Mikkellerprovning med 11 nya Mikkeller samt några bonusöl

Som bekant öppnar Mikkeller Bar i Stockholm nu på lördag, förstås alldeles förtjusande, ju fler schyssta ölställen i vår huvudstad desto bättre för oss ölnördar. Som en liten hyllning till det körde jag en Mikkellerprovning häromveckan, den fjärde i ordningen med temat "Mikkeller".

Närvarande var Eddan, Eirik, Silenzi och så jag. Det bjöds på snittar, chiligryta, glass med hallon samt en ost/skink/korv-tallrik senare på aftonen. Antal öl som provades var 20, av dessa var 11 från Mikkeller (samtliga nya för mig) samt en hembrygd.

Vi började med en Dogfish Head Hellhound On My Ale som köptes i USA i februari. Köper man öl från Dogfish Head vet man aldrig riktigt vad som väntar, denna var åt det söta hållet med tydlig smak av citron. Även lite ananas, hö och inslag av kryddor. Helt ok men inte fantastisk.

Nästa öl var en sådan där som legat bortglömd i förrådet, Freigeist Abraxxxas. Lätt syrlig med lite rök, malt, fat och kaksmet. Drickbar men lite väl tunn för några högre poäng.

Efter de två inledande ölen var det då dags att börja beta av ölen från Mikkeller, vi började med AK Alive som jag köpte i Köpenhamn i oktober 2013. Ölet dominerades helt av brett, fanns även grapefrukt och "stall". Bra men hade högre förväntningar.

Efter detta följde två öl som Mikkeller gjorde för den synnerligen välkända restaurangen Noma i Köpenhamn, Mikkeller Noma Pontus och Noma Novel. Noma Pontus var väldigt kryddig med ingefära, gräs och såpa. Udda men ändå drickbar. Noma Novel var snäll med "blommor", kryddor oh humle. Avslappnad och betydligt med drickvänlig jämfört med Noma Pontus.

Nästa öl gillade jag riktigt mycket, Mikkeller SpontanSeabuckthorn, d v s havtorn. Mycket funk och med tydliga spår av bär, även en härlig syrlighet. Dricker jag gärna igen om tillfället återkommer.

Mikkeller Misson Chinese Food är en pilsner som lanserades i januari i år, tyvärr var den rätt tråkig. Lite smör, gräss och peppar. Inget särskilt med den inte.

Mikkeller 20 är en IPA med 20 olika humlesorter, tycker att den var förvånansvärt anonym. Visst fanns det humle, ananas och grape men hade helt klart förväntat mig mer av ölet.

Mikkeller Sallys Field var stabil, lätt brett, citrus, äpplen och lite kryddor. Hyfsat syrlig med en torr avslutning.

Mikkeller Weizenbock var den äldsta av Mikkellerölen på denna provning, flaskan köptes på Barley Wine i Köpenhamn i november 2012. Söt med malt, torkad frukt, karamell och lite jäst. I ärlighetens namn småtråkig, men kul att ha provat som det heter.

Mikkeller Koppi Barley Wine kom direkt från fabrik då jag köpte flaskan på Mikkeller & Friends i januari. Mycket kaffebönor både i doft och smak, kaffesump och lite lakrits. Udda och kanske inte perfekt balanserad men rätt skoj ändå.

Mikkeller It's Alive! (Grand Marnier Barrel Edition) kändes oväntat avslagen. Kände inte så mycket förutom apelsin, lite malt och jäst. Avslutningen var påtagligt torr.

Mikkeller George (Cherry Wine) släpptes också i januari. De gamla vanliga inslagen av rostad malt, kaffe och lakrits fanns där men även spår av bär även om det var svagt. God men ändå den "sämsta" George som jag hittills smakat.

Det var de elva olika ölen från Mikkeller, nu följde några bonusöl. Först ut var Nøgne Ø/Mikkeller/BrewDog Horizon Tokyo Black, även den flaskan köptes i Köpenhamn i januari. Härlig öl med mycket doft och smak, att den sedan var så len och drickvänlig gjorde inte saken sämre.

Nästa två öl hade Silenzi köpt på Jamaica, Talawah Lager och Dragon Stout. Båda två hamnar i facket "Kalle Anka-öl". Tunna och riktigt tråkiga. Tack och hej till de två. En "intressant" sak med Dragon Stout dock, vad jag kan minnas är det första gången som jag ser "Nutrition Information" på en flasketikett. Vad nu det ska vara bra för.

