Öl i Helsingfors, fredag 5/7.

Som alltid känns det härligt att anlända till Helsingfors, spelar ingen roll om det sker med båt eller flyg känslan är densamma. Kommer man med båten från Stockholm så är fördelen att kajen ligger en väldigt kort promenad från stadens centrum.

Ankomsttiden var 10:00, det vill säga lite före de olika ölställena öppnade. Inte gjorde det mig något utan jag passade på att promenera omkring i den rena och fina staden. Helsingfors känns både modernt men staden har även en aura av den lite äldre världen, en kombination som jag helt klart gillar.

Ölbutiken Pien blev mitt första stopp på fredagens långa runda. Då jag besökte stället förra året så var den kvar i sin gamla lilla lokal som då enbart var en ölbutik. Sedan hösten 2018 huserar de i en större lokal på samma gata som dessutom har de numera 8 fatöl.

Som många säkert har koll på får man i Finland sälja öl upp till 5.5% i vanliga butiker. På Pien gäller förstås den regeln, utbudet var stabilt fast jag tyckte mig notera färre finska öl i kylarna jämfört med förra året. Dessutom hade de starkare öl men de kunde man bara dricka inne i butiken/baren. Utbudet bland de starkare grejerna var riktigt bra, hade lätt kunnat sitta stora delar av dagen på Pien. Dessutom var servicen mycket trevlig.

Bland fatölen hade de bara en finsk öl denna dag och givetvis ville jag dricka den, nämligen surölet Cool Head Tiki Popsicles: Cherry/Coconut/Tangerine. (söte Jesus att de måste ha så långa namn) Ölet kändes lättdrucket och somrigt, ganska mycket frukt.

Ett stycke till fatöl slog jag till med, Zagavor Trafaret vilket är en välsmakande gose. Har ni inte provat något från ryska Zagavor så gör med fördel det. Ett bryggeri som jag gärna skulle dricka fler öl än vad hittills gjort ifrån.

Som om det inte vore nog så blev det även en burköl, amerikanska 2nd Shift Art of Neuroris. Stabil den med även om det var rätt söt och med mer karamell än vad som är nödvändigt. Förmodligen var burken bättre begagnad, försökte titta på det men texten var otydlig.

Innan jag lämnade Pien för denna gången köpte jag med mig några flaskor som jag lämnade på rummet på Sokos Hotel President som var mitt hotell i en natt, ett hotell med ett bra läge i Helsingfors. Bokar man båtresa med hotellpaket så är min upplevelse att hotellen alltid håller stabil klass, detta var fyrstjärnigt vilket är klart dugligt. (spelar ingen roll om det är med Silja Line eller Viking line, bägge rederierna erbjuder bra hotell)

Efter en kortare filosoferingsstund på rummet var det dags att knalla över till helt nya Mikkeller Bar Helsinki, som låg 600 meter bort, visst är det härligt med korta avstånd? Mikkeller Bar Helsinki öppnade veckan innan så det var helt nytt. Visste att de skulle öppna sommaren 2019 men inte att de skulle vara öppna då jag var i Helsingfors så det var en trevlig bonus. Noterbart är att den i skrivande stund är den nyaste av alla 50 Mikkeller som numera finns runt omkring i världen. Undrar om någon besökt samtliga? (ge mig inga idéer, kiitos)

Baren ligger en trappa upp, är inte särskilt stor och inredningen känner man igen om man varit på en Mikkeller bar tidigare. Vissa tycker att stilen är själslös men jag tycker att den är helt ok. Fast just i denna baren var väggarna lite väl kala, fast det kanske är något som åtgärdas med tiden?

20 fatöl har de, mat fanns inte under mitt besök men det skulle de börja med veckan efter så den som åker dit nu har även möjligheten att äta något. Många av fatölen kände jag igen men jag köpte två stycken som jag inte druckit tidigare. Det var lugnt då jag kom till Mikkeller men sedan fylldes det på i en snabb takt, vissa vände t o m vid dörren då det inte fanns några sittplatser kvar. De flesta besökare tillhörde den yngre skaran.

Mikkeller Blow Out kändes som en ganska alldaglig IPA, en sådan som man snabbt glömmer bort. Mikkeller Beer Geek Waffle Breakfast glömmer jag sannerligen inte snabbt men tyvärr inte av positiva skäl. Helt klart den sämsta i den annars så stabila Breakfast-serien som jag druckit.

