Köpenhamn, torsdag 1/5. Mikkeller Friends.

Torsdag 1/5 var det för tredje året i rad läge att flyga ner till Köpenhamn för att besöka Copenhagen Beer Celebration, CBC. Denna gången var varken Eddan eller Eirik  med som följeslagare men då jag börjar så smått känna mig vuxen var det inga som helst problem att på egen hand rutinmässigt ta metron till Frederiksberg och knalla 200 meter till det något slitna Radisson Blu Falconer Hotel.

Efter att ha klarat av incheckningen (gjorde det via webben), handlat lite tilltugg till rummet och käkat en sen lunch (klockan var runt 16) knallade jag iväg till Mikkeller & Friends, en promenad som för mig tar 23 minuter.

Väl framme på Mikkeller & Friends började jag i deras bottle shop, några flaskor inhandlades, bland annat en FiftyFifty Imperial Stout Eclipse. (återstår att ta reda på vilken variant) Precis som tidigare skulle det underlätta om shopen hade korgar i vilka vi kunder kunde lägga de flaskor som vi ämnar köpa. Butiken är liten så då det är mycket folk finns det alltid en risk att tappa en flaska, vilket förstås vore ytterst trist.

Vid ett av borden satt ett gäng bekanta från Stockholmstrakten, bland annat Johan och Tom (Fajanen). De hade anlänt en dag tidigare och hunnit med att redan dricka en hel del kul öl, bland annat tunga pjäser från Three Floyds vilket de gladeligen meddelade mig. Jaja, man kan inte vara med överallt även om några droppar av de ölen gärna hade fått hamna i min mage. En gäng bekanta Uppsalabor som var på SF Beer Week i fabruari fanns också på plats. Det är skönt att veta att man inte är ensam om att vara något ölintresserad.

Föga förvånande var det nästan fullsatt på Mikkeller & Friends, men då personalen är duktig tog det aldrig någon lång tid att få beställa det man ville. Under besöket drack jag en del som tidigare provats men även några nya öl. Till de nya hörde ett par från Cigar City, Invasion Pale Ale och Florida Cracker White Ale. Av dessa två tyckte jag att den sistnämnda var den godaste. Uppfriskande med bland annat ananas och vete. Utan att överdriva alltför mycket vill jag påstå att ölet säkerligen skulle fungera alldeles förträffligt under en varm sommardag, kändes verkligen som en stabil törstsläckare.

Kvällens godaste och mest potenta pjäs var utan tvekan Mikkeller Black (Grand Marnier Edition). En kolsvart öl på hela 21%. Alkoholen var riktigt väl kamouflerad och ölet kändes inte så tungt som jag trodde. Det var förstås sött med mycket mörk choklad men även något som påminde om vindruvor. En fin öl att småsmutta på.

Inledningen i Köpenhamn blev synnerligen civiliserad, inte ens salongsberusad var jag då jag sa adjö till grabbarna och gick tillbaka till hotellet. Nästa dag klockan 10:00 var det dags för det första passet på CBC 2014. Javisst, det kommer ett inlägg om det senare.

Ett dygn i Köpenhamn och Malmö

I förra veckan besöktes Köpenhamn, självklart kunde jag inte låta bli att besöka min favoritbar Mikkeller & Friends. Bara någon minut efter att de öppnat klockan 14:00 skuttade jag in, innan jag provade några av fatölen tittade jag in i ölshopen. Onsdagar är leveransdag och just förra onsdagen fanns det en hel del helt nya öl från Mikkeller och To Øl , så nya att priserna inte ens var klara. Nå, lite tålamod löser det mesta. Då jag bara hade en mindre kabinväska med mig blev inte shoppingen så omfattande som man kanske kan önska men några intressanta öl fick i alla fall plats.

När flaskköpet var klart var det bara att bege sig till bardelen och försöka bestämma vilka öl som skulle drickas, särskilt många kunde det inte bli då jag bara hade ett par timmar på mig innan det var dags att bege sig till Malmö. Rätt kul känsla att för en stund vara den enda gästen i baren, riktigt så brukar det inte vara senare på dagen.