Detsamma kan som tur är inte sägas om Cascade Strawberry, köpt i USA för en dryg månad sedan. Doften innehöll mer jordgubbar än smaken. Bra syrlighet och fint uppfriskande, en stabil öl på alla sätt.

Sist men inte minst avslutade vi kvällen med en Eklöws Imperial Stout från Bålsta Bryggeri. Den släpptes lördag 1/3, passade på att köpa en flaska på hyllan på Systembolaget i Jakobsberg. Mild och ren med rostad malt, kaffe och spår av "mörk frukt". Inte dålig men personlig föredrar jag en Imperial Stout som är tyngre.

Kul är det att ha temakvällar där ett bryggeri står i fokus, med Mikkeller är det dessutom lätt att ordna en då de spottar ut så många nya öl varje år.

Fredagsprovning med tema Mikkeller

I fredags var trupperna återigen samlade för en ölprovning med tema Mikkeller. Det är tredje gången som en sådan anordnats, vilket inte är så svårt att fixa då det mer eller mindre varje vecka kommer något nytt från Mikkeller. De flesta av flaskorna har köpts i Köpenhamn men några har även hittats i Sverige. Kvällen bjöd på nio olika Mikkeller, fyra bonusöl samt en mjöd.

I vanlig ordning rivstartade vi med två bonusöl, först en DIPA från Österrike. Den släpptes på Systembolaget 2/4. En väldigt snäll DIPA, varken vrålhumlig eller svårt bitter. Slank ner lätt även om jag gärna sett mer av allt. Nä Stiegl Hausbier Double IPA är inget som jag känner att jag måste dricka igen.

Nästa öl dricker jag gärna igen, flaskan köptes nyligen på Mikkeller & Friends Bottle Shop. Anchorage The Tide and Its Takers Triple. Mycket uppfriskande och drickbar öl med mycket karaktär, det är ju en kombination som alltid uppskattas. Gillade de milda brett-tonerna i ölet liksom inslagen av citrus, lite jäst, ek och vindruvor. Glädjande nog fick ölet att beställa hem via Brill & Co.

Själva Mikkellerprovningen startades med den Mikkeller Black Tie som jag köpte på Systembolaget 2010, den har alltså legat och gottat sig ett tag. Väldigt len öl med mycket rök och aska liksom mjukt rostad malt. Ångrar att jag inte köpte fler flaskor.

Därefter var det dags för de två ölen ur den nya Mikkeller Yeast Series 2.0 som ännu inte druckits, Brettanomyces Lambicus samt Bruxellensis. Förstnämnda var väldigt fruktig, särskilt då ananas och apelsin. Rätt söt med ett minimalt inslag av brett. God men hade nog förväntat mig lite mera "tryck". Bruxellensis hade mycket mer brett, ek, ost och lite frukt. Balanserad och fint drickbar. Helt klart var dessa två de bästa ölen i den nya Yeast Series.

Mikkeller gör egna husöl till den härliga kiosken Kihoskh, den senaste är en IPA. En udda skapelse med mycket tutti-frutti, örter och gräs. Inte så mycket frukt i den. Nja, inte det godaste som jag druckit, får se om jag törs prova en flaska till.

En flaska Mikkeller Copenhagen Womens 10K hade jag helt glömt bort att jag hade hemma, det är något så ovanligt som en "lättöl" från Mikkeller, endast 3,5%. Soft med vissa inslag av bär, hö och en lätt maltighet. Påminde mycket om juice. Hade säkert fungerat bättre efter ett lopp där man svettats en del.

Mikkeller/Three Floyds Hvedegoop (Malaga Wine Edition) är en barley wine och det senaste samarbetsölet mellan de två bryggerierna. Fruktig arom med torkad frukt, malt och lite kola. Smaken var lite mer otydlig, spår av alkohol fanns det liksom en viss fatkaraktär. Bra öl men kanske blir bättre med lite lagring?

Mikkeller Boogaloo On Brown Ale Avenue var kvällens sämsta Mikkeller. Väldigt kryddig med framförallt ingefära. Även en lätt rostad ton liksom nötter och karamell. Tunn munkänsla, nja. Hederspris för den märkliga etiketten.