Jag lyckades dricka upp glaset förmodligen för att ölet var dyrt men gott var det sannerligen inte. Obalanserat och med konstiga smaker av kanel, lönnsirap och curry. Usch, nä det var inte skoj alls.

Från Mikkeller var det runt tre minuters promenad till 8-Bit Taproom som tillhör bryggeriet 8-Bit. Hade hört talas om stället tidigare men nu var det första gången som det blev ett besök. Ett ganska stort ställe som var mer eller mindre tomt denna tidiga eftermiddag. Hade inte tid med mer än öl, en IPA men namnet 8-Bit Hop Bomberman fastnade i nätet.

Ganska sött öl som kändes aningen intetsägande. Inga felsmaker men heller inget som direkt lyfte. Hoppas återkomma i framtiden och testa några andra sorter för att se hur de kan tänkas vara.

Nästa anhalt var jag desto mer nyfiken på nämligen nya Olutravintola Pikkulintu som ligger inne i stan till skillnad mot den gamla klassiska som ligger ute i förorten. Från 8-Bit var det i runda slängar en minut att gå om ens det.

Skillnaden mellan den nya och gamla Pikkulintu är stor vad gäller inredning och känsla, den gamla är betydligt charmigare med en hel del sköna filurer bland gästerna. Den nya kändes mer som en hotellobby med bar där det mest satt civiliserade individer.

Servicen och utbudet var det dock inget fel på. För den som undrar så frågade jag aldrig om de har unika Cantillon i gömmorna i den nya baren. Ni som har koll vet ju att Pikkulintu en gång i tiden hade några egna unika öl från Cantillon, ni som inte visste det vet det nu, grattis till det.

En god stabil dansk inledde jag med, Penyllan Nina. Trevligt funkig och med en behaglig syrlighet. Tuju #tuusiekii som är bryggd för Pikkulintu var inte så tokig den heller även om jag hade druckit godare hazy IPA.

BrewDog Bar blev nästa ställe, dit var det runt 10 minuter att gå. Där träffade jag en god vän som bor i Helsingfors, en trevlig dam som jag för första gången träffade på den gamla Pikkulintu 2013.

BrewDog i Helsingfors har jag alltid gillat, både ställets design och utbudet på kranarna. Även denna gången var det klart trevligt. En snäll och glad hund gjorde besöket ännu lite trevligare, ja ibland är det verkligen synd att klaga.

Några öl blev det, det mest intressanta var BrewDog Dog H som är en potent Imperial Stout på 16.8%. Nästan på gränsen att det blev för mycket av det hela men ölet lyckas ändå hålla ihop bra enligt min mening. Förstås smuttarvänlig och med en lång eftersmak.

Den som trodde att kvällen var slut efter BrewDog måste jag tyvärr meddela att det var en felaktig konklusion. Mot hotellet men via enågra ställen till, aftonen var ju hyfsat ung. (dessutom är det lätt hänt att man tappar tidsuppfattningen i det fina nordiska kvällsljuset)

Dagens andra besök på Pien blev det, det är verkligen ett trevligt ställe så det är svårt att låta bli. För min del blev det en Cloudwater West Coast IPA som smakade alldeles förträffligt. Var betydligt mera folk på Pien än tidigare på dagen men plats det fanns det för oss.

Någon minut bort ligger baren/restaurangen Stone's. Mycket folk även där, ja det var ju ändå fredagkväll men i vimlet lyckades jag fastna för en Hiisi Humulus Lupus DIPA. Den var klart duglig om än något söt.

Jag kände mig nöjd med dagen med då Teerenpeli låg i samma byggnad som hotellet så blev det även ett stopp där. Ja ni har rätt, det var mycket folk även där, särskilt lite yngre sådana. Jag hade inte besökt stället sedan 2010 så det var väl ändå kul med ett besök. Provade en öl smaksatt med lingon, Teerenpeli Lysti, Lättdrucken och mild med en del toner av nämnda lingon.

Ännu en kul och lång dag i Helsingfors, ölandet fick räcka för denna gången.

En fredag i Helsingfors.

Helsingfors, eller Hesa som vi med lite koll säger är en trevlig stad, särskilt sommartid. Har varit där många gånger men det var ett tag sedan jag anlände med båt vilket förstås alltid är en trevlig upplevelse. