utbudet på fat. Öl har de dock, nämligen 61 kranar.
Det är bra att alla ställen inte ser likadana ut även om jag i 9 fall av 10 föredrar ställen som gärna får vara lite luggslitna men med en stor själ.
En bra sak med Taphouse är att ölen går att beställa som smakprov. För oss som gillar att prova många olika öl kan det inte bli bättre.
Under vårt ganska korta besök hann vi evaluera 14 nya öl. Det blev en mix av lite av varje men som nästan alltid var det de välhumlade ölen som var de godaste, särskilt då HaandBryggeriet/Stone/BrewDog Inferno.
Tempot var högt, vi var i Malmö lite senare än beräknat men trots det blev det ett snabbt besök på BrewDog i Malmö, särskilt för Tom som skulle gå på nämnda match. Jag får passa på att gå och se några matcher nästa säsong nu när BP tagit klivet upp igen.
På BrewDog blev det två öl, Siren/BrewDog Clerkenwell Cookie Dough var lite för söt för min smak. Fierce Beer/BrewDog Aberdeen Very Big Moose var bättre men långtifrån den godaste Imperial Stout som hamnat innanför västen.
När ölen var avklarade gick jag till mitt rum utan fönster på Scandic St Jörgen. Rum utan fönster har jag bara haft en gång tidigare på ett hotell, då på Novotel i Beijing. Den gången fick jag bed bugs som kliade som bara den. (charmiga små kamrater)
Tänkte bara ta en kortpaus för att sedan gå och äta innan vi skulle ses på Malmö Taproom men det kolsvarta rummet gjorde att det blev en rejäl tupplur på två timmar. Mörkret kombinerat med sömnbrist och några droppar öl gjorde att det blev som det blev.
Aningen sömndrucken hastade jag snabbt iväg till mitt absoluta favoritställe i stan och ett av de klart bästa ölställena i hela riket. Malmö Taproom är verkligen ett himla förtjusande ställe.
Tom och några andra busar anslöt och vi hade en riktigt trevlig kväll trots att det inte blev mer än 2.5 timmar innan de stängde.
Jag är verkligen glad över att äntligen ha smakat Malmö Limpic Stout, årgången var 2016. Väldigt drickvänlig med en väl dold alkohol. En sådan där öl som jag gärna skulle ha ett gäng av hemma.
Det blev en del smått och gott innan vi tog en taxi (ja vi hade bråttom) till Bishops Arms Gustav Adolfs Torg där några sista skärmsläckare avnjöts. Bland annat två olika Dugges som missade på Bishops i Sundbyberg veckan innan, Dugges the Standard och Dugges Single Simcoe. Bägge två stabila Session IPA.
Tisdagen var seg, hade en sen flight hem från Kastrup så jag återvände till Köpenhamn efter att ha sagt hej då till Tom som skulle flyga från Sturup.
Ölformen var verkligen inte på topp men jag ville se det nya stället Skaal där endast en estnisk IPA mäktades med. (Öllenaut/Craft Republic Väike Raidur)
Ett ganska stort ställe med en liknande elektronisk tavla som på Taphouse. Jag var klart äldst av de få andra gästerna som tycktes vara studenter i 25-årsåldern.
Dagen bjöd på lätt regn men trots det ägnade jag en 3-4 timmar åt att knalla omkring i ett lugnt Köpenhamn. Innan tåget till flygplatsen togs besöktes ett tomt Mikkeller Bar Viktoriagade där en Monkish Glamour, Glitters and Gold avnjöts.
En kul måndag var det och en desto segare tisdag. Inte mig emot att göra något liknande igen då tillfället ges.
Etiketter:
Malmö Limpic Stout,
Mikkeller Bar Viktoriagade,
Skaal,
Taproom Malmö,
Warpigs,
öl i Köpenhamn,
öl i Malmö,
ölresa
torsdag 24 augusti 2017
Tisdag i Köpenhamn
Piggare än någonsin tidigare i mitt liv skuttade jag upp med full kraft. Måndagen var historia nu var det nya öden och äventyr som gällde. Ganska många timmar av dagen ägnades åt rejäla promenader då benen skrek efter att få röra på sig.
En god lunch intogs i trendiga Torvehallerne där ett flertal olika mat och dryckesställen är samlade, bland dessa finns även Mikkeller & Friends Bottle Shop som flyttade dit förra året från det gamla läget på Mikkeller & Friends.
Utbudet var inte lika stort som i den gamla butiken men det var inga problem att hitta några riktigt intressanta burkar, ja jag köpte bara burkar. Öl från USA, bland annat dessa burkar och från Mikkeller San Diego. (åh vad jag vill tillbaka dit)
Första ölen för dagen intogs med stor förtjusning på Brus, ett fint och rätt stort ställe som jag bara besökt en gång tidigare, nämligen i augusti 2016.
Tre olika öl i olika stilar från Brus slank ner. Alla var välbryggda och stabila. De slogs dock på fingrarna av Evil Twin / Westbrook Imperial Mexican Biscotti Cake Break som var väldigt söt men ändå riktigt mumsig. En sådan där öl man kan sitta länge tillsammans med utan att det uppstår pinsamma situationer.
