Torsdag i Malmö

Efter en ölmässigt relativt lugn period var det i torsdags dags att ännu en gång flyga till Malmö. Den staden är alltid värd att besöka men den stora anledningen till just denna resa var att Copenhagen Beer Celebration, CBC, skulle besökas fredag och lördag.

Tidigare år har jag alltid bott i Köpenhamn under CBC men denna gången blev det alltså Malmö. Kände mig aningen "ledsen" över att inte vara i Köpenhamn på torsdagen då det hölls ett event med Hill Farmstead på Warpigs. Inte blev det bättre av att grabbarna rapporterade om många goda öl. Nåväl, ibland blir det som det blir, dessutom kan man inte vara överallt.

Som tur är finns Taproom Malmö, ett ställe som alltid imponerar på mig. Deras egna öl håller fin klass, maten är god och personalen alltid på tårna och serviceinriktade. (pinsamt nog glömde vi bort att betala för maten innan vi gick, något som vi fixade dagen efter. Hade varit trist att bli portad från Taprom)

Bland de egna ölen utmärkte sig Malmö Sand Dollar DIPA och Malmö Cacaoic 1. Förstnämnda härligt färsk och välhumlad med framförallt apelsin och en del ananas. Malmö Cacaoic 1 är en Imperial Porter med mycket kakao och choklad. Söt men skönt nog kändes den inte för söt.

Gästöl fanns det som vanligt också många av, denna gången var alla ölen från antingen amerikanska Bagby Beer Company (som hade en tap takeover kvällen innan) eller Stockholm Brewing som körde ett litet event då vi var där. 

Då CBC skulle sparka igång klockan 10:00 nästa dag så försökte vi ta en rätt tidigt kväll. Gick väl hyggligt med det då vi var tillbaka på hotellet strax före midnatt.

Innan det besöktes dock helt nya BrewDog Malmö som öppnade 4:e maj. Lokalen var förstås fräsch och den kändes rymlig. Det var en del folk, bland dessa märktes BrewDogs grundare James Watts som fick stå ut med att folk gick fram och pratade med honom och bad om att bli fotade med honom. Jag försöker låta folk vara ifred särskilt då de tycks vara ute på sin "fritid". Fast hade det varit salige Jussi Björling (någon bättre tenor har aldrig funnits och går inte att finna) så hade saken förstås varit en annan.

Bland fatölen utmärkte sig särskilt AleSmith Speedway Stout - Hawaiian. Det kan jag säga att sämre öl det kan man definitivt dricka. Riktigt mumsig med en massa kaffe och en trevlig kropp.

Nya öl från Brekeriet missar jag gärna inte. Deras samarbetsöl  med Stillwater och To Øl, Scanium fanns på fat. Lättdrucken och uppfriskande med lime, funk och frukt.

BrewDog Malmö har ett bra läge, nära till både Centralstationen (7 minuters promenad) liksom ett flertal hotell. Någon mat blev det inte men korven den såg riktigt schysst ut. 

Det hela utvecklade sig till en klart stabil torsdagskväll. Skönt nog blev det inte toksent då nya uppdrag i ölets tecken skulle ske på fredagen.

Fredagskväll på Taproom Malmö och Beer Ditch.

I fredags flögs det ner till Malmö för sista gången i år. Fyra törstiga själar var vi som för en tid sedan bestämde oss för att ta en kväll i nämnda stad. Jag har skrivit det förr och kan skriva det igen, Malmö är en stad som jag alltid gillat. Jämfört med Stockholm är det rena lugnet, att det även finns många bra ölställen gör förstås inte saken sämre.

Mitt favoritställe i Sverige, Malmö Brygghus Taproom öppnar 16:00 på fredagar. 16:01 klev vi in, ja det gäller att passa tider då man är lite smått preussisk av sig. Innan Taproom blev det en patenterad gyros på Gyros Pita som ligger ett par hundra meter bort.

Bor man i Stockholm är det rätt sällan man ser öl från Malmö Brygghus på Stockholmskrogarna. Akkurat och Man in the Moon brukar vara de säkraste korten. Att kliva in på Bergsgatan 33 är som att komma till himmelriket. Skillnaden är dock att detta är på riktigt, vem behöver andlig hjälp då det finns 42 tappar att välja och vraka mellan? Räcker inte kranarna till så finns det även ett noga utvalt antal flaskor.

Runt ett dussin öl från Malmö Brygghus fanns det som jag inte hade provat. Började med en Canned Wheat & Lychee Habanero. Precis som den vanliga varianten rör det sig om en alldeles förträfflig öl. Väldigt läskande och fruktig. Ananas, citrus och en lätt sötma från litchifrukten. Endast en gnutta habanero tyckte jag mig ana på slutet.

En öl som inte riktigt tilltalade mig var Malmö Viola Lee. En udda skapelse med mycket lavendel och en del såpa. En som däremot var riktigt bra var Malmö Matanic Stout. Fint fyllig med mycket rostad malt, mörkare choklad och lakrits. Fanns även en gnutta frukt.

Något som är bra på Taproom är att det går alldeles utmärkt att beställa halva glas. Under besöket nämndes också att de förmodligen snart ska börja med "beer flights". Har man 42 kranar så låter det som en klok idé.

Brekeriet EKG Sour hade jag tidigare inte sett, inte så konstigt kanske då den är helt ny. Visade sig vara en riktigt god öl som var härligt syrlig. Påminde mycket om en äkta lambik.

Vår tanke var att äta en bit mat då Taproom även brukar briljera på den fronten. Innan vi skulle göra det tog vi en liten avstickare till Beer Ditch. Dit är det ungefär 10 minuter till fots.

På Beer Ditch var det mycket folk men efter en kort stund lyckades vi få ett bord. Till min stora glädje hade de fått in några flaskor av Nøgne Ø:s senaste variant av Dark Horizon, Nøgne Ø Dark Horizon 4.5. En väldigt potent öl på 20% men samtidigt riktigt njutbar med mycket whisky. Gissar att den blir ännu lite bättre med några års lagring.

Boon/Mikkeller Boon Oude Geuze, Bone Dry Mikkeller Selection gick inte heller av för hackor. Skönt uppfriskande och fint syrlig. Utöver de två flaskölen hanns det även med några fatöl. Beer Ditch är verkligen lika gemytligt varje gång som jag besöker det, även på en fullsatt fredagskväll.

Tillbaka till Taproom för en bit välbehövlig mat. Jag kunde inte motstå frestelserna utan det fick bli en utsökt hamburgare. Snålvattnet börjar rinna då jag bara tänker på den saftiga hamburgaren.

Glädjande nog fick vi även möjlighet att prova ett nytt öl från Malmö Brygghus som ska börja säljas imorgon, onsdag 16/12. Malmö Cut in Half heter ölet och har en alkoholhalt på 2,7%. Jaha, vad är det för märkvärdigt med det kanske folk undrar? Den stora grejen är att ölet även kommer att säljas i growlers. Hur häftigt är inte det! En överraskande god öl, fina mängder frukt och riktigt läskande. (bilden från Malmö Brewings facebooksida)

I olika grad började vi alla känna att det varit en rätt lång dag i ölets tecken. Det som är så fiffigt med Malmö är att det knappt spelar någon roll var man bor i staden då det aldrig är särskilt långt till boendet. Denna gången bodde vi på Scandic St Jörgen, ett hotell som ligger nära det mesta.

Ett sista stopp blev det för "lillebror" och mig på Bishops Arms Gustav Adolfs Torg som ligger väldigt nära nämnda hotell. Ett populärt ställe är det, inte undra på det då de nästan alltid brukar ha intressanta öl på fat.

Poppels Projekt 007 Imperial Saison Svarta Vinbär lyckades jag inte få tag på via Systembolaget så ett litet glas av den fick det bli. En härlig öl som verkligen smakade en hel del bär. Tämligen söt men med en bra syrlighet. En värdig sängfösare en intensv dag som förra fredagen i Malmö.