Två Mikkeller återstod, Mikkeller Foodball Solstice Saison var helt ok utan att ge några större intryck, detsamma kan man inte säga om Mikkeller Black (Peated Edition). Den gav verkligen stora intryck, väldiga mängder smoke och whisky i en härligt tung kropp. En riktigt skön pjäs som jag gärna skulle vilja prova igen även om det blir svårt då ölet inte längre görs. Helt klart kvällens bästa öl. Stabila 17,5%.

Några bonusflaskor återstod, North Coast Crand Cru (Twentieth Anniversary Ale på Ratebeer). Flaskan hade vilat sedan 2011 då den köptes på Systembolaget. Söt och fruktig med en viss hetta av alkoholen. Jag tyckte att den var ok men är glad över att ha delat flaskan med tre andra då det blev aningen mastigt.

Sista ölet blev en Amager Hr. Papsö som hittades på Barley Wine i april 2010. Vissa flaskor blir verkligen liggandes. Gillade ölet, speciell med mycket karaktär. Mycket fatkaraktär, bourbon, vanilj, frukt och karamell. En riktigt bra kompott.

Innan gästerna skickades hem bjöds det på mjöd, nämligen Mjödhamnen Ajmunds 650. Återigen kom jag att tänka på vilken fin present det är att ge bort en elegant flaska mjöd då det är så få som överhuvudtaget druckit någon liknande. Ajmunds 650 var fruktig med en lätt honungston. Även vissa örtiga inslag i en torr avslutning.

Det var det hela, efter fredag följer lördag och då var det dags att bege sig till Malmö, om det i ett annat inlägg. Kvällens mat var förövrigt hemmagjorda tortillas med olika röror samt Carnitas. Väldigt, väldigt gott i all enkelhet. Kan verkligen rekommenderas.

En måndagsprovning

I måndags bjöd jag hem Eddan och Eirik för en "enklare" måndagsprovning, kvällens huvudtema var öl från Mikkeller men välkomstölet var en Fantôme Black Ghost. När kapsylen öppnades ville ölet ut fort som tusan, en del av det fina innehållet hamnade på bordet och golvet men det är sådant som ibland händer, inget att hetsa upp sig över. Fast det kan vara bra med sugrör. Ölet var gott, kryddig med tydligt inslag av cederträ. Påminde lite om ett "julöl". Ett stabilt bryggeri det där.

Till maten, som var en hemmagjort paj, serverades två öl från Eskilstuna Ölkultur. Jernberghska Moderna Lager och Mälarbadens Sommarale. Vet inte riktigt hur modern lagerölet var, den hade i alla fall en lätt syrlighet vilket flera andra öl från Eskilstuna haft. Inget som störde dramatiskt man knappast något som skulle ha varit där. Mälarbadens Sommarale är en helt ok öl, bra fruktighet och humlighet. Den funkar.

Sju olika öl från Mikkeller provades, ett par av dem köpta hos Brill & Co resten nere i Köpenhamn tidigare i år.  Först ut var en Black IPA, Mikkeller KØS - You’ve Never Been Køssed Like This Before. Långt namn på ett öl som var gott. Doften var mildare än smaken, bra balans mellan det rostade och humlen. En stabil öl inom stilen.

Mikkeller Black Hole Barrel Aged Edition Peat Whiskey är en härlig öl, men det är en stor fördel om man gillar whisky för ölet bjöd på en fullkomlig explosion av whisky och torv både i doft och smak. Islay eller Higlands är den stora frågan? Fin sälta och en lång fin eftersmak, ett härligt öl. Tung men ändå förvånansvärt lätt, vad nu menas med det? Ja det kan man ju fundera på.

Kan redan nu avslöja att kvällens öl från Mikkeller höll en väldigt hög klass, det var ingen som var dålig. Mikkeller Blondeaux inget undantag. Härlig öl med hallon och som legat och gottat sig i Sauternesfat. Väldigt frisk och sympatisk, mycket hallon i både smak och doft, skönt nog inte alls sött utan lite lätt syrligt. Stabil rackare som jag gärna skulle ha en back av hemma, eller två.

