Brekeriet Bar with Friends 2016

För en vecka sedan var det återigen dags för Brekeriet Bar with Friends. Precis som förra året hölls det hela på Malmö Brewings Hamnmästaren, ett ställe dit även vi med dåligt lokalsinne enkelt hittar.

Förutom Brekeriet var följande bryggerier/importörer representerade: Alefarm Brewing, Beerbliotek, BrewDog, Brewski, Charlis Brygghus, Constant Companion, Dry & Bitter Brewing, Hyllie Bryggeri, Malmö Brewing, Remmarlöv Gårdsbryggeri och sist men inte minst Stockholm Brewing.

Vid entrén till Hamnmästaren köptes polletter, fem stycken för 100 sek. Ett glas fick man också. En pollett var det samma som ett smakprov.

Brekeriet Bar with Friends är en rätt liten men väldigt trevlig föreställning med många bekanta ansikten.Vi var där strax efter öppning klockan 13:00, då var det tämligen lugnt. Det hela hålls utomhus, i lördags regnade det lite då och då men de allra flesta fick plats under tak så det var ingen fara. Dessutom är huden vattentät så varför frukta lite regn?

Ett av ölen som jag tyckte lite extra mycket om var Brekeriet Sur Kaskad. Ännu en i raden av stabila öl från bröderna Ek. Riktigt uppfriskande och med en trevlig syrlighet.

Hyllie Bryggeri är ett bryggeri som jag tyvärr aldrig sett i Stockholm, väl på plats i Skåne måste deras öl provas. (de var även med på CBC i år) Av lördagens alla öl var nog Hyllie #doublenitrostout No2 Rum/Vanilla den godaste av de som jag provade. Riktigt mumsig med en fin fyllighet och en len munkänsla. Grabbarna bakom Hyllie Bryggeri vet verkligen vad de håller på med. Har aldrig blivit besviken på någon av deras öl.

Glädjande nog var det bra nivå på alla ölen, det var nog bara Beerbliotek/Beavertown/Brekeriet Lovechild som jag inte riktigt blev kompis med. Tyckte att den hade en bismak av "medicin" som inte riktigt tilltalade mig.

När vi kände oss nöjda traskade vi iväg och tog en klassisk paus på hotellrummet. Ett par intressanta objekt evaluerades under vilan. Hoppin Frog Killa Vanilla Extraordinary IPA som både doftade och smakade mycket vanilj. Klart drickbar men i längden blev det lite tjatigt med all vanilj.

Desto bättre var en flaska som jag köpte på Vinmonopolet i Haugesund i juli, Nøgne Ø Dragonwort Stout 2nd Edition. Tjock och fyllig med framförallt mörk choklad, aska och rostad malt. Eftersmaken var lång. 

När gonggongen ljöd var det dags att skutta iväg igen. Taproom blev nästa anhalt. Där var det riktigt lugnt då de flesta andra fortfarande höll hus på Hamnmästaren och Brekeriet Bar. Malmö Half Tempo är en av de bättre folkölen som jag druckit. Lättdrucken är tämligen smakrik. En bra öl att ha tillhands då man inte är ute efter yrsel. Bear Republic Big Bear Black Stout var förstås betydligt mer potent men ändå relativt snäll för att vara en Imperial Stout. En hel del chokladsås i den rackaren. 

På Taproom kan man bli sittandes hela kvällen men vi kände att vi ville besöka ett ställe till innan det var dags att bomma igen för. Grabbarna hade inte varit på BrewDog i Malmö så det fick det bli. 

Tidigare hade jag bara besökt BrewDog Malmö vid ett tillfälle, i maj. Det var mycket folk en lördagkväll men vi lyckades hitta ett ledigt bord utomhus. Utbudet på fat var stabilt men det som jag blev mest förtjust i var korven som var mättande och god. 

Har förstått att en del tycker att priserna på BrewDog är höga men för mig som bor i Stockholmsområdet var det inget speciellt med dem, billigare än hemma kändes det som. 

Några ytterligare rumsöl blev det innan det var dags att säga godnatt. Ett av rumsölen var förresten Mikkeller Spontancarrot som faktiskt doftade lite morötter, i smaken var det inte lika tydligt. Morotsöl, ja det tycks aldrig ta slut.

Långhelgen i Malmö/Köpenhamn var riktigt bra. Vi var civiliserade och drack öl i rimliga mängder. Fast lite saknade jag förra årets Benny Hill på rummet. Antar att det krävs lite mera berusning för att köra det spektaklet. Kanske nästa gång? För visst tusan blir det Brekeriet Bar även nästa sommar.