Sitter man på Mikkeller i Köpenhamn så går det förstås inte att undgå att dricka öl från Mikkeller. Ett par dracks, Mikkeller X-mas Porter 2012 Fra Til Via Cognac och den tidigare i januari lanserade Mikkeller Black Moon. Av dessa två tyckte jag att sistnämnda var den bästa. Härligt rostad Imperial Stout med en förvånansvärt krämig munkänsla, en öl jag gärna stiftar bekantskap med igen.

Ett par andra danska öl hanns också med, Amager Lubricated Ewok var typ direkt från fabrik, påkopplad för första gången bara ett par tidigare, den var alltså nästan för färsk! Inte för att jag klagade, en riktigt stabil DIPA med mängder av färsk frukt och en intensiv men ändå balanserad bitterhet. Måste drickas igen! To Øl Julemaelk passade inte riktigt mina smaklökar på en tidig onsdagseftermiddag då den var väldigt söt. 

Hade gärna suttit kvar resten av eftermiddagen och kvällen då det alltid är en mycket trevlig upplevelse att besöka Mikkeller & Friends, en av de bästa ölbarerna/butikerna som finns. Om inte före så kommer det garanterat att bli en del sittande där under CBC i maj. 

Från Köpenhamn tar man sig till Malmö väldigt enkelt, från Hovedbanegården tar tåget till Malmö C ungefär 30 minuter till en kostnad av drygt 100 SEK, hur smidigt som helst. Min resa tog ytterligare några minuter då jag bodde på Scandic Triangeln.

Ni som kan ert Malmö vet att det inte är långt att gå från Triangeln till Malmö Brygghus, ett ställe som jag inte besökt sedan december 2012. Ibland kan man inte annat än häpna över tiden som flyr så snabbt.

En sak som inte annat än kan gillas är möjligheten att beställa en provbricka med fem öl från Malmö Brygghus, priset för kalaset är 100 spänn. Värt att notera är att samtliga ölen på fat oavsett typ av öl kostar 66. Som en härdad stockholmare blir man lika glad varje gång som Skåne besöks, smått irriterande är det att det mesta i Stockholm alltid ska vara så "dyrt". 

Nå, ölen i provbrickan var dessa:

Av dessa var Malmö Frost Bear Lager och Malmö Tye Dye nya för mig. Bägge två snäll och lättdruckna utan några krusiduller. Lite intressantare var helt nya Malmö Hoser Toque som är en samarbetsbrygd tillsammans med kanadensiska Austin Roach innehållandes bland annat lönnsirap. Sötig och maltig öl som passade utmärkt till den otroligt goda hamburgaren "Ontario Burger" med bacon, ost och fantastiskt god lönnsirapskaramelliserad lök. Helt klart en hamburgare att minnas. 

Ett besök på Malmö Brygghus är något man också minns med glädje, ett schysst ställe det är det som verkligen är värt att besöka om man har vägarna förbi. Jag har skrivit det förr och kommer att skriva det igen, i Skåne bryggs det mycket god öl av bryggerier som vågar ta ut svängarna.

Det här med att kombinera Köpenhamn och Malmö går alldeles utmärkt, jag kommer garanterat att göra det i framtiden men då med minst en natt per stad. Som bekant finns det flera andra ställen i de bägge städerna som är väl värda att besöka förutom de två som jag hann med. 

Innan det var dags för nattvila dracks ett par helt nya öl på hotellrummet, av dessa var Mikkellers nya Imperial India Pale Ale Nelson purfärsk, välhumlad med tropisk frukt och hö. Fint drickbar, ja en stabil öl helt enkelt. 

To Øl Stalins Organ Ale upplevde jag som en väldigt avslappnad öl med hö, grape och lite rök. God men inte fantastisk. 

Ett bra dygn det var det, kul att efter takeoff från Sturup får se lite snö över de skånska nejderna. 

