Tre öl från Jädraås Bryggeri

Häromveckan råkade jag passera Nytorget Urban Deli. Ett sympatiskt ställe det är det, de säljer trekommafemmor, bland annat fanns det tre olika från Jädraås Bryggeri, ett för mig helt okänt bryggeri. Bryggeriet ligger i Ockelbotrakten och startade sin verksamhet 2011. Det är sällan som jag dricker trekommafemmor så jag visste inte riktigt vad som väntade.

Jag började med Jädraöl Bleke 3.5% vilket är en English Pale Ale.



I glaset hamnade ett öl med ett stort skum och livlig kolsyra. Doften och smaken var mild, frukt och aningar av jäst. Smaken var åt det sötare hållet. Kroppen var förstås tunn. Inte alls odrickbar eller så men heller ingen alltför minnesvärd historia.

2.5/5

Nästa öl var Jädraöl Vetefan 3.5%. Förövrigt ölrating nummer 1600.



Mild citrus, jättemycket kolsyra. Lite banan och hö. Riktigt smakrik veteöl för att vara 3.5%. En positiv överraskning, kan mycket väl tänka mig att dricka det ölet i sommar.

3.1/5

Sist men inte minst Jädraöl Stolt 3.5%, vilket är en Dry Stout.



En hel del rostad malt och mörk choklad i denna. Även kaffe och aningar av lakrits. Väldigt drickbar och smakrik för att vara 3,5%. Guinness, vad är det i en jämförelse? Lite av ett skämt vill jag påstå. Det bästa ölet av de tre.

3.5/5

Helt klar öl värda att prova, nu blir jag nyfiken på att prova de andra ölen från Jädraås Bryggeri.

Punk IPA, ok men inte så mycket mer.

Nu har jag äntligen tagit mig tid att prova den nya versionen av BrewDogs Punk IPA 5,6%.



Vill minnas att den tidigare versionen på 6% var ungefär som denna, lovande doft men smaken höll inte riktigt hela vägen tycker jag. Ok men lite för tunn och inte så fruktig som förväntat.

3.3/5

Vet inte riktigt vad jag håller på med numera men köpte även en burk Spendrups Pistonhead Cruisin’ Lager. Tuff burk eller hur?



Bara att konstatera att ölet inte är prisvärt trots att det kostar 9,90 på Systembolaget. Förutfattade meningar har vi alla och tyvärr visade de sig stämma. Smaken var tunn med spår av smör, malt och bröd. Munkänslan och intrycket var trist. Nix, kommer inte att köpa igen kan jag garantera.

1.8/5

Ibland undrar man

Ja, ibland undrar jag allt vad syftet med ett öl egentligen är? Måste direkt erkänna att enda anledningen till att jag köpte en flaska Banks Caribbean Lager är att jag aldrig druckit en öl från Barbados tidigare, ja aldrig från Karibien överhuvudtaget.



Väldigt ljus och väldigt tråkig doft och smak. "Majsig" och vattnig kan man lugnt säga. Tror inte att jag ens skulle upskattat ölet om jag suttit på en strand på Barbados, nä då skulle jag helt klart föredragit fruktdrycker eller annat läskande.

Provat är provat.

Två fruktöl

Ett par fruktöl har druckits den senaste tiden, nämligen Founders Cerise och Mikkeller Kiin Kiin. Bägge flaskorna köpta i Köpenhamn, förstnämnda i november 2009 så det var ett tag sedan.



Founders Cerise hade en arom som innehöll körsbär, men särskilt intensivt var det inte. Lite kryddor och drag av "metall" tyckte jag mig också ana. Smaken var söt men en del körsbär, peppar och träd. Kroppen var tunn liksom munkänslan. Okomplex öl som var sisådär.

2.6/5

Mikkeller Kiin Kiin är ett av Mikkellers senaste öl, smaksatt med bland annat lime och bryggd för den prisbelönta restaurangen Kiin Kiin i Köpenhamn.