Beställning från Beergium

Årets första ölbeställning från Europa är avklarad, denna gången beställde jag från Beergium. Tidigare har jag inte beställt från Beergium så det var lite av ett test för att se hur det skulle gå.

Beställningen gjordes fredag 1/4, lådan skickades till transportfirman måndag 4/4 och paketet levererades till dörren fredag 8/4. Går alltså inte att klaga på leveranstiden.

Går inte heller att klaga på själva paketeringen, känns som att det ska till mycket våld innan en flaska riskerar att gå sönder.

Sex flaskor beställdes, av dessa tre öl från trevliga Brekeriet som jag tidigare inte provat. Som bekant kan man inte köpa Brekeriets öl via Systembolaget utan man måste gå via utländska butiker, just Beergium har ett fint utbud av deras öl.

Är tämligen säker på att jag kommer att nyttja Beergium igen, finns verkligen inget att klaga över. Ett varierat utbud av öl har de och fraktpriserna är klart humana. I normalfallet kostar 0-27kg 20 EUR.

Långhelg i södern, lördag.

Förra året besöktes Malmö i slutet av juli, då passades det även på att åka ut till Staffanstorp för att dricka god öl på Brekeriet Bar. I år var det länge osäkert om det skulle bli någon Brekeriet Bar with friends men glädjande nog blev så fallet. Lämpligt nog råkade vi vara i Malmö lördag 8 augusti. För en stockholmare var årets plats för själva eventet klart smidigare jämfört med förra då det hela hölls på Malmö Brygghus Hamnmästaren, beläget några stenkast från Malmö Centralstation.

Klockan 13:00 körde det hela igång, vädret var soligt och fint och Eddan, Eirik och jag var på plats vid öppning. Ibland är det lite pensionärsvarning på oss då vi gillar att vara på plats tidigt.

Det fanns en hel del gott att välja mellan då det inte bara var öl från Brekeriet utan även från deras vänner. Både fatöl och flasköl från 16 olika bryggerier. Betalningssystemet var smidigt då man köpte polletter som kostade 20 spänn per styck. Med några få undantag kostade ölen en pollett. Ett trevlig glas fick man också.

Jag kunde inget annat göra än att börja med en Brekeriet Sour White. Det visade sig vara en fin "sommaröl" som var riktigt uppfriskande med fina inslag av syrlig citrus, lite vete och vibbar av ek.

Ett bryggeri som jag tidigare inte stiftat bekantskap med var Hyllie Bryggeri, kanske inte så konstigt då de startade våren 2015. Till lördagen hade de med sig två öl, Hyllie Double IPA och Hyllie Double Nitro Stout. Båda två positiva överraskningar.

Double IPA:n var purfärsk med en stabil humlighet och smak av tropisk frukt. Skönt bitter och med en stabil kropp. Hyllie Double Nitro Stout var ännu lite godare. Krämig och med en fyllig kropp. En hel del choklad, kaffe och vanilj. Riktigt trevligt med ett nytt bryggeri som levererar direkt.

Hela evenemanget var riktigt bra, avslappnat och med en fin stämning. Många bekanta ansikten som det alltid är kul att växla några ord med. Det blev en del nya öl, de allra flesta riktigt bra. En som är värd att nämna lite extra är Hof Ten Dormaal Kriek. Bra funkighet i den liksom fina toner av körsbär. Gubben bredvid undrade om det verkligen är öl? Ja, mer öl än en "stor stark" hade jag velat svara.

Timmarna de flöt på, till slut blev vi hungriga. Det fanns mat på Hamnmästaren men maten på Taproom Malmö lockade lite extra så vi tog oss en bensträckare dit.

Väl på plats beställde jag en alldeles ljuvlig Club Sandwich med klassiska tillbehör. Jag har skrivit det förr och kommer att göra det igen men det är verkligen härligt vilket lyft maten fått på Taproom i Malmö. Finns ingen pub i Stockholm som har lika god mat.

Jämfört med besöket på torsdagen så var det inte så många av fatölen som var utbytta, jag höll mig främst till gamla favoriter, Malmö Canned Wheat någon?

När vi var mer än belåtna gick vi vidare i den ljumma skånska kvällen. På Bishops Arms Gustav Adolfs Torg hade det dagen innan varit världspremiär på öl från Minus -1, ett bryggarkollektiv som är beläget i källaren på nämnda pub.