Sista MD80-flighten och Mikkeller & Friends

Förra lördagen var en historisk dag, i alla fall för oss som har koll på det svenska flyget, i synnerhet då SAS. Tidigare i maj i år meddelade SAS att på lördag 26/10 kommer den sista reguljära flighten med den klassiska McDonnell Douglas MD-80 att ske. Direkt när jag hörde det bokades en biljett till Köpenhamn, något som visade sig vara klokt då flighten sålde slut på en timma eller så. Bland annat var det ett flygforum som bokade 119 av 150 stolarna. Vissa av de entusiasterna hade betalat närmare 10000 per skaft för att flyga med den sista reguljära flighten liksom den absolut sista chartrade flighten med samma maskin till Oslo. Kan man annat än älska alla dessa nördar?

För en gammal flygnörd som mig var det med vemod som jag satte mig tillrätta ombord, som tur är var den sista flighten minnesvärd, piloten bjöd på en del extra, bland annat en takeoff som var brantare än normalt, riktigt härligt med andra ord. Tack till MD80 för alla fina flighter, må Nora Viking som det åktes med få en behaglig tillvaro på SAS flygmuseum på Gardermoen utanför Oslo. Tack också till besättningen för ett mycket trevlig flight, om än med en stor gnutta vemod. För den intresserade filmade jag både den sista starten från Arlanda och den sista landningen på Kastrup.

När jag ändå hade en biljett ner till Köpenhamn var det lika bra att stanna en natt för lite öldrickande. Några vänner från Uppsala och Stockholm slog följe liksom KP med fru liksom Blafa innan han senare på kvällen skulle jobba i baren på Mikkeller & Friends. Jag gillar Danmark, i Sverige kör vi after work men där kör man before work. Snacka om diametral skillnad.

Vi började med ett kortare besök på Mikkeller Bar på Viktoriagade. Det är ställe som alltid måste besökas då man befinner sig i Köpenhamn. Tre öl hanns med, av dessa var Alpha State Bitter Love en ny bekantskap, första gången jag drack något från det bryggeriet. Det handlade om en behagligt lättdrucken öl som ändå hade en del karaktär. Brittisk men modern, sådant är ju alltid rätt trevligt.

Efter Mikkeller Bar väntade en tämligen snabbt besök på Fermentoren, ett ställe som jag inte brukar besöka precis varje gång jag är i Köpenhamn. Det är ett skönt och avslappnat ställe, känns nästan som ett vardagsrum. Ett tjugotal fatöl har de liksom ett gäng flasköl. Bland fatölen utmärkte sig Aecht Schlenkerla Raucbier Urbock allra mest, det är verkligen ett härligt rököl som jag alltid skulle kunna ha hemma. Så balanserad och smakrik att man bara kan garva åt det hela.

Runt 10 minuter från Fermentoren ligger Ølbutikken, självklart blev det ett besök även där. Kanske är det ett I-landsproblem men precis under tidgare besök de senaste två åren har utbudet blivit sämre, många av hyllorna var tämligen tomma. Får se hur det blir med de nya ägarna, en förändring tycks bli att utbudet av dansk kvalitetsöl kommer att öka. Några flaskor hamnade i alla fall i godispåsen.

Mer godis som hamnade i påsen inhandlades i Mikkeller & Friends Bottle Shop, deras utbud är betydligt intressantare och bättre just nu. Resten av kvällen tillbringades sedan på Mikkeller & Friends, ett ställe som man inte kan annat än älska. 40 olika fatöl liksom ett mycket fint utbud av flasköl.

Som bilden visar hade de en mängd olika suröl på fat, bland annat två Cantillon. Jag passade på att dricka ett par gamla favoriter liksom några nya. Bland de nya utmärkte sig Mikkeller SpontanDoubleBlackCurrant allra mest, jag tyckte verkligen om det ölet, men då gillar jag också svarta vinbär. Det är få öl i Mikkellers Spontanserie som verkligen smakar så mycket bär som nämnda öl. Tyvärr kan det samma inte sägas om Spontanmandarin, den smakade mest brödsmulor och annat konstigt. Inte så bra för att vara ärlig.

En riktigt bra kväll med utsökt service var det (som alltid). Det är ytterst sällan som man på samma kväll provar fem nya öl från Mikkeller liksom två nya från inte helt okända Three Floyds, senast det hände var i maj, förstås i Köpenhamn också då. 