Aromen innehöll kryddor, citrus, lime och citrongräs. Detsamma i smaken liksom en känsla av "limeskal". Torr vätska med en lätt munkänsla. En udda öl som inte är Mikkellers bästa kreation enligt mig. Vore intressant att prova ölet till en het thailändsk maträtt.

2.7/5

Amager Citra Weiss

Veteöl är en typ av öl som jag alltid haft en bra relation till. Då jag lämnade det "stora stark-träsket" för många år sedan var det framförallt veteöl som jag fastnade för. Numera finns det förstås öl som smakar betydligt mer än veteöl och är mer komplexa men en uppfriskande veteöl en fin sommardag lär jag aldrig tacka nej till.

Alltid då det kommer ny veteöl till Systembolaget är jag där och nosar omkring, inget undantag i tisdags då Amager Citra Weiss anlände.



Utseendemässigt såg det ut som en vanlig tysk veteöl. Doften var rejält fruktig, bland annat gröna äpplen och citrus. En hel del fenoler också, någon doft av banan noterade jag inte. Inte heller i smaken fanns det mycket banan. Däremot kryddor, lite jäst och en hel del gräs. Avslutningen var rejält bitter, mycket bitter för att vara en veteöl. Kroppen och kolsyran var medel. Drickbar men inte så uppfriskande och syrlig som riktigt god veteöl kan vara. Denna var snudd på för humlig.

2.9/5

Mooi & Meedogenloos och Equinox

Imorgon är det som bekant återigen dags för ett ölsläpp på Systembolaget. Bland ölen finns De Molen Mooi & Meedogenloos och De la Senne Equinox. Hade båda hemma så tänkte att det kunde vara fint att dricka ölen för att veta om de är värda att köpa igen.

Skrev några korta noteringar om de bägge ölen, först De Molen Mooi & Meedogenloos:



Mörkbrun, fint skum. Malt, lite rök, gräs, mörk bär, farinsocker. Även en del svaga kryddor liksom choklad. Stabil munkänsla, väldigt drickbar. 3.8/5

De la Senne Equinox borde kanske ha släppts tidigare med tanke på att ölet är ett "vinteröl" men sak samma.



Mörk brunröd med ett fint gräddigt skum. Rostad karaktär, russin, farinsocker, jäst, nötter och en del kryddor. Rätt söt, torr och bitter avslutning. Tämligen intressant blandning av olika smaker, kroppen var runt medel. Eftersmaken inte alltför lång.

3.6/5

Hmmmm, ja bägge ölen var goda men jag tror ändå att jag hoppar över dem imorgon. Satsar på de jag ej druckit tidigare plus några flaskor av Misto och Hemel & Aarde, de två är ännu godare än de två ovanstående ölen.

En blondin

Igår fick jag möjlighet att sätta tänderna i en blondin, inte en livs levande sådan men däremot en De Molen Borefts Blond. Flaskan köptes i Bodegraven i november förra året, det var alltså dags att dricka upp ölet.



Ölet var lätt grumligt med en gulaktig orangefärg. Skummet var verkligen enormt, blev överraskad vid upphällningen så det svämmade över en del.

Doften var relativt mild, fruktig (främst aprikos och grape) med vissa inslag av "diskmedel", jäst och kryddor. Det samma gick att finna i den torra smaken. Kroppen var lätt, ja detta var en typisk sommaröl, mycket lättdrucken och slank ner utan några större protester.

Ingen fantastisk öl men helt ok, fast hade säkert varit ännu godare en sådan där svettig sommardag.

3.2/5

Två danskar

Ett par danskar från tisdagens nyhetssläpp har hunnits med, Amager Double Black IPA samt Djævlebryg Eklipse.

Vad gäller Amager Double Black IPA:s utseende finns det inget att anmärka på, såg fin ut i glaset.



Black IPA ja, vad ska man egentligen säga om dem? Lite schizofrena men ändå goda? Doften var främst humlig men det fanns även rostad malt liksom något som var lite "jordigt". Rejält bitter smak, mycket grape. Eftersmaken var också rejält bitter. Något endimensionell enligt min mening, kanske var dagsformen lite dålig på mig i tisdags då ölet dracks men jag tyckte att ölet var nästan för bittert. Eller håller jag på att tröttna på rejält humlade öl? Nåväl, klart drickbar och ganska god trots allt.

3.5/5

Djævlebryg Eklipse var inte lika "komplex" men däremot mer uppfriskande.



Trevlig fruktig doft men något sött som påminde om jordgubbar. Frukt och kola i smaken. En mycket läskande och drickbar öl, skulle vilja ha flera under sommarens äventyr. Alltså inget fel på denna öl även om den inte var en magnifik upplevelse.

3.6/5

Betygen får förstås i vanlig ordning tas med en nypa salt, läser man ovanstående text kan man tro att Amagern inte var så god men ändå är betyget nästan som för Eklipse. Bägge ölen var stabila, men förstås helt annorlunda vad gäller munkänsla och "uppfriskandehet". (hur tusan skriver man det?)

Nøgne Ø Sweet Horizon, rating nummer 1000

I torsdags drack jag en Nøgne Ø Sweet Horizon, vilket visade sig bli öl nummer 1000 som jag betygsatt på Ratebeer. Självklart visste jag att det var tal om nummer 1000 så jag passade på att dricka något intressant som legat i förrådet ett tag. (flaskan köptes i Köpenhamn i maj 2010)



Vätskan var mörk men inte helt svart, inget skum. Doften var vinös med lakrits, relativt milda rostade toner samt en gnutta alkohol. Ölet var relativt starkt med sina 14%.

Det första som slog mig då ölet smakades var den rejäla sötman även om det inte var en överraskning med tanke på dels ölets namn samt information på flaskan, det var verkligen dessert i flytande form. Första som jag kände i smaken var kaffe, även choklad, rostad malt. Vinös känsla även i smaken. Halten kolsyra var låg, vätskan oljig med en förvånansvärt lätt munkänsla.

Det tog tid att dricka upp ölet, jag han se på Rapport samt Antikrundan innan den sista slurken slank ner. En flaska (25cl) var nästan för mycket på egen hand men nu är det avklarat. Smågalen öl men god och spännande. Prova om ni får chansen.

3.8/5

Rating nummer 1000 var det ja, jakten mot 10000 går vidare. Ja jädrans, det kommer att ta tid med min takt. Men varför stressa?

De två senaste Mohawk

Den senaste tiden har jag ej hunnit dricka många öl, några som druckits är de två Mohawk som kom häromveckan. Mohawk VS Amarillo och Mohawk VS Goldings.



Amarillohumlen gillar jag i normala fall så det var i alla fall lite intressant att se hur Mohawk VS Amarillo smakade. Visade sig vara en ok öl men inte suverän. Rätt trevligt fruktig med lite ananas, aprikos och grape. Även en gnutta kåda tyckte jag mig ana. Väldigt lättdrucken med en lätt bitterhet, ja en öl som slank ner utan att lämna några bestående men. 3.1/5

Mohawk VS Goldings var inte lika bra enligt mig.



Karamell, lite blommor och parfym. Även en del bröd. Ganska intetsägande och inte alltför smakrik. Kanske är det fel på mina smaklökar? Eller så har jag helt enkelt svårt för "engelsk" öl? 2.7/5

Jaha, i april kommer det två nya Mohawk, påsköl. Senare i år kommer det en jämn ström av Mohawköl, bara att säga grattis till att ha fått in så många på Systembolaget.

Udda öl, Haandbryggeriet / De Molen Menno & Jens

Igår drack jag den andra av tre öl från Haandbryggeriet som köptes i Amsterdam i november, nämligen Haandbryggeriet / De Molen Menno & Jens. Ölet är ett samarbetsöl mellan två "djärva" bryggerier som det står på etiketten, Haandbryggeriet och De Molen. Noterbart är att det inte finns någon humle i ölet, däremot örter. Ölet är alltså en historielektion.