Tre olika öl fanns på fat, den godaste av dessa var Solobryggeriet VT, en somrigt lättdrucken Witbier som smakade citrus, lite enbär och en gnutta vete. Kul initiativ med Minus -1 måste jag säga, ja det händer verkligen mycket i Malmö i dessa dagar, ja då tänker jag förstås ölmässigt.

Innan nattvilan delade vi på några burkar från 18th Street Brewery som vi köpt på Mikkeller & Friends i Köpenhamn. Ölen var helt ok, den godaste av de fyra provade var 18th Street/Arizona Wilderness Sophomic Saison som kändes behagligt lättdrucken med lite funk, jäst, grapefrukt och gräs.

Till avdelningen mindre lämpligt att lägga upp på en blogg hör definitivt då vi körde den klassiska musiken till Benny Hill samtidigt som vi sprang runt i hotellrummet. Vissa saker är helt klart lämpligare att förvara i ett bankfack.

Tre riktigt trevliga dagar var det i Malmö och Köpenhamn, som vanligt tycker man att tiden knappt räcker till för något. Som tur är lär bägge städerna finnas kvar länge till så ett återbesök eller två är nog ingen utopi.

Skånsk lördag på Brewdog Bar Stockholm

Förra lördagen gästades Brewdog Bar Stockholm av André Ek från Brekeriet och Anders Hansson från Malmö Brygghus, en skånsk Tap takeover/meet the brewer stod på agendan. Hade förstås varit tjänstefel att missa ett sådant förtjusande evenemang med två av Sveriges bästa och mest intressanta bryggerier så självklart knallade jag in prick fyra minuter efter att de öppnade på lördagen.

Förutom de skånska gästölen på fat och flaska serverades även en gåsamiddag uppe i restaurangen (dock hoppade jag över den), i högtalarna spelades det skånsk musik. Undrar om Joddla med Siv kan bli en ny favorit? Vi får se, vi får se. Skåne går inte att ogilla men kanske finns det gränser?

Nå, till det viktigaste, ölen. Jag började med att beställa en Brekeriet Brekelicious Pompom, tyvärr fanns det en störande ton av "krut" både i doften och smaken, något som drog ner betyget. Ett udda inslag som inte kändes helt rätt. I ärlighetens namn det sämsta ölet från Brekeriet som jag druckit, sicken tur att det gick att beställa Brekeriet Cassis på fat, det ölet blir bara godare och godare, riktigt bra! Borde vara en mänsklig rättighet att ha ett gäng flaskor hemma.

Från Malmö Brygghus provades först Malmö Work Bell IPA. Det är en väldigt behaglig och smakrik IPA på i sammanhanget blygsamma 4,5%, en öl som man lätt kan dricka några av utan att bli alltför lik Karl Kalkyl. Helt enkelt en riktigt stabil sessionöl.

Vidare provades Malmö Holy Herbert Wild. Den kändes helt klart torrare än den vanliga varianten, tyckte nog också att kryddorna kom fram lite extra. En på det hela taget stabil öl som fint dolde sin alkohol.

Malmö Cacao-Porter är också en sådan där öl som gör en glad, precis som med Brekeriet Cassis tycker jag att den blir allt godare ju fler gånger den provas. Helt klart värt att köpa hem en par flaskor.

När man ändå besöker Brewdog Bar så är det läge att prova något nytt från just Brewdog, denna gången blev det en BrewDog Mix Tape 8 vilket är en blandning av en belgisk tripel och triple ipa som legat och gottat sig i ett varsitt whiskyfat i närmare två år, en helt vanlig dussinöl med andra ord.

Ölet var minst sagt smakrikt och mastigt, vet inte hur länge det tog att dricka upp min andel annat än att det tog lång tid. Mycket malt med en intressant underton av humle, även torkad frukt, hö och inslag av fat. Avslutningen var lång och med värmande alkohol. (14,5%). Helt klart en öl som passar bättre att sitta och sippa på i lugn och ro hemma.

En kul kväll var det, Brewdog Bar tycker jag om, det blir inte sämre då de besöks av två trevliga skånska bryggare. Favorit i repris någon gång vore fint.

