En natt i Oslo, augusti 2023.

Kom nyligen på mig själv att jag inte skrivit några rader om förra årets besök i Tigerstaden, eller Oslo som nog majoriteten säger. Förr sa man att Tigerstaden är full av "Fristelser og farer". Några faror upplevde jag inte under det korta besöket, däremot var frestelserna många, i alla fall om man gillar öl.

 

Var där en natt, 16-17 augusti. Kan vara lite skoj att minnas tillbaka ett år senare. Flög dit med ett flygbolag jag aldrig flugit med förut, Ethiopian Airlines. Ombord på flyget serverades en väldigt söt läskedryck som jag med nöd och näppe lyckades dricka upp. Frågade aldrig om det gick att få en öl istället, är ingen mästare på att dricka öl på morgonen.

Kan inte säga att jag blev direkt sugen på att åka en längre sträcka med det bolaget ty en smutsigare kabin har jag aldrig sett förut. (planet flög från Addis Abeba via Arlanda till Oslo) Bland annat hade någon vomerat och det hade man enbart hjälpligt torkat undan. 

Från Gardermoen blev det snabbtåget till byn, smidigt som alltid. Var för tidigt att checka in så åt en tidig lunch på en känd hamburgarkedja. Efter det lite flanerande innan det var dags för dagens första bira,  Nøgne Ø Swing the Cat.

 

Den intogs på trevliga och insuttna Café Sara som senast besöktes 2019. (även senaste besöket i Oslo) Ölet var inte alls dumt, syrlig med körsbär, ek, torkad frukt och lite rödvin. 

 

Kunde inte motstå en till rackare, Cycle Rare DOS R2 - Maker's Mark som verkligen var god. (serverades som smakprov om 15 cl)

Då jag är i Norge och i synnerhet i Oslo så tänker jag på 9 april 1940, det ödesdigra datumet då tyskarna invaderade Norge. Invasionen av Oslo gick dock inte helt enligt plan då norrmännen på Oscarsborgs fästning kämpade emot tappert. Undrar vad korpralen i Berlin tänkte då han fick höra att kanoner från 1892 och några gamla torpeder som slutade tillverkas 22 år tidigare lyckades sänka den tunga moderna tyska kryssaren Blücher? Omkring 1000 tyska soldater och sjömän fick göra korstecknet. I filmen "Kungens val" skildras invasionen och sänkningen på ett bra sätt. 

Dagens andra ölstopp blev Vinmonopolet Aker Brygge, Vinmonopolets flaggskeppsbutik i Oslo. Utbudet var trevligt, fint nog har de även ett Svalrom för öl. 

 

Köpte ett tiotal öl och en drack jag likt ett proffs på en bänk i det trevliga soliga vädret. Givetvis var ölet kallt då den bara några minuter tidigare var i svalrummet. 

 

Efter det var det läge att knalla till hotellet, måste erkänna att jag gick in på fel Scandic och misslyckades med att checka in, den jag skulle till, Scandic Karl Johan låg hela 30 meter bort. 

 

 

Har aldrig varit med om att två Scandichotell ligger vägg i vägg. Som vanligt bjöd rummet på en hisnande utsikt. 

 

Några stenkast från hotellet låg RØØR, ett ställe att tycka om. 70 kranar med öl och mjöd. (fyra med sistnämnda) Denna onsdag var det lugnt på stället strax efter öppning, ja så brukar det ju vara på de flesta ställen. 

 

Fint nog gick det att beställa ölen i två storlekar, jag beställde den minsta. (20 cl) Godast av de tre öl som dracks var Nøgne Ø Jacob’s Ladder. Söt och trevligt värmande. 

 

RØØR är helt klart ett ställe som kan anbefallas om man är intresserad av öl och besöker Oslo. 

 

Nästa anhalt blev Mikkeller, eller Henry & Sally´s som det heter i Oslo. Ett par ok hejsy-IPA dracks, den största behållningen var annars den glada hunden som ville hälsa. 