Nästa garanterade besök till Köpenhamn blir maj nästa år, CBC såklart. Det spektaklet vill man ju inte vila, inte ens ett benbrott kan stoppa mig. Möjligtvis ett kärnvapenkrig, ja möjligtvis. Fast känner jag mig själv rätt lär det säkert bli ett besök innan dess då det ändå är rätt långt till maj. Köpenhamn är en stad som det inte går att få nog av.

Torsdag i Köpenhamn

Förra torsdagen var det äntligen dags att åka ner till Köpenhamn och årets version av CBC. En torsdag som ägnades åt lite ölshopping och besök på de bägge barerna som börjar med Mikkeller. Numera känns det som att komma hem till en kär vän, detta var den nionde ölresan dit sedan november 2009. Undrar om man ska ta anställning som turistguide, eller nja, har ju inte ens besökt Nyhavn under alla dessa resor.

Eddan var min följeslagare denna gång, Eirik (Basunen) hade annat att tänka på med tanke på den nyfödda dottern. Efter att ha checkat in och ätit lunch råkade vi hamna hos Ølbutikken, glädjande nog hade de fyllt på hyllorna, särskilt jämfört med mitt besök i början av april. Sex stycken flaskor blev det, varav en till hotellrummet som rumsöl.

Helt klart blir det allt svårare att bli sådär våldsamt upphetsad inne i en ölbutik som man kunde bli för några år sedan, en viss mättnad finns det helt klart nu även om det förstås alltid är kul att shoppa en butelj eller två. Självklart passade jag på att fråga om årets Cantillon Blåbär, svaret var att den är försenad med en förmodad premiär i augusti. Jag misstänker vad jag kommer att göra under semestern i augusti, är det för förutsägbart? 

När vi handlat färdigt knallade vi den korta biten till Mikkeller Bar, en bar som igår fyllde tre år, grattis till det. Mikkeller Bar har jag gillat från första stund, ja det var kärlek från det första ögonkastet, en fantastisk känsla. Under CBC-veckan händer det mycket ölrelaterat i Köpenhamn, Mikkeller Bar hade på onsdagen en "Chicago Craft Beer Event", kul att en del rester sparades till oss, närmare bestämt sju olika öl från Chicagotrakten som hann provas. Några av dessa kom från för mig nya bryggerier, sådant är ju alltid både kul och intressant. Piece Camel Toe Egyptian Pale Ale från Piece Brewery & Pizzeria är en DIPA som jag blev lite lätt förtjust, så skön öl att bara hälla i sig. Såklart både humlig och bitter men väldigt läskande på något sätt. Att det var mitt första öl efter en veckas vila bidrog med all säkerhet till att jag tyckte att den var så schysst.

En annan bra öl, eller rentav bättre var Haymarket Indignant Imperial Stout från det i Chicago belägna bekanta Haymarket Pub & Brewery. Tjock och med en fin kropp, ja vem tusan gillar smala tunna saker? Nä det var en öl i min smak, vinös och full av både det ena och andra. Har nu provat 12 öl från Haymarket och denna är den klart bästa hittills.

Som vanligt hade jag kunnat sitta en stund till, men som nog de flesta vet finns det sedan i mitten av mars en till bar i Köpenhamn med namnet Mikkeller, nämligen Mikkeller & Friends. Efter en trevlig promenad i solskenet var vi framme där kring klockan 17:00, inte helt oväntat var det mycket folk men vi lyckades nästla in oss vid baren där vi komma att stanna resten av aftonen. Innan botaniserandet av de 40 olika fatölen skulle börja handlades några flaskor i Mikkeller & Friends Bottle Shop.

Det var det här med CBC-veckan och ölhändelser, på tisdagen kopplades det på 20 olika suröl, de flesta fanns kvar på torsdagen. Till min glädje fanns det fyra nya sådana från Mikkeller, av dessa var Mikkeller Spontanfigs både den suraste och godaste. Helt klart bidrog fikonen med en extra knorr till ölet, passa på att testa om ni får chansen är mitt stalltips. Gillar man mormors flädersaft kan det mycket väl värt att prova en mer vuxen variant, nämligen Mikkeller Spontandoubleelderflower. Riktig egen, eller speciell med tydlig karaktär av fläder. Klippa och solnedgång som sällskap till en flaska i Stockholm skärgård, ja tack!