Runt 15 minuter till fots och så är man framme på Himmeriget, namnet är inte överdrivet då det gäller det stället.
Ölen på fat är alltid trevliga men framförallt är det utbudet på burkar och flaskor som imponerar. Två riktigt goda öl dracks på fat, The Veil Goosebumpz och The Veil / Evil Twin Fried Fried Chicken Chicken. En burk Monkish / Evil Twin Molotovish slank också ner utan några som helst protester, en riktigt god öl var det.
Förstnämnda en riktigt fräsch och läskande DIPA som innehöll en massa frukt som mango och ananas. Sistnämnda innehåller faktiskt en minimal dos friterad kyckling, ja jävlar (ursäkta språket). Någon kyckling smakade inte ölet utan det var en god DIPA även det.
Från Himmeriget traskades det vidare till Ørsted Ølbar, ett ställe som jag besök flera gånger, första gången var 2009. Ørsted har jag alltid gillat, stället har vänlig personal och en skön stämning.
Utbudet är inte det mest spektakulära i Köpenhamn men det finns alltid bra öl att dricka. Denna gången blev det två danska, Rocket Supercluster Surfer och Flying Couch / Herslev Hay Dude.
Den enda en Session IPA och den andra en Sour Ale. Ingen som direkt stack ut men bägge var inga som helst problem att få i sig.
Kvällen fortsatte på Mikkeller Bar Viktoriagade. En öl som inte fanns på fat dagen innan var Other Half Fully Loaded Baked Potato. Jodå, ännu en DIPA fråm Other Half som var riktigt god. De behöver verkligen inte skämmas över sina välhumlade öl.
Ett sista stopp blev det på Warpigs, ja det är ett ställe som alltid levererar. Två öl mäktades med där Warpigs Opposite Optimist var den godaste av de två. En riktig fräsch och juicig IPA med mycket tropisk frukt.
Många sköna hyggestunder blev det i Köpenhamn, ja precis som alltid. Längtar som vanligt direkt tillbaka.
En god lunch intogs i trendiga Torvehallerne där ett flertal olika mat och dryckesställen är samlade, bland dessa finns även Mikkeller & Friends Bottle Shop som flyttade dit förra året från det gamla läget på Mikkeller & Friends.
Utbudet var inte lika stort som i den gamla butiken men det var inga problem att hitta några riktigt intressanta burkar, ja jag köpte bara burkar. Öl från USA, bland annat dessa burkar och från Mikkeller San Diego. (åh vad jag vill tillbaka dit)
Första ölen för dagen intogs med stor förtjusning på Brus, ett fint och rätt stort ställe som jag bara besökt en gång tidigare, nämligen i augusti 2016.
Tre olika öl i olika stilar från Brus slank ner. Alla var välbryggda och stabila. De slogs dock på fingrarna av Evil Twin / Westbrook Imperial Mexican Biscotti Cake Break som var väldigt söt men ändå riktigt mumsig. En sådan där öl man kan sitta länge tillsammans med utan att det uppstår pinsamma situationer.
Runt 15 minuter till fots och så är man framme på Himmeriget, namnet är inte överdrivet då det gäller det stället.
Ölen på fat är alltid trevliga men framförallt är det utbudet på burkar och flaskor som imponerar. Två riktigt goda öl dracks på fat, The Veil Goosebumpz och The Veil / Evil Twin Fried Fried Chicken Chicken. En burk Monkish / Evil Twin Molotovish slank också ner utan några som helst protester, en riktigt god öl var det.
Förstnämnda en riktigt fräsch och läskande DIPA som innehöll en massa frukt som mango och ananas. Sistnämnda innehåller faktiskt en minimal dos friterad kyckling, ja jävlar (ursäkta språket). Någon kyckling smakade inte ölet utan det var en god DIPA även det.
Från Himmeriget traskades det vidare till Ørsted Ølbar, ett ställe som jag besök flera gånger, första gången var 2009. Ørsted har jag alltid gillat, stället har vänlig personal och en skön stämning.
Utbudet är inte det mest spektakulära i Köpenhamn men det finns alltid bra öl att dricka. Denna gången blev det två danska, Rocket Supercluster Surfer och Flying Couch / Herslev Hay Dude.
Den enda en Session IPA och den andra en Sour Ale. Ingen som direkt stack ut men bägge var inga som helst problem att få i sig.
Kvällen fortsatte på Mikkeller Bar Viktoriagade. En öl som inte fanns på fat dagen innan var Other Half Fully Loaded Baked Potato. Jodå, ännu en DIPA fråm Other Half som var riktigt god. De behöver verkligen inte skämmas över sina välhumlade öl.
Ett sista stopp blev det på Warpigs, ja det är ett ställe som alltid levererar. Två öl mäktades med där Warpigs Opposite Optimist var den godaste av de två. En riktig fräsch och juicig IPA med mycket tropisk frukt.
Många sköna hyggestunder blev det i Köpenhamn, ja precis som alltid. Längtar som vanligt direkt tillbaka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








