En härlig lördag i Malmö

Förra lördagen blev snudd på perfekt i Malmö. Sammanlagt var vi åtta personer från Stockholm/Uppsala som flög ner till härliga Malmö för att bland annat vara med på Malmö Brygghus fyraårsfest. Halva truppen började med att besöka Köpenhamn för att senare på kvällen ansluta vid Malmö Brygghus. (kombinationen Malmö/Köpenhamn är verkligen något som kan rekommenderas då ingen av städerna behöver skämmas över utbudet av öl och roliga ölställen)

Mitt sällskap började vistelsen i Malmö väldigt traditionellt med att äta Sveriges godaste gyros på Gyros Pita. (beläget på samma gata som Malmö Brygghus, Bergsgatan) Vet inte hur många gånger jag nämnt att det är det bästa gyrosstället i Sverige, har tappat räkningen. Vissa saker tål i alla fall att upprepas år efter år.

Mätta och belåtna knallade vi mot Radisson, ett hotell som jag stiftat bekantskap med rätt många gånger nu, första gången var redan 2003. Innan vi checkade in passade vi på att ta dagens första lilla påfyllning av vätska på Bishops Arms Gustav Adolfs Torg, ett stycke Bishops Arms som jag tycker tillhör en av kedjans bästa.

Hade noterat att de några dagar tidigare kopplat på öl från det nya skånska bryggeriet, Remmarlöv Gårdsbryggeri beläget i Eslöv. (det är dags för Sveriges bryggerier att uppdatera sin karta över aktiva svenska bryggerier) Remmarlöv The Crimson Red Ale var ölet som fanns på fat. Ölet var mjukt och fint drickbart. Balanserad med kola, torkad frukt, lite citrus och förstås en del malt. Lite lustigt var det att då jag satt med glaset klev Hampus Olofsson in genom dörren, bryggare på just Remmarlöv Gårdsbryggeri. Ibland är världen bra liten. En stabil början vill jag hävda, ja det ska bli kul att följa bryggeriet och se vad de kan tänkas hitta på i fortsättningen. Värt att lägga på minnet att deras basutbud, nämnda The Crimson Red Ale tillsammans med The Holley Blonde Ale och The Jeenius IPA kommer att kunna beställas till landets samtliga Systembolag från och med 2:a januari 2015 via Systembolagets hemsida. Ölen kommer även att finnas på hyllorna i några butiker i Skåne, bland annat Hansa i Malmö.

Innan Biskopen lämnades provades även Brekeriet d'Agge. Det är en suris där de finurliga pågarna hos Brekeriet tillsatt krusbär i ölet. Ölet var speciellt, även för att komma från Brekeriet. Syrligheten ökade ju varmare vätskan blev, krusbär kunde anas liksom funk, hö, en touch citrus och något som påminde en aning om grön paprika. Udda och rätt lattjo.

Klockan 15 skulle festligheterna på Malmö Brygghus börja så det fanns inget annat att göra än att gå till hotellet och checka in. En kortare vilostund hanns med innan vi ivrigt knallade iväg till Malmö brygghus, en bensträckare som tog ungefär 23 minuter från hotellet.

Väl framme vid brygghuset gick vi upp för trapporna till maltsalen där festligheterna hade startat. Åtta öl på fat erbjöds liksom några på flaska. Fem av fatölen var nya för mig, Malmö Alpha Beach var den av de nya som jag tyckte mest om.

Den var färsk och frisk med mycket humle, citrustoner och ananas. Bitterheten var påtaglig men inte överdriven, helt enkelt en skön öl att sitta och njuta av. Jubileumsportern Malmö 4 fanns redan på ölmässan i Nacka i september men tyckte att den nu var aningen godare, kanske blir den ännu bättre med ytterligare lagring? Det är alltid lika intressant att följa hur en öl utvecklas.

Något som gav festligheterna en extra dimension var den sköna stämningen, inte blev det sämre av att jag kände ganska många av de andra gästerna. Som alltid så hinns det inte med att prata med alla, ja det är som det är med den saken. Plockmat bars också in så det gick verkligen ingen nöd på oss gäster.

När stämningen var hög och vi alla var nöjda och glada rullades nästa överraskning in, ett fat med körsbärsöl, Malmö Bischo. Vet inte om det var munterheten som gjorde det men spontant sa jag till grabbarna att det är det godaste ölet som Malmö Brygghus hittills skapat. En synnerligen sympatisk öl som var rejält syrlig och hade massor av körsbär. Väldigt, väldigt uppfriskande och bara så bra! En viss pappa Balder var först framme och fick det första glaset, undrar vad oddset var på det?

Klockan 18 fick allmänheten tillträde till festligheterna och det fylldes på med mera folk. Det lokala bandet Alabama Moonshine Co började spela. Vi kände att vi även ville besöka ett par andra ställen när vi ändå var i stan men några öl till från Malmö Brygghus ville vi prova.

En av dessa var Malmö Fruit Break, en öl med tillsatt durianfrukt. Vem kommer ens på en sådan idé? Vilka lirare! Durianfrukten har som många säkert vet en mycket speciell lukt. Detsamma kan sägas om ölet, särskilt då vätskan rördes runt. Det luktade faktiskt lite "äggmök". Smaken var betydligt bättre än lukten, frisk med citrus, funk och hö. En mycket speciell öl som kändes som natt och dag.

Tänk om alla fyraårskalas kunde vara som Malmö Brygghus? Jag kan inte nog tacka för generositeten och det väl utförda arrangemanget. Ett kalas som jag kommer att minnas länge.

Kvällen var ännu inte över, från Malmö Brygghus är det inte långt att gå till Beer Ditch, ett ställe som öppnade i somras. Besökte stället för första gången i juli i år och blev då direkt förtjust. Då kunde man sitta utomhus nu var det av förklarliga skäl inomhus som gällde. Måste säga att jag gillar Beer Ditch, det bästa med stället förutom alla goda ölen som hela tiden ändras är den härliga sköna familjära stämningen. Ett ställe som tidigare fanns i Köpenhamn, Plan B, är ett av få andra ställen som haft samma känsla även om jag rankar Beer Ditch högre. Publiken på Beer Ditch kändes relativt ung, en del satt till och med och virkade. Har aldrig sett någon göra det på Akkurat i Stockholm.

På fat fanns en Raasted Inkognito Stout anno 2011, självklart provades en sådan. Ölet var sött och lent med lätta rostade toner, vanilj, lakrits och kola. En trevlig sak att sitta och smutta på samtidigt som det lyssnades på livebandet Urban Ninjas som spelade kvällen till ära. Beer Ditch är ett relativt litet ställe, under vårt besök var det mer eller mindre fullsatt. Det är kul att se att folk hittar dit och att det rullar på. Skulle väldigt gärna kunna besöka ett liknande ställe i Stockholm, så synd att inget finns.

Vid det här laget började vi känna och nöjda och belåtna, det var dags att vandra tillbaka mot hotellet och se om kvällen kunde bjuda på ytterligare något kul. Ett snabbstopp på en stor amerikansk hamburgerkedja blev det (ja det är lika pinsamt varje gång det sker). Några i sällskapet var nöjda så de valde att ta kväll, själv var jag inte riktigt där ännu så jag valde att gå till Hamnmästaren där några andra stockholmare satt och filosoferade. Hamnmästaren är även det ett bra ställe, lite spännande är det att se vilka som kan tänkas ta över det nu när stället är till salu.

Som vanligt hade de en hel del intressant på både fat och flaska. Malmö Veneta liksom Brekeriet Sorbré var bägge två behagliga och med en hel del karaktär även om jag personligen inte tycker att de är de godaste ölen som de respektive bryggerierna har producerat.

En flaska Mission Dark Seas Imperial Stout satt som ett smäck, det var tur att jag fick hjälp med att dricka den. Vill minnas att den hade trevliga toner av värmande alkohol.

Innan hotellet äntrades stannades det till vid grillen utanför Malmö Centralstation, även det är lite av en tradition. En sista sängfösare blev det på rummet innan det var hög tid att släcka lampan vid halvfyratiden på morgonen.

En härlig lördag det var det verkligen. Malmö blir bara bättre och bättre som öldestination, saken blir inte sämre av att det är lugnare och framförallt billigare än i Stockholm. Med den allra största säkerheten kommer jag att återkomma många gånger till.

Malmö Brygghus fyller 4 år

Imorgon lördag 22/11 firar Malmö Brygghus fyra år. Det blir fest i bryggeriets festvåning på Bergsgatan 33, Malmöbandet Alabama Moonshine Co står för musikunderhållningen samtidigt som ölen lär flöda. Det är ingen vanlig fyraåring utan i mitt tycke Sveriges just nu allra bästa och mest intressanta bryggeri, mycket tack vare att de hela tiden vågar ta fram ovanligare ölstilar samtidigt som bassortimentet håller väldigt hög klass. Det blir inte sämre av att folket bakom bryggeriet, med ägaren Anders Hansson i spetsen, alltid är så trevliga och inte har drabbats av hybris. Att få dricka en ny öl från Malmö Brygghus är alltid lika intressant samtidigt som några av ölen som funnits ett tag redan är moderna klassiker, Canned Wheat någon?

Första gången som jag stiftade bekantskap med Malmö Brygghus var på Stockholmskrogen Man In the Moon, det var i mars 2011. Då drack jag en Malmö Cacao-Porter. Läser jag äldre anteckningar så kan jag notera att jag tyckte om ölet även om jag inte ansåg det vara fantastiskt. Idag är läget annorlunda, att dricka en Cacao-Porter i dagens utformning är en synnerligen trevlig upplevelse. Någon dessert behövs inte då det bara är att låta ölet få all uppmärksamhet.

Minns även att jag under ett besök till Malmö i april 2012 köpte en flaska Malmö Beerssons IPA på Systembolaget. Gav den 1.1/5 i betyg. Ölet var en smörbomb av den värsta sorten, faktiskt mer eller mindre odrickbar. Då var jag nog inte ensam om att undra hur det egentligen skulle gå för det nya bryggeriet?

Det visade sig som tur är att saker och ting skulle hända, positiva sådana. En ny huvudbryggare, Thomas Fransson, äntrade scenen och ölen började direkt hålla betydligt högre klass samtidigt som nya intressanta stilar togs fram.

Sedan dess har det rullat på, märkligt nog känns det som att Malmö Brygghus har varit med längre än "bara" fyra år. Ibland är det bra lustigt hur tiden bara rullar på. Under senare år har jag besökt Malmö vid ett antal tillfällen, självklart har då bryggeripuben på Bergsgatan besökts eller bryggeriets öltrådgård, Hamnmästaren, som öppnade våren 2013. (Sistnämnda är förresten till salu). Det tillhör helt enkelt vanligt normalt folkvett att ta en sväng till bryggeriet och njuta en öl eller två.

Med den pågående ölrevolutionen i Sverige är det svårt att hinna med att följa allt som händer så man får helt enkelt ta och välja några som man kan spana lite extra på. Som ni som kloka läsare säkert förstått är Malmö Brygghus ett bryggeri som jag följer extra noga. En intressant resa har det varit och förhoppningsvis kommer att vara i många, många år till.

Ser verkligen fram emot morgondagens fest. Under hela veckan har det kopplats på nya roliga öl på fat, imorgon ryktas det rentav om att vi kanske kommer att få se en "Skaro", vilket är en skånsk variant på en belgisk sötad lambic. Bara en sådan sak.

Utgår ifrån att det blir full fart imorgon klockan 18:00 då dörrarna öppnar för allmänheten. Från Stockholm blir vi en "delegation" på åtta personer som jag på något sätt ska försöka "leda".

Lördag i Malmö, Brekeriet Bar och Malmö Brygghus

Lördagen började med en rejäl sovmorgon, ja såpass rejäl att hotellfrukosten bommades. (varför är det knappt några som erbjuder senare frukost än 11:00?) En hamburgare fick det istället bli till frukost, efter det lite allmänt flanerande på stan innan det var dags ett bege sig till Staffanstorp för att gå på Brekeriet Bar. Vi hade en felaktig bussbiljett som bara gällde i zon ett i Malmö, Brekeriet ligger i zon tre men busschauffören brydde sig inte nämnvärt utan lät och kliva ombord. Efter att ha åkt buss i ungefär 20 minuter gick vi av i Särslöv och promenerade i runt 10 minuter, sedan var vi framme.