Mikkeller Abel var på förhand en okänd Imperial Stout som jag nästan inget hört om, men det visade sig vara en riktigt, riktigt bra öl. Stor och vinös, komplex och en härlig överraskning. Undrar om inte det var kvällens godaste öl tillsammans med Blondeaux, jo det tycker jag allt.

Kvällens "sämsta" Mikkeller om uttrycket tillåts var nästa öl, Mikkeller Monks Brew (Barrel Aged Bourbon Edition). Aningen udda med inslag av fat. Lite svår att definiera, men äpplekräm tyckte jag mig känna liksom en ton av "plast" som drog ner betyget några snäpp.

Mikkeller Spontankriek är en goding liksom alla andra in spontanserien. Skönt syrligt och en släcker törsten synnerligen väl. Inte särskilt söt den heller. Det gillas.

Sist men inte minst dracks Mikkeller Black Hole Barrel Aged Edition Cognac. Den var inte lika god om Peat Whiskey dock en bra avslutning för den relativt intensiva måndagsprovningen. Oväntat len munkänsla och ett visst inslag av konjaksfaten.

En bra måndag var över.

Måndagsprovning med tema Mikkeller

I måndags bjöd jag in Eddan, Eirik och Silenzi på en liten anpråkslös måndagsprovning. Temat denna vecka kommer att bli väldigt danskt, imorgon är det avfärd till härliga Köpenhamn, så det kändes naturligt att bjuda på några öl från Mikkeller som låg och skräpade i förrådet.

Först hemmagjord pytt i panna med ett par matöl, sedan sprakade det igång. Vi började med en Mikkeller Funky (e) vilket visade sig vara en rätt udda skapelse. Lätt syrlig, med inslag av träd, läder och röda bär. Även en del kryddor, ananas och citrus. Eftersmaken var torr. Svår öl att riktigt sätta fingret på, helt ok men inget som behöver drickas igen.

Nästa öl blev Weinbrand Barrel Aged Red Ale. Man kände verkligen spår av fat både i doften och smaken. Komplex öl som hade många olika nyanser. Söt men jag tyckte om den, skulle inte ha något emot att komma över en flaska till.

Mikkeller Tiger Baby: Open Windows Open Hills bryggdes i anledning av Tiger Babys tredje album. Då ölet dracks lyssnades det på just den plattan. En kombination som fungerade väl. Ölet var friskt och fruktigt, men något gammalt. Skulle gärna prova en färskare butelj.

Eirik hade med sig en flaska Mikkeller Beer Geek Bacon. Härlig doft med mycket sälta, rök, mörk choklad och rostad malt. Gott men inte så tungt som förväntat. Jag upplevde kroppen som förvånansvärt snäll. Eftersmaken var väldigt lång.

Som lite pausunderhållning plockade jag fram en Heeren van Liedekercke 20 Anniversary Blend, ett öl bryggd för den härliga restaurangen/puben i Liedekercke. Det visade sig vara en jordnära och behaglig gueuze, inte så värst syrlig med sympatiskt drickvänlig. Jag tyckte om den.

Nästa flaska blev en Mikkeller Mielcke & Hurtigkarl, en flaska som jag köpte i Köpenhamn i juni 2011. Ölet är lagrat på fat från kanske världens mest kända dessertvin, Château d’Yquem. Väldigt exklusivt och annorlunda men tyvärr så tyckte jag att det var kvällens tråkigaste Mikkeller. Inget dåligt öl men inte värt sitt pris. Något intetsägande om jag skall vara ärlig.

Mikkeller Spontancranberry däremot var allt annat än intetsägande. Härligt syrlig med mycket bär och karaktär. Avslutningen var torr och mycket syrlig. Kvällens bästa Mikkeller!

Sist men inte minst blev det en Mikkeller Black Hole Barrel Aged Edition Bourbon. Tung förstås med spår av alkohol. Soja, lakrits, kaffe, ek med mera. Har lagrat flaskan i ett drygt år, kanske blir den ännu lite bättre med ytterligare ett år eller så? Nu var den god men allra högst upp nådde den inte.

Just ja, en alkoholfri Mikkeller som inte finns på Ratebeer provade vi också, Mikkeller Kidz Beer. Den var förskräckligt illasmakande, söt och påminde om en usel svagdricka.

Som sagt, imorgon är det dags att åka till Köpenhamn, torsdag till söndag blir det. Det kommer att bli en episk resa vill jag lova..