Utseendet var inte världens vackraste, grumlig brun med ett skum som försvann nästan helt. Doften innehöll rök, örter, malt, kryddor och karamell. Inte världens mest spännande doft vill jag påstå. Kryddorna var kluriga att sätta fingret på.

Smaken var aningen bättre än doften, men udda. Vet inte riktigt om det var avsaknaden av humle som gjorde upplevelsen annorlunda, så borde det vara. Munkänslan var tämligen tunn, svårt att tro att ölet höll sina stadiga 7,5%. Halten kolsyra var låg. En hel del örtighet även i smaken, liksom kryddor som var svåra att placera. En viss tvålighet också. Smaken av rök och aska fanns där hela tiden.

Verkligen inte en vanlig öl, drickbar men kanske mer intressant som en historielektion?

Svårt att sätta betyg men för formens skull gör jag det.

3/5

Några lunchöl med Eddan

Både Eddan och jag var lediga idag så vi passade på att dricka några öl till lunch, eller snarare efter lunch. Ibland får man helt enkelt ta sig några friheter. Livet är för kort för att hela tiden följa regelboken.

Igår släpptes det som bekant årets första nyheter på Systembolaget, av dem drack vi två idag. Vi började med en Sierra Nevada Celebration 2009 samt nyheten 2010.



De två ölen var väldigt lika varandra men årgång 2009 hade en sötare doft, den var inte heller lika besk. Föredrog den framför den färskare men överlag är jag inte så imponerad av Celebration längre, upplevde den som godare förr.

Eddan hade med sig en flaska Belgoo Arboo, en Abbey Tripel.



"Typisk" belgare, smaken var bättre än doften. Kryddor, lite citrus, rätt söt med en lätt syrlighet. Ok men inget märkvärdigt.

Achel Bruin är blott det andra ölet från trappistbryggeriet Brouwerij der Trappistenabdij De Achelse Kluis som jag druckit. Ölet släpptes igår på Systembolaget.



Visade sig vara en stabil öl. Skummet var fint gräddigt i mitt orvalglas. Torkad frukt, jäst, malt och kryddor. Fanns även något småtrevligt sött i smaken, inte var det väl jordgubbe? Kan tänka mig att köpa några flaskor till.

Vill även passa på att tacka Eddan för gåvan i form av en flaska Nøgne Ø Dark Horizon Third Edition, hoppas att den är godare nu än första gången.

Haandbryggeriet Kreklingøl

Jag har nog nämnt det tidigare men jag gillar norska Haandbryggeriet från Drammen. Särskilt konservativa kan man inte kalla dem utan de gillar verkligen att experimentera med olika typer av öl, på senare år bland annat en del fruktöl och "suröl". Sådant tycker jag är intressant även om slutprodukterna inte alltid blir suveräna.

Haandbryggeriet Kreklingøl är som namnet avslöjar smaksatt med krekling, vilket är detsamma som kråkbär. Dessa har plockats i Finnmark fylke, det vill säga det nordligaste länet i Kongeriket Norge. Får ni chansen bör ni bege er till Finnmark i alla fall en gång i ert liv, det är verkligen magnifikt vackert där. Nå, nog om det. Den stora frågan är förstås hur ölet smakade?



Ölet hade en fin, nästan helt klar mörkröd färg. Skummet var runt medel men lade sig snabbt. Till en början tyckte jag inte att ölet doftade sådär vidare mycket, obestämda bär och en viss fruktighet. Även inslag av något kemiskt samt sedan fanns det något syrligt över det hela. Smaken var inte heller alltför imponerande men det blev lite bättre då vätskan blev varmare. Bär, men om det var kråkbär kan jag inte säga då jag inte vet hur kråkbär smakar. Det är väl inga bär som man normalt äter? Aningen blåbär tyckte jag mig dock ana. En lätt syrlighet, samt något "kemiskt" även i smaken. Munkänslan var tunn, kolsyran över medel. Alkoholen ville ha uppmärksamhet men det blev aldrig för mycket.