Jag vet inte vad det är med mig men då en flaska Mikkeller Spontanriesling beställdes började en spanjor och en bulgariska diskutera vad det vad som dracks men det tog inte alltför länge innan det istället diskuterades politiska förhållande i Sverige och Bulgarien, då med fokus på statsskicket. Ser jag verkligen ut som en torr byråkrat, skratta eller gråta är den stora frågan? Nä ska man se ut som någon så ska man se ut som Göran Greider, ja i alla fall vad gäller skön frisyr.

Mitt under den synnerligen intressanta diskussionen äntrade några gamla bekanta in, Johan, Tom med två kamrater. Som vanligt då de herrarna träffas blir den en med rumsren nivå på diskussionerna.

När vi ändå var några passade vi på att beställa in något kul från flasklistan valet föll på en Three Floyds Murda´d Out Stout men tyvärr var den slut så vi fick nöja oss med en Three Floyds Bourbon Behemoth with Cherries, ja ibland är livet hårt.

Föga förvånade var ölet alldeles fantastiskt bra, en Barley Wine av högsta klass. Flaskan gick på 750 ddk vilket förstås är väldigt mycket men är man några stycken som är med och delar är det väl värt det. Det verkar som att ryktet spred sig i salongen då det var tre amerikanare som frågade om de fick ta och dofta på ölet, självklart fick det liksom ta en sipp. Vi ölnördar tillhör ju samma sköna familj. En av herrarna som så gärna ville dofta på ölet var en anställd på Cigar City, tyvärr la jag inte namnet på minnet. Det hela visar i alla fall hur svåra vissa öl är att hitta även i USA. Mikkeller & Friends har förövrigt ett unikt samarbete med nämnda Three Floyds i och med att de bland annat är det enda stället utanför USA som har fatöl från bryggeriet.

En härlig kväll var det, jag kände att det började bli dags att börja tänka på refrängen, fredagen och lördagen skulle ju trots allt bjuda på en öl eller två. Sista öl på Mikkeller & Friends blev världens högst rankade Irish Ale, gissa från vilket bryggeri? Grattis, du gissade rätt! Three Floyds Brian Boru. Irish Ale inget som jag brukar dricka ofta men en sak är säker, denna var klasser godare än Kilkenny.

Känns som att det mesta redan skrivits om Mikkeller & Friends, men det går inte att undvika att gilla stället, eller gilla och gilla, älska är det rätta ordet. Jag längtar redan till mitt nästa besök.

Kvällens absolut sista öl intogs på hotellrummet, en Amager Kååd fick den äran. En duglig IPA som var mer eller mindre purfärsk, sämre dricka till godnatt kan man ha.

En underbar torsdag var över, helt klart kändes det att något alldeles särskilt var på gång, och visst var det så! På fredagen var det äntligen dags för CBC 2013 att dra igång, mer om det i ett senare inlägg.

Mikkeller & Friends, vilket ställe!

Sedan jag för första gången hörde talas om Mikkeller & Friends ville jag besöka det stället, fattades bara annat! Efter att ha sett deras fatölsutbud på premiärlördagen 16/3 var det nära att det blev härdsmälta trots att jag inte ens var där. Vilket spektakel, vilket utbud!

Hur som helst, i förra veckan var jag ledig ett par vardagar, hade inget särskilt för mig så det var ingen tvekan, mot København, den ack så underbara danska huvudstaden. 

Innan det var dags att besöka Mikkeller & Friends på Stefansgade 35 passade jag på att knalla förbi världens bästa kiosk, Kihoskh. De har verkligen ett trevligt utbud av öl, många från Mikkeller. Perfekt om man råkar vara extraintresserad av sådana öl. Ølbutikken på gamla hederliga Istedgade besöktes också. Lustigt nog finns det fler öl från nämnda Mikkeller på Kihoskh än på Ølbutikken. Faktum är att jag tycker att Ølbutikken blir mer och mer "ointressant" för varje besök. Jaja, att vara bortskämd är sannerligen inte så skoj det heller.