Några frågor till André Ek, Brekeriet

Brekeriet startades 2010 som en ölimportfirma av de tre skånska bröderna Ek, André, Christian och Fredrik. Deras målsättning redan då var att i framtiden starta ett bryggeri, något som skedde 2012 då deras skånska lantöl började bryggas i Djurslöv strax utanför Malmö. Förra året på Stockholm Beer & Whisky Festival var vi många som charmades av deras öl, efter det har framgångssagan bara fortsatt. För egen del känns det som att de har varit med betydligt längre än så, onekligen ett bryggeri som jag med många andra tagit till våra hjärtan. Inte blir det sämre av att grabbarna är ödmjuka och står med bägge fötterna på jorden, sådant uppskattas alltid.

Det som är så spännande och intressant med Brekeriet är att de kör sin egna stil, det finns många småbryggerier som gör sina tolkningar av IPA, Porter m.m men väldigt få som gör Saison, skånskt lantöl som Brekeriet kallar det. Alla Brekeriets öl är jästa med vildjäststammen Brettanomyces, flertalet av ölen är också sekundärjästa med frukt eller bär, allt för att ge ölen ytterligare en dimension. Ni som inte provat några öl från Brekeriet, gör gärna det, ni kommer att bli både förvånade och förmodligen förtjusta.

Passade på att ställa några frågor till André Ek, Production Manager på Brekeriet: 

1. Hur ser du på den nyss avslutade ölfestivalen i Nacka, gick det som förväntat?

-Vi är nöjda med SBWF och håller nu på att ladda upp inför kommande event i höst.

2. Vilket av alla era öl sålde mest?

-Saison och Vieille Saison sålde bäst. Nämnas bör är att Saison såldes som smakprov á 15cl och Vieille 10cl.

3. Vilken är nästa festival där Brekeriet kommer att medverka på?

-Brekeriet kommer som sagt deltaga på All In Beer Fest i Göteborg den 1-2/11 samt en del andra små event i vinter.

4. Vilket öl är din personliga favorit bland era egna öl?

-Jag gillar verkligen Vieille Saison. Den kommer vi bygga vidare på och försöka släppa till allmänheten på något vis framöver.

5. Favoritöl överhuvudtaget?

-Favoritöl överhuvudtaget är omöjligt att svara på men vi brygger ju det vi älskar själv, så en fin suröl eller en saison står högst i kurs.

6. Hur tror du att ölmarknaden i Sverige kommer att utvecklas de kommande åren?

-Jag tror ölmarknaden i Sverige kommer fortsätta stiga uppåt precis som man sett i våra föregångsländer gällande craft brews. Har man väl introducerats för finöl så tror och hoppas jag att man stannar i det träsket och utforskar vidare.

7. Hur ser det annars ut för Brekeriet, samarbetet med Brill är ju nytt men i övrigt? Hur ser det t ex ut med produktionsökning? 

-Samarbetet med Brill kommer göra det lättare för oss att fokusera på att brygga och utveckla. Det leder också till att vi tvingar oss själva till en expandering. Planerna finns och vi hoppas kunna fördubbla vår jäskapacitet innan årsskiftet.

8. Har du något spännande tips angående kombinationen mat och öl?

-Något spännande tips vet jag inte. Jag vill dock väldigt gärna att gemene man även i Sverige ska förstå att det går lika bra att dricka ett passande öl till maten som att dela på en flaska vin. Men vi ju på väg dit, och alla aktörer inom den svenska ölrevolutionen är viktiga.

Tack till André som svarade på frågorna. När jag ändå håller på måste jag skriva några ord om Brekeriet Ligero. För att vara en öl på endast 2,2% så hade den både karaktär och smak. Kroppen var förstås lätt men det fanns en del funk, inslag av trä och nötter. Kände även en del mörkt bröd och en hyfsad beska. Skulle inte ha något emot att ha en back hemma som man kan nalla av lite då och då. 

På festival i Malmö, del 1

Efter Mikkellerprovningen förra fredagen blev det några timmars sömn innan klockan återigen behagade att ringa alldeles för tidigt på lördagen. Det fanns ingen tid till att somna om utan det var bara att skutta upp och klara av morgonbestyren för att sedan åka till Arlanda och flyga till Sturup.

Varför det kan man undra? Ja, varför inte? Malmö är alltid värt ett besök men denna gången var anledningen synnerligen konkret eftersom jag skulle gå på Malmö Öl & Whiskyfestival. Efter en rutinmässig flight var jag framme, det checkades in på hotell och därefter besöktes Systembolaget Hansacompagniet för lite inhandlande av några lokala öl, i synnerhet då Brekeriet Saison.