Ok, ärlig måste jag vara. Detta var inte det bästa ölet jag druckit från Haandbryggeriet, för tunt och smaklöst för det. Men kul att någon vågat prova att göra öl smaksatt med kråkbär, det gäller att ta vara på våra bär här i Norden.

Betyg? Inte över tre, 2.7 kanske?

Just ja, för den som undrar så köptes flaskan i Amsterdam i november förra året.

Svagdricka, kan det vara något?

Har ännu inte öppnat ölkontot i januari (förutom på nyårsdagen) men häromdagen provade jag en Mora Svagdricka, köpt på Cajsa Warg i Stockholm. Så vitt jag vet hade jag aldrig tidigare druckit svagdricka, en dryck som var väldigt populär runt omkring i Sverige för runt 100 år sedan. Tydligen fanns det en mängd bryggerier på den tiden som tillverkade svagdricka. På etiketten stod följande att läsa: "Vi brygger svagdrickan som man gjorde förr i tiden, på krossad malt, humle, vatten och jäst och rundar av smaken med en gnutta sockerkulör och sackarin."



Färgen var mörkbrun och doften väldigt söt med lite malt men främst socker och något annat som det var svårt att sätta fingret på vad det egentligen var.

Smaken var också mycket söt, mörkt bröd, socker, sackarin. Inte mycket kolsyra, tunn munkänsla. Anade jag även lite smak av mint där någonstans? Helt klart en udda dryck som jag inte riktigt blev vän med. Det kanske krävs några stycken för att vänja sig vid smaken?

Men som man säger, det är alltid kul att prova något nytt. För den som undrar kan jag meddela att alkoholstyrkan var på 2,8%.

Nøgne Ø Sunturnbrew

I år inträffade vintersolståndet 00.38, den 22:e december. För att fira att vi återigen går mot ljusare tider kilade jag ner till förrådet och plockade med mig en flaska Nøgne Ø Sunturnbrew. Ölet släpptes på Systembolaget i mitten av juni men jag valde alltså att spara flaskan till idag. Tycker att det var en passande flaska för dagen. Egentligen borde ju vintersolståndet firas ordentlig, vad är midsommar mot en dag som denna?



Mörkbrun färg med ett litet, gräddigt skum. Doften innehöll, eller innehåller (jag dricker ölet just nu) rostad malt, lakrits, rök, mörkt bröd och kola.

Smaken är ganska "egen", lite svår att definiera. Väldigt söt, malt, lakrits, farinsocker, rök, kola, aska och nötter. Även en del humle, ja det fanns svaga gröna inslag. Jag känner att ölet innehåller en del alkohol (11%) men det stör ej.

Verkligen en annorlunda öl, skönt fyllig med en tjock vätska. Drickvänlig, men som sagt rejält söt.

3.6/5

Nøgne Ø är verkligen inte ett konservativt bryggeri.

Öl nummer 500

I år blir det nytt rekord för mig vad gäller att ha druckit/provat nya öl. Häromdagen dracks nummer 500. Någon stor "ticker" lär jag aldrig bli men gör så gott jag kan. Tanken var att dricka en riktigt spektakulär pjäs i form av en Sofiero 7,2 eller något liknande som nummer 500 men jag nöjde mig till slut med en Dugges Idjit!



I ärlighetens namn visste jag att Idjit! var god, något annat var otänkbart. Och visst var det en väldigt god öl!

Ölet såg ut som den finaste motoroljan, inget skum. Mycket rostad kaffe i doften och smaken. Lakrits, mörk choklad, lite vanilj. Fint fyllig och åt det vinösa hållet. Även en lätt syrlighet. Verkligen god med en lång och torr rostad eftersmak. Skönt "lättdrucken", ja gott gott!