Nåväl, efter att ha köpt några flaskor, käkat lunch var det dags att titta förbi "gamla" Mikkeller Bar på Viktoriagade 8. Mikkeller Bar öppnade i maj 2010, snart fyller de tre år men det känns som att de funnits längre än så. Vore skoj att veta hur många liter kvalitetsöl de serverat hittills. De öppnar 14:00 på onsdagar, jag var där strax efter öppning. Trodde att jag skulle vara först på plats men det satt redan några gäster inne i lokalen men visst var det riktigt lugnt och skönt jämfört med en fredagskväll. Faktum är att jag gillar att besöka barer mitt på dagen då merparten av folket är på jobbet, skolan eller andra mindre spännande ställen. Att sitta i lugn och ro och verkligen kunna smaka på öl är en höjdare.

Som vanligt var det bra service och trevligt snack med bartendern Rob. Pratade även en del med en dansk ölbloggare som har bloggen Glocalbeer. Till min glädje förstod jag i alla fall 70% av det han sa, min förståelse av det intressanta danska språket tycks bli bättre.

Tidigare i mars hade det italienska bryggeriet Birrificio Toccalmatto en tap takeover, ett antal av ölen fanns fortfarande kvar under mitt besök.

Det är inte direkt dagligen jag dricker god och intressant italiensk öl så det var bara att prova några Toccalmatto. Bland annat blev det ett par saison, Toccalmatto Tabula Rasa och Oceania. Båda klart drickbara även om jag tyckte att den sistnämnda var snäppet vassare. Fint uppfriskande öl och med en tydlig men ändå relativt återhållsam syrlighet. En ny öl från Mikkeller blev det också, Mikkeller Vesterbro Spontanale. Den är en av de fem standardöl som mer eller mindre alltid kommer att finnas på baren i Vesterbro. Läskande med en trevlig syrlighet liksom äpplen, grape och fatkaraktär.

En sak som är väldigt bra med Mikkeller Bar är möjligheten att kunna beställa öl på mindre glas, närmare bestämt 0,2 liter. Det är ju perfekt då man vill prova flera olika öl, vem vill inte det? Skulle gärna se mer av det i Sverige.

Allt det roliga har ett slut, tyvärr kunde jag inte stanna längre utan det var dags att knalla vidare. Mot hotellet för att lämna några flaskor på rummet, lite käk för att sedan gå iväg till nya Mikkeller & Friends.

Mikkeller & Friends ligger ungefär 25-30minuter till fots från Hovedbanegården. Jag kan inget om området i sig men det är alltid trevligt att promenera i olika städer särskilt då man vet att något riktigt bra väntar. Utanför entrén till baren väntade Johan, i ölkretsar mer känd under namnet "Blafa" som jobbar som bartender på det nämnda stället. Han började med att visa mig runt, bland annat fick jag titta in i kylrummet. Tänk att ha ett privat sådant! Återigen, hur svårt kan det vara att pricka sju rätt på lotto? Bar Manager Fredrik fanns också på plats, under kvällens gång skulle han komma att berätta en hel del intressant om stället. Skoj med en massa svenska anställda på Mikkeller & Friends, undrar vad danskarna tycker om det?

Innan jag satte mig i baren för att testa en del öl passade jag på att handla i Mikkeller & Friends Bottle Shop. Vilken butik sedan! Inte det största utbudet jag sett i mitt liv men kvalitetsmässigt har jag nog aldrig sett något bättre. Nu hade jag bara med mig en kabinväska så var tvungen att ransonera, men mest glad är jag över de två flaskorna från Hills Farmstead som vänligt nog var undanstoppade till mig. Stort tack för det Johan och Jonathan. (han jobbade i Bottle Shop under mitt besök). Noterbart är att Bottle Shopen var öppen mellan 14:00-20:00 på onsdagen.

Hur många ställen i världen har en egen hylla från Three Floyds? Bara det är ju helt sanslöst, vissa av ölen går knappt att hitta ens i USA. Priserna på de ölen varierade från 45 DKK till 750 DKK. (Three Floyds Bourbon Behemoth with Cherries)

Helt klart en Bottle Shop som bara måste besökas varje gång som Köpenhamn besöks. En sak är säker, nästa gång tar jag med mig en större väska.