Strax efter klockan 13 var jag framme vid The Bishops Arms Gustav Adolfs Torg, mitt första besök där. Med största säkerhet lär jag återkomma då stället var riktigt trevligt med en nog så viktig detalj som kunnig personal som gav bra service. Jag hade bokat en lunchdate med den sköne liraren Kristopher från Kornmalt & Humlekottar. En schysst hamburgare blev det liksom ett par öl. Jag hade gärna suttit kvar i den värmande solen ett tag till men det fanns det ingen tid till denna gång. Pappa Balder anslöt senare och vi satt och surrade ett tag innan det var dags för de bägge herrarna att åka till Vellinge för öldrickande och för min del var det alltså dags för mig att bege mig till festivalen.

Efter att ha fått skjuts till Slakthuset var det dags att äntra lokalen strax efter 15. Något som jag direkt noterade var att det var inga köer att tala om, med förköpsbiljett var det bara att mer eller mindre knalla rakt in. Till skillnad mot festivalen i Nacka gällde dryckeskuponger på denna festival. Själva inträdesbiljetten kostade 195 sek och i den ingick i vanlig ordning ett glas. (man fick välja mellan öl- eller whiskyglas)

Jag började dagens övningarna hos de tre bröderna Ek hos Brekeriet. Bryggeriet är beläget strax norr om Malmö i Staffanstorp. Det känns som att jag druckit öl från dem i många år, men så är det inte då deras egna öl hade premiär i Nacka förra hösten, det känns som att de varit med längre än så men så är alltså inte fallet. Hur som helst så är det alltid intressant att prova deras öl, denna gången fanns det hela fem öl som var nya för mig. (Brekeriet Brett Cask, Grissette, Rósaldin, Breidur och BP1) Av dessa tyckte jag mest om Brekeriet Breidur vilket är en ljus och frisk saison. Riktigt drickvänlig och med vibbar av fransk cider. Rejält fruktig också, i ölet finns mango och äpplen. Inte extremt brettigt även om den fanns där. Kan säga som så att jag är väldigt nöjd över att jag har ett par flaskor hemma som beställdes i början av april då ölet släpptes på det lokala beställningssortimentet. Blev även förtjust i Brekeriet BP1 vilket är en porter. En hel del kaffe och mörkare choklad i den liksom mild brett och lite gräs. Ölet är en limited edition på 50 liter så det återstår att se om det blir någon fortsättning eller förfining av den. Åter kunde jag inget annat än konstatera att grabbarna kan brygga öl, något som märktes då jag stod vid deras monter. Det var många nyfikna som var där och de allra flesta verkade riktigt positiva, förstås mycket glädjande.

Nästa anhalt var ett lokalt Malmöbryggeri, South Plains Brewing Company, som startades av den entusiastiske amerikanaren Jeffrey Brown 2012. Anders från Anders & Ale var min främste ciceron men det blev även ett kortare snack med Jeffrey. Det är bland det bästa med att besöka ölfestivaler, att man ges chansen att kunna dryfta livsviktiga ting, d v s öl, med bryggmästare och andra med en stark relation till ett bryggeri. Hos South Plains provade jag fyra för mig helt nya öl liksom ett par andra. De nya var South Plains Rye Pale Ale, South Plains Honey Oat Wheat, South Plains IPA liksom South Plains Russian Imperial Porter Oak Aged. Jag tyckte att samtliga fyra nya öl var ok eller bättre än så. South Plains IPA var frisk och färsk med en hel del humle, grape och lite bär. Med lite mer kolsyra hade det varit ännu lite godare. Den ekade portern var också sympatisk, relativt mild och len med en lång eftersmak. Trevligt rostad med en hel del vanilj. Även hos South Plains var servicen oklanderlig, hade kunnat stanna länge till men syftet med en ölfestival är trots att gå omkring och prova en del öl så det var det jag gjorde.

Antalet utställare var inte supermånga men det fanns förstås en hel det att prova för den som ville det. Min nästa anhalt blev Lundabryggeriet där jag passade på att prova deras helt nya Tors Hammare vilket är en "skånsk dubbel". Onekligen kan man konstatera att skummet var enormt. Ölet i sig var sött, malt och jäst fanns det definitivt liksom torkad frukt och lite kola. En ok öl vill jag säga. Undrar dock om inte ölet blir lite godare med lagring, nu kändes den väldigt "ung".