Brekeriet Bar är ett arrangemang som grabbarna på Brekeriet tillsammans med medhjälpare arrangerar den sista lördagen i juni, juli och augusti i år. För den som missat juni och juli så finns alltså fortfarande chansen. Ett väldigt familjärt och mysigt arrangemang där ett flertal intressanta öl fanns att köpa, både på fat och flaska. Någon entréavgift existerade inte däremot fick man ett glas vid "entrén". Ytterligare glas gick att köpa för den som ville det. Nu var det aldrig några direkta köer under besöket så det gick alldeles utmärkt att gå fram med sig glas och beställa öl.

Några nya öl från Brekeriet provades, av dessa blev jag riktigt förtjust i Brekeriet Rosétte som var riktigt, riktigt uppfriskande i det varma vädret. Sköna bäriga toner inlindat i funk och brett. En öl jag gärna dricker igen.

Eftersom vi anlände på eftermiddagen var några av ölen slut, däribland min gamla favorit Brekeriet Cassis men det gjorde inte så mycket då det bland annat gick att köpa fler glas av Rosétte.

En annan öl från Brekeriet som inte var riktigt lika god men ändå klart intressant var Brekeriet Öl med salt och koriander. Ölet både doftade och smakade mycket koriander, gillar man inte nämnda krydda så har man nog problem med ölet. Själv gillade jag det, fanns även en viss gnutta av salt liksom den vanliga dosen funk och en liten dos parfym. En flaska kostade 60 kronor vilket förstås inte var något att bråka om. Det fanns även mat att köpa för den som ville det liksom läsk och vatten om man mot förmodan inte tycker om öl eller till sin stora fasa måste köra bil.

Är bra sugen på att gå på årets sista Brekeriet Bar, lördag 30/8 men det återstår att se om jag har möjlighet att göra det. Evenemanget var riktigt bra och skönt avslappnat. Pricken över i:et hade varit om man kunnat köpa med sig en flaska eller två, undrar om gårdsförsäljning hinner bli tillåtet under min livstid?

Väl inne i Malmö igen så det blev det kvällsmat, behöver nog inte skriva ett det blev en favoritgyros ännu en gång. Varför äta något annat typ?

Efter det var det bara att knalla över till Malmö Brygghus där kompisar från Uppsala och Stockholm satt och väntade. Anders "Malmö Brygghus" Hansson, eller "Stor-Anders" som jag kallar honom bjöd med oss på en rundtur där vi fick se en massa intressant.

Bland annat fick vi höra om expansionsplanerna, vi fick se hemliga öl som låg och gottade sig i sina tankar. Det mest intressanta av allt var att få höra om den nya baren som förhoppningsvis invigs lagom till bryggeriets fyraårs-jubileum i november. Själva bardisken ska vara närmare 20 meter lång med 42 olika tappar, varav 15 kommer att vara från Malmö Brygghus. Fem av tapparna kommer att vara dedikerade åt suröl. Onekligen låter det som den ljuvligaste av poesi. Kan knappt bärga mig inför ett besök i den baren.

Under rundturen bjöds vi på en Canned Wheat direkt ur tanken. Kan meddela att den var mer bitter än den helt färdiga produkten, humlen rev riktigt fint. Stort tack till Anders som lät oss följa med på rundturen.

När vi var klara med det satte vi oss utomhus och avnjöt några goda öl i den ljumma aftonen samtidigt som vi fortsatte att prata om öl, ett av de mest käraste samtalsämnen som finns. Drack några gamla favoriter men det blev även en ny, Malmö Rookie IPA. En skönt drickbar öl som hade en hel del humle, ananas, hö och citrus. Avslutningen var fint bitter. Ibland leker verkligen livet.

Återigen kan jag inte bli annat än imponerad av både Brekeriet och Malmö Brygghus. Bägge gör för det mesta väldigt bra öl med en egen touch och stor känsla vilket uppskattas. Malmö som öldestination blir bara bättre och bättre. Det är nästan så att det snart är läge att flytta ner.

Kort besök på Malmö Brygghus

I onsdags var det dags att bränna av lite Eurobonuspoäng, en lämplig dagstur hägrade tillsammans med ett par kamrater. Det fick bli Malmö, dels för att äta lunch, röra på fläsket genom att gå omkring lite på stan för att sedan avsluta med ett besök på Malmö Brygghus.