4.3/5

Nynäshamns Valsviken Vinterporter

Igår firade Republiken Finland sin 93:e självständighetsdag, då jag har finska anor "firade" jag också genom att dricka en öl. Tyvärr har jag inga finska öl i förrådet, förutom en Malmgård Häijy Markku, men den vill jag inte dricka ensam utan dela med mig av. Fick nöja mig med Nynäshamns Valsviken Vinterporter, fast lika glad var jag för det. Öl från Nynäshamns Ångbryggeri som jag tidigare ej druckit är alltid intressanta.



Jag gillar dessa småflaskor som Nynäshamns kör med sedan ett tag tillbaka, perfekt om man på egen hand ämnar att dricka en öl.

Färgen var i princip kolsvart, skummet minimalt. Doften var söt med sirapslimpa, choklad och lakrits. Även behagliga rostade toner.

Smaken innehöll detsamma liksom soja, jag upplevde smaken som nästan lite åt det vinösa hållet. En viss stänk av alkohol, eller rättare sagt en värmande effekt. Eftersmaken var något "salt". Mycket god öl enligt mig, en av de bättre från Nynäshamns Ångbryggeri. Jag stressar inte så det tog ungefär 30 minuter att dricka upp ölet, smaken höll ihop fint under hela den tiden.

4.1/5

De la Senne Taras Boulba

Hade visst en något övergiven flaska De la Senne Taras Boulba i förrådet, bäst före var dec 2009 så det var kanske läge att analysera innehållet.



Ölet var småtrevligt, kändes inte farligt "gammalt". Fin bitterhet och torr smak med kryddor, malt, jäst och humle. Helt klart en smakrik och karaktärsfull lättöl. (4,5%)

Kommer att prova ölet igen nästa år, närmare bestämt 1/3 då ölet finns att köpa på Systembolaget. Skulle känna mig som en smeirlap! om jag inte gjorde det.

3.5/5

Sista ölen i november

Tidigare ikväll var jag och besökte min söta lilla systerdotter. Några öl delades med svåger, ett par nya blev det nämligen Struise Ignis et Flamma samt Emelisse Espresso Stout.

Alla kanske inte känner till det men Menno på De Molen bad några andra småbryggerier göra sin egen tolkning av De Molens Vuur & Vlam till ölfestivalen Borefts Beer Festival som hölls i september.



Ignis et Flamma var helt ok och god utan att briljera sådär våldsamt. Mer frukt i doften än i smaken. En hel del gräs och malt. Skulle jag ge betyg skulle det bli 3.5/5.

Har nu druckit fem olika tolkningar (hjärnsläpp, finns det ytterligare någon?) av Vuur & Vlam, nämligen dessa:

Emelisse Vuur & Vlam 3.6
Närke Fyra Flammor 3.6
Struise Ignis et Flamma 3.5
De Molen Vuur & Vlam 3.4
Haandbryggeriet Fyr og Flamme 3.2

Sistnämda dracks häromdagen, stor skum även på den.



Emelisse Espresso Stout tyckte jag mycket om.



En väldigt trevlig kaffestout. Önskar att jag köpt fler i Amsterdam då en flaska inte kostade mer än 2 EUR.

Årets första julöl dracks också ikväll, egentligen brukar jag vänta till december men Nynäshamns Mysingen Midvinterbrygd är alltid stabil enligt min åsikt. En väldigt egen smak som verkligen är kryddrik. Given till julmaten.

Sigtuna South Pacific Pale Ale

Se vad man kan hitta i skafferiet. Har jag förstått saken rätt har Sigtuna South Pacific Pale Ale starka släktband med Sigtuna Easter Ale men med några andra humlesorter.

Rätt god öl. Mycket frukt i både doft och smak. Rejäl beska samt en del gräs. Även inslag av parfym och karamell. Väldigt drickbar men något saknades för ett ännu högre betyg.

3.4/5