Flighten gick som vanligt lekande lätt, något som imponerade stort på mig är att United Airlines har Järfällas lokalblaska ombord. Pluspoäng för det!
Något som däremot kändes lite lustigt är att då planet taxade mot terminal 7 på LAX så såg jag mitt hotell från flygplansfönstret. Fågelvägen var det inte långt från terminalen men LAX är LAX så det fick bli en Lyft som tog 7-8 minuter. USA är ett land som inte är direkt förtjust i gångtrafikanter.
Efter att jag installerat mig på den fina rummet på Courtyard Los Angeles/LAX tog jag nästa Lyft som tog mig till Phantom Carriage Brewery. Märktes att jag var tillbaka i LA, i Phoenix hade jag 50% rabatt på alla resor med Lyft men här var det normalt pris som gällde, lägg även till den betydligt intensivare trafiken så blev räkningen för Lyft av en annan kaliber. (dock fortfarande billigare än vanlig taxi, samt förstås betydligt smidigare)
Utifrån såg det intetsägande ut, ett klassiskt industriområde som man normalt sätt bara skulle åka förbi. Väl inne så var det något helt annat, mörkt och med flera olika utrymmen. I huvuddelen var det högt i tak.
Phantom Carriage är helt klart den första bryggeripuben som jag varit på som visar skräckfilm i vissa av rummen. Om jag förstod saken rätt så visade de främst lite äldre, "snällare" filmer.
Verkligen en udda men kul grej. Hur var då deras öl? Tackar som frågar, jodå de gick hem. Denna gången fastnade jag mest för deras imperial stout, Phantom Carriage Black Sin. Det kändes lite passande att det mörka ölet var det godaste.
En bit mat blev det också i form av en mättande smörgås med brisket. Gott men godare har jag helt klart ätit. En besvikelse var att det inte gick att köpa med sig flaskor, något som jag hade planerat att göra.
Då det var måndag så hade de allra flesta ställena ganska skrala öppettider, några ställen som jag tittade på som alternativ hade inte ens öppet på måndagar.
Ett ställe som dock var öppet var Monkish Brewing, 16-21 på måndagar. Jag var där då det började skymma. Ett ganska litet ställe som var betydligt populärare än Phantom Carriage men det gick ändå att hitta sittplatser för den som ville sitta.
Öl från Monkish har jag druckit tidigare, bland annat på Omnipollos Hatt i Stockholm. Jag vet att de är duktiga på olika former av IPA samt DIPA.
De fyra öl som jag lyckades få i mig höll fin klass, godast var Monkish La Schmoove som var riktigt uppfriskande och fint drickbar.
Ett litet aber denna måndag att jag helt plötsligt fick ganska dålig mottagning, var lite strul att fixa en Lyft till både Monkish men även till kvällens sista stopp som låg rätt nära hotellet, El Segundo Brewing Company.
De har öppet 17-21 på måndagar men jag hann med ett kortare besök, ja det blev bara en öl men det var klart duglig, El Segundo Hammerland DIPA.
Noterbart är att det nog var mer folk på El Segundo än Monkish, mer blandat och inte bara folk med keps och skägg. El Segundo kändes ganska mysigt, hoppas kunna sitta där lite längre vid nästa besök.
Lite ont om tid hade jag då planet landade strax före 15 men är ändå nöjd över att jag hann med de tre ovannämnda ställena.
Några sista öl i hotellbaren fick avrunda denna måndag. Resans sämsta öl dracks på hotellet, Corona Light, ja jäklar, så kan det sluta ibland. Väl tillbaka på rummet tittade jag på collegebasket från 1986, synnerligen spännande. Men nästa gång vill jag se Maradona anno 1986.
Nästa dag var det hemresa, en resa som gick lekande lätt den med. Var faktiskt gott med champagne efter allt öldrickande. Inte långt från Arlanda passerades mina hemtrakter och båtklubben, ja attans vad jag är sugen på att sjösätta och bege mig ut på böljorna de blå.
Måste passa på att säga ett stort tack till Jonas och Tom för några riktigt roliga och ölfyllda dagar i Phoenix. Något säger mig att det inte var sista gången som vi reser tillsammans.
.JPG)