Klockan 09:25 lyfte kärran från Arlanda, 10:30 gick flygbussen från Sturup, 11:10 satt vi på Gyros Pita, stället där man äter den godaste gyrosen som finns att finna i detta rike som en gång i tiden fick namnet Sverige. Jag har sagt det förr och kommer att säga det igen, det finns inte en motsvarighet till suverän gyros. Det är alltid lika svårt att begripa att något så enkelt kan vara så gott, mättande är det också. Att vi inte har en sådant ställe i Stockholm gör mig lika besviken varje gång.

Efter lunchen gick vi till ett närbeläget "irakiskt" bageri och köpte bröd och fetaost. Man vet ju aldrig när man blir hungrig igen så det är alltid bra att hade lite nödproviant. Efter det gick vi ner till Västra hamnen för att studera arkitekturen och de olika husen. Vet inte riktigt vad jag ska tro om det området, kändes lite sterilt även om vissa av husen var riktigt fina. På vintern lär det även vara lite bekymmersamt att hålla tupén på plats.

Nåväl, till det elementära i denna lilla berättelse. Efter att jag vinkat av grabbarna, ja de åkte hem med tidigare flyg, begav jag mig till Malmö Brygghus. 16:00 öppnade de vilket innebar att jag hade ungefär 1,5 timmar på mig innan det var dags att ta flygbussen tillbaka till Sturup.

Som vanligt ett otroligt trevligt besök, så fort man är innanför dörrarna känns det som att vara hemma.

Under besöket fick jag äran att prova ett par öl som skulle ha premiär dagen efter, Nerdbrewing Public Static Lemongrass IPA som är bryggd på Malmö Brygghus tillsammans med Hannes Gruber som vann Sällskapet Maltes hembrygdsfestival 2013 med det ölet. Ölet i fråga var "behagligt", fint drickbar med en touch av citrongräs. Fanns även grapefrukt samt lite ananas. Bitterheten upplevde jag som snäll. Det andra helt nya ölet hade inte ens ett namn men det rörde sig om en pilsner som säkert lär tilltala den stora massan. Jag tyckte att den var ok, mycket lättdrucken med bröd, citrus och lite gräs.

Ett par andra för mig nya öl provades också, Malmö Saison La Charrue vilket är en saison som hade premiär för inte så länge sedan. Torr och uppfriskande, lär fungera alldeles utmärkt under en varm sommardag för det gjorde den även under en småkylig onsdag i slutet av mars. Kul att få dricka en god svensk saison, det är inget som görs dagligen vill jag lova. Malmö Who's Your Pater är en Belgian Strong Ale som jag inte tyckte var så utmärkande. Inte dålig på något sätt men aningen anonym.

Några gamla bekanta hanns det också sägas hej till, Malmö Canned Wheat som det alltid är lika trevlig att dricka. För jäkla bra helt enkelt. Detsamma måste säga om Cacao-Porter som jag tycker bara blir godare och godare för varje gång. Så härliga chokladtoner i den att man som en chokladälskare av rang inte kan bli annat är själaglad.

Ett kort besök det var denna gång men utöver ovanstående fick jag även äran att prova ett par öl direkt från tank. Den mest intressanta av de två smakade mycket äpple med en touch av brett, gissar att det kommer att bli en riktigt intressant öl. Vi får vänta och se.

Stort tack till Anders och Hampus för de goda ölen och trevligt snack. En sak är säker, jag kommer att återkomma.

Ett dygn i Köpenhamn och Malmö

I förra veckan besöktes Köpenhamn, självklart kunde jag inte låta bli att besöka min favoritbar Mikkeller & Friends. Bara någon minut efter att de öppnat klockan 14:00 skuttade jag in, innan jag provade några av fatölen tittade jag in i ölshopen. Onsdagar är leveransdag och just förra onsdagen fanns det en hel del helt nya öl från Mikkeller och To Øl , så nya att priserna inte ens var klara. Nå, lite tålamod löser det mesta. Då jag bara hade en mindre kabinväska med mig blev inte shoppingen så omfattande som man kanske kan önska men några intressanta öl fick i alla fall plats.