 

Brewgata är ett ställe som jag tidigare inte hade besökt så det var skoj att titta in där. Två trevliga suröl från skotska Holy Goat Brewing intogs. 

 

Stabilt var det på Brewgata, kan mycket väl tänka mig ett återbesök. Fast som vanligt numera kände jag mig som en bättre begagnad farbror då de andra gästerna var ganska många år yngre. 

 

En schysst onsdag var det i Oslo, avslutade ölandet med ett återbesök på RØØR, på kvällen var där ganska mycket folk jämfört med tidigare besöket. Kul nog var det några ungdomar som spelade någon slags folkmusik längst in i lokalen. Aldrig hört det på en pub tidigare. 

 

Ett par öl mäktades med, dunkeln HaandBryggeriet Sumava och ungerska Horizont Sour Series 023 - Sweet Dreams Are Made of Prunes. Bägge två goda. 

 

Helt klart var det kul att besöka Oslo igen efter fyra års uppehåll. Prismässigt så kändes det inte lika dyrt som tidigare även om det förstås var mer kostsamt än i Stockholm.

 

På rummet spanade jag in kommande dagens väder, visst kan man göra det i mobilen men vädret på tv:n är en klassiker att titta på. 

Ölhelg i Oslo, lördag 9/11.

Lördagen i Oslo inleddes under lugna former, sovmorgon och en helt ok hotellfrukost på det. (normalt är jag inte så förtjust i hotellfrukostar, i alla fall inte då de äts i en stimmig lokal där folk har svårt att föra sig)

Fick ett meddelande från en kollega som undrade om jag kunde köpa med mig en flaska från Oslo, visst kunde jag det så det blev en promenad till Vinmonopolet vid Aker Brygge som vi besökte dagen innan. Jag passade också på att fylla på med ytterligare några öl, noterade också att de plockat fram fyra lådor Nøgne Ø Dark Horizon 6. Vi hade alltså inte behövt förbeställa sådana men det kunde vi inte veta. Det var ytterst frestande att köpa alla flaskor men det hade inte revisorn gillat, knappast heller Skatteverket.

Hur som helst, dagens första ölstopp blev Café Sara, ett ställe med mycket känsla och som hängt med sedan 1989. Jag gillar insuttna och folkliga ställen, detta var ett sådant. Vi var där tidigt på lördagen, de få andra gäster som var på plats tycktes mest fokuserade på att äta en bit mat. Jag har förstått att stället är populärt och jag förstår verkligen varför.

Café Sara ligger i samma område som Mikkeller Oslo, Crowbar & Bryggeri med flera så det var inga problem att hitta stället, särskilt inte med tanke på att vi var i närheten kvällen innan. Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så ligger de flesta ölställena i Oslo på gångavstånd från varandra vilket förstås alltid är toppen.

Nämnda Nøgne Ø var det första mikrobryggeri som började säljas på Café Sara. Kul nog fanns det under vårt besök några jubileumsöl, en av dessa var Nøgne Ø Sara's Jubileum  1989-2019.

En väldigt söt öl handlade det om, något som man absolut inte bara hällde i sig. Värmande med choklad, kaffe, portvinsvibbar och små kryddiga toner. 14% alkohol som kändes väl dolda. God öl men det var tur att vi var tre som delade ett glas för jag vetetusan om jag just där och då pallat med ett eget glas.

HaandBryggeriet Sara 30th - Cuveé Sara var helt annorlunda då det är en suröl brygget med bringebær og lagret ett år på eikefat som det heter på norska. Klart stabil den med.

Från Café Sara tog det fyra minuter att gå till lördagens andra stopp,  BrewDog Grünerløkka eller BD57 som det tvingas heta. (återigen det där med norska alhoholbestämmelser) För den som har sinne för detaljer noterar på bilden att de inte heller har någon skylt med BrewDog-loggan.

Grünerløkka är väl typ Oslos motsvarighet till Södermalm, lite hippare och vad som jag uppfattade med en yngre befolkning. I alla fall såg det så ut då vi satt vid fönstret på BrewDog och spanade ut för att se vad som kan tänkas hända ute i världen.