Under mitt besök fanns dessa öl på fat:

40 öl på fat, 40 intressanta öl. Jag började med de två nya fatlagrade från To Øl, Snowball Saison och Sans Frontiere. Bägge två riktigt bra. To Øl är ett bryggeri som bara blir mer och mer intressant.

Det blev ett gäng öl under aftonen, alla tänker jag inte nämna men en som jag tyckte om mycket var Pizza Port Way Heavy. Söt javisst men ändå en härligt maltid Scotch Ale. Kul var det också att dricka Mikkellers helt nya Orval-kopia, Årh Hvad. Är det bara jag som tycker att det namnet är genialt? Ölet var väl kanske inte genialt men väldigt gott. Hade varit spännande att prova den blint mot riktiga Orval, undrar hur det hade gått?

Med alla dessa Three Floyds som fanns i shopen och i baren var jag bara tvungen att prova något på flaska, en sweet stout i form av Moloko Plus fick det bli. Priset för de 65 cl var 180 DKK. Helt klart känns Danmark billigare än Sverige.

Förstås en söt öl med soja, lakrits, torkad frukt. God men inte suverän, en flaska hade jag aldrig orkat på egen hand så det var skönt att dela med sig.

En mycket trevlig kväll var det med suverän service och trevligt snack. Fredrik berättade att de hade jobbat som galningar sedan öppningen men att det mesta började hamna på plats. Saker att ordna var bland annat att se till att minska värmen i lokalen, fixa fler krokar så att folk kan hänga sina jackor, försöka fixa längre öppettider på fredagar och lördagar. Nu tvingas de stänga redan vid midnatt. Helt klart är det mycket att tänka på då en ny bar öppnas, små som stora frågor. Som neutral gäst kunde jag inget annat än trivas som fisken i vattnet.

Andra iakttagelser var att de bara hade en svensk öl till försäljning, nämligen Brekeriet Cassis. Ännu ett bevis för att Brekeriet håller hög klass. Antalet flaskor är färre jämfört med Mikkeller Bar, men törstig det behöver ingen vara.

På Mikkeller Bar kan merparten av gästerna ibland vara svenskar, så kändes inte fallet på Mikkeller & Friends. Ok att det var en vanlig onsdag i april så det återstår att se hur fallet är på en fredag eller lördag. Designen var verkligen egen, allting doftade nytt och det påminde en del om IKEA med tanke på all inslag av ljust träd.

Min kväll avslutades på hotellrummet där jag drack en spansk porter, Naparbier Janis Porter. Tyvärr var den småtrist och allmänt intetsägande. Fast vad gjorde det, jag somnade ändå med ett saligt leende.

Som tur är det inte ens en månad kvar till nästa besök, då är det CBC. Det kommer att bli mer än legendariskt.

Ännu en gång ett stort tack till framförallt Johan "Blafa" samt Fredrik. Vilka drömjobb ni fått, kan inte annat än säga grattis och vara lite avundsjuk. Vi ses snart igen.

Som kuriosa och rent nonsens egentligen måste jag bara nämna att det tog prick 41 minuter från att jag lämnade rummet på Radisson Falconer tills jag hade passerat säkerhetskontrollen på Kastrup. Nytt personbästa, kan nog bara slås om man reser utan bagage men det kan man ju inte göra då man besöker Köpenhamn.

Just ja, tittar man på Ratebeers ranking över "Top Beer Destinations" är Mikkeller & Friends i skrivande stund på plats fyra, sannerligen inte illa för ett ställe som inte ens funnits i en månad. 

Har aldrig sett något liknande

Nya Mikkeller & Friends fatöl på premiären imorgon, något liknande har jag aldrig tidigare sett:

Snacka om galet. Skulle med glädje prova samtliga öl på listan, helt sjukt! Lite synd att missa morgondagens premiär men å andra sidan lär ju stället finnas kvar länge, länge. Tror dock inte att jag orkar vänta tills maj innan mitt första besök. Kan inte annat än imponeras av dessa danskar, snacka om att de lever ett drömliv. Zlatan vem är det?