När flaskköpet var klart var det bara att bege sig till bardelen och försöka bestämma vilka öl som skulle drickas, särskilt många kunde det inte bli då jag bara hade ett par timmar på mig innan det var dags att bege sig till Malmö. Rätt kul känsla att för en stund vara den enda gästen i baren, riktigt så brukar det inte vara senare på dagen.

Sitter man på Mikkeller i Köpenhamn så går det förstås inte att undgå att dricka öl från Mikkeller. Ett par dracks, Mikkeller X-mas Porter 2012 Fra Til Via Cognac och den tidigare i januari lanserade Mikkeller Black Moon. Av dessa två tyckte jag att sistnämnda var den bästa. Härligt rostad Imperial Stout med en förvånansvärt krämig munkänsla, en öl jag gärna stiftar bekantskap med igen.

Ett par andra danska öl hanns också med, Amager Lubricated Ewok var typ direkt från fabrik, påkopplad för första gången bara ett par tidigare, den var alltså nästan för färsk! Inte för att jag klagade, en riktigt stabil DIPA med mängder av färsk frukt och en intensiv men ändå balanserad bitterhet. Måste drickas igen! To Øl Julemaelk passade inte riktigt mina smaklökar på en tidig onsdagseftermiddag då den var väldigt söt. 

Hade gärna suttit kvar resten av eftermiddagen och kvällen då det alltid är en mycket trevlig upplevelse att besöka Mikkeller & Friends, en av de bästa ölbarerna/butikerna som finns. Om inte före så kommer det garanterat att bli en del sittande där under CBC i maj. 

Från Köpenhamn tar man sig till Malmö väldigt enkelt, från Hovedbanegården tar tåget till Malmö C ungefär 30 minuter till en kostnad av drygt 100 SEK, hur smidigt som helst. Min resa tog ytterligare några minuter då jag bodde på Scandic Triangeln.

Ni som kan ert Malmö vet att det inte är långt att gå från Triangeln till Malmö Brygghus, ett ställe som jag inte besökt sedan december 2012. Ibland kan man inte annat än häpna över tiden som flyr så snabbt.

En sak som inte annat än kan gillas är möjligheten att beställa en provbricka med fem öl från Malmö Brygghus, priset för kalaset är 100 spänn. Värt att notera är att samtliga ölen på fat oavsett typ av öl kostar 66. Som en härdad stockholmare blir man lika glad varje gång som Skåne besöks, smått irriterande är det att det mesta i Stockholm alltid ska vara så "dyrt". 

Nå, ölen i provbrickan var dessa:

Av dessa var Malmö Frost Bear Lager och Malmö Tye Dye nya för mig. Bägge två snäll och lättdruckna utan några krusiduller. Lite intressantare var helt nya Malmö Hoser Toque som är en samarbetsbrygd tillsammans med kanadensiska Austin Roach innehållandes bland annat lönnsirap. Sötig och maltig öl som passade utmärkt till den otroligt goda hamburgaren "Ontario Burger" med bacon, ost och fantastiskt god lönnsirapskaramelliserad lök. Helt klart en hamburgare att minnas. 

Ett besök på Malmö Brygghus är något man också minns med glädje, ett schysst ställe det är det som verkligen är värt att besöka om man har vägarna förbi. Jag har skrivit det förr och kommer att skriva det igen, i Skåne bryggs det mycket god öl av bryggerier som vågar ta ut svängarna.

Det här med att kombinera Köpenhamn och Malmö går alldeles utmärkt, jag kommer garanterat att göra det i framtiden men då med minst en natt per stad. Som bekant finns det flera andra ställen i de bägge städerna som är väl värda att besöka förutom de två som jag hann med. 

Innan det var dags för nattvila dracks ett par helt nya öl på hotellrummet, av dessa var Mikkellers nya Imperial India Pale Ale Nelson purfärsk, välhumlad med tropisk frukt och hö. Fint drickbar, ja en stabil öl helt enkelt. 

To Øl Stalins Organ Ale upplevde jag som en väldigt avslappnad öl med hö, grape och lite rök. God men inte fantastisk. 

Ett bra dygn det var det, kul att efter takeoff från Sturup får se lite snö över de skånska nejderna.