BrewDog var helt ok, fast vi nöjde oss med en öl var. Mest gick vi in där för att stolt kunna meddela för de som bryr sig (det vill säga ingen) att vi varit där.

Från BrewDog knallade vi vidare till Grünerløkka Brygghus, även det ett folkligt och som det kändes populärt ställe. Det satt ett gäng och hade det gott några trappor ner så vi positionerade oss vid ett bord som var nära baren.  Det är alltid härligt att från sin stol kunna se fatlistan samtidigt som man har koll på vad som sker i salongen.

Fem av deras egna öl testades (själva bryggeriet låg några kvarter bort om jag uppfattade det rätt, det var anledningen till att stället får heta Grünerløkka Brygghus. Annars gäller att en majoritet av ölen ska bryggas på plats. Helt klart måste jag läsa vidare om de snurriga norska alkoholbestämmelserna då tid finnes)

Vi passade även på att beställa lite enklare tilltugg, det var ju ändå tidig eftermiddag. Jag gillade verkligen Grünerløkka Brygghus, ett ställe som jag gärna besöker igen. 

På väg till vår nästa anhalt, Schouskjelleren Mikrobryggeri passade Eirik på att köpa med sig en ganska rejäl dos pinnekjøtt, kött som skall tillagas i jul. Skoj är det med olika länder och dess maträtter. 

På Schouskjelleren hade jag varit en gång tidigare, hösten 2013. Stället var sig likt, rätt häftig lokal med det välvda tegeltaket. Denna sena eftermiddag var det förvånansvärt lugnt. Förutom vi tre så var det en handfull andra gäster. 

Tre olika IPA beställdes, två egna och en från Lettland. Godast var en med namnet Schouskjelleren West Coast Haze. 

Förutom fatöl har Schouskjelleren ett fint utbud på flaska och burk, vissa av priserna var dock saftiga. Det var lockande att beställa något men vi lät bli denna gången. 

Vi har ett kultförhållande till Peppes Pizza, en kedja som finns på många platser i Norge. Redan inför resan hade vi bestämt oss för att äta lördagens kvällsmat på Peppes. Innan vi kom så långt slank vi dock in på klassiska Olympen, men där var det inget som lockade på fat så vi backade diskret ut och hamnade istället på Siste Sang som låg några stenkast bort. 

Ett ställe som jag inte visste något om, visade sig vara både modernt och stort. En av killarna bakom baren var svensk, något som annars inte var så vanligt på ställena som besöktes. Trodde att det skulle vara fler svenskar som jobbade i Oslo eller så var vi helt enkelt på "fel" ställen. 

Det var verkligen lugnt på Siste Sang, som så många gånger tidigare nöjde vi oss med en öl då vi mest bara ville kika in och se vad det kunde tänkas vara för ställe. Tycker att det verkade helt ok även om det var mer eller mindre ödsligt under vårt besök. 

Då vi var klara var det alltså dags för pizza, det blev en rätt sen måltid men som tur är var det gott. Givetvis beställde vi rømmedressing till pizzorna, ett måste då man är Norge. 

Maten satt minst sagt som ett smäck, kändes som att vi alla blev rätt dåsiga efter att ha ätit. Lagom sakta lunkade vi mot hotellet, ett ställe som fanns på vägen var Brygg Oslo som vi knallade in på. 

Mycket folk, ett stort utbud på fat. (35 kranar) Ytterligare ett bra ställe tycker jag. Några rumsöl fick sedan avsluta ännu en härlig dag i ölets tecken.

Om jag ska försöka sammanfatta helgen i Oslo så blir betyget gott. Prismässigt var det inte så illa som jag trodde innan avfärd, den norska kronan är inte alls lika stark som den danska. Om jag räknar med Vinmonopolet vid Aker Brygge så besöktes 11 nya ställen. Det finns intressanta ställen kvar att besöka så en resa till Oslo om några år igen är nog inte fy skam. Tack till Eddan och Eirik för en kul tur.