Ytterligare ett bryggeri från Skåne stod på tur härnäst, nämligen Helsingborgs Bryggeri. Här fanns det en hel del gamla bekanta men även några öl som var nya för mig, självklart passade jag på att prova dem. Helsingborgs Kaffestout, Pilsner och Vinter handlade det om. Av dessa tyckte jag med om Kaffestouten, vem hade kunnat gissa det!? Enligt min enkla mening det godaste ölet hittills från Helsingborgs Bryggeri. Fina kaffetoner både i doften och smaken. Även choklad och lite lakrits. Skulle inte ha något emot att ha en flaska hemma att dricka i lugn och ro.

Två Bryggare från Ystad är ett bryggeri som jag på senare år haft som tradition att besöka då de medverkar på ölfestivaler. Denna gång smakades deras nya öl, Bryggarn´s Honey Ale. Inget särskilt men den annat än att den faktiskt var drickbar. En touch av honung, bröd och en lätt fruktighet i en relativt tunn öl.

Ett par till utställare besöktes, om det i del två som följer lite senare. Orkar helt enkelt inte skriva mer just nu.

Ölprovning med Brekeriet

Förutom att springa omkring på mässgolvet, sakeprovningen med Kjetil Jikiun så var det klockan 18:00 dags för en ölprovning med Brekeriet för oss medlemmar i Skandinaviska Ölskribenters Förening. Torsdagen i Nacka var med andra ord intensiv men samtidigt väldigt härlig. Hellre ölfestival än att sitta på en krog/bar har jag alltid tyckt och tycker det fortfarande.

Vi var ett tiotal medlemmar närvarande, från Brekeriet var det en av bröderna Ek, nämligen Christian som som berättade om deras verksamhet och visioner innan vi skulle få prova fyra av deras öl, tre egna och samarbetsöl med bayerska Pickener. Brekeriet hade jag tidigare hört talas om, men visste inte så mycket om dem så det var med en stor nyfikenhet jag satte mig i pressrummet.

Brekeriet grundades 2010 av de tre bröderna Ek, André, Christian och Fredrik. Brekeriet började som en skånsk ölimportör men det fanns hela tiden en dröm om ett eget bryggeri, ett bryggeri som startades i år i gamla Djurlövs bryggeri. 500 liter är den aktuella kapaciteten per vecka. Nästa öl från bryggeriet lär bli en julöl. Snacka om att grabbarna lever en modern pojkdröm, finns det någon som innerst inne inte skulle vilja jobba med öl? Jag menar, vem tusan vill bli fotbollsproffs?

När man lyssnade på Christian Ek förstod man direkt att det är en person med en stor passion för öl, öl med lantlig karaktär och producerat hantverksmässigt. Brekeriets första egna öl var en Saison, bara en sådan sak. Hur många svenska bryggerier börjar sin karriär med en Saison? Det som gör det ännu lite mer intressant är att i samtliga öl används den intressanta jäststammen Brettanomyces, eller "brett" som det heter i folkmun.

Som tidigare nämnt provades alltså fyra olika öl, Brekeriet Saison var den första. Kanske inte helt typriktig, utan en "skånsk saison" som Christian sa, men väldigt ren och fräsch. Äpplen, kryddor och hö. Helt klart blev det en extra karaktär i ölet av brett. Lättdrucken.

Pickener/Brekeriet Farmhouse ale hade en doft av lätt funk, parfym, grape och hö. Smaken var lätt med inslag av frukt, kryddor och malt.

Brekeriet Cassis var nästa öl, och vilken öl sedan! Bland de absolut främsta som jag drack på torsdagen. Otroligt mycket svarta vinbär i ölet, verkligen gott och uppfriskande. Inte alls söt utan bara härlig. Väldigt sympatisk syrlighet. Snacka om positiv överraskning.

Brekeriet Roken var en tuffing till öl. Doften var oerhört rökig med mycket brett. Rökigheten var så stor att jag nästan trodde att det var whisky i glaset. Smaken var inte riktigt lika "tung" men ändå bra. Helt klart en spännande öl.

Lite senare nere på mässgolvet passade jag på att prova Brekeriet fjärde egna öl, Brekeriet Brillant. Mycket gräs och hö i aromen, även i smaken. Uppfriskande smak med hö, kryddor och lite vete.

Väldigt intressanta öl att prova. Så himla kul med ett nytt bryggeri som drivs av passion och respekt för den fantastiska drycken öl. Ett bryggeri som lyssnar på hjärtat och har själ i sina produkter.Stort tack till Brekeriet för denna provning. Det kommer att bli spännande att följa Brekeriets fortsatta resa, det är en sak som är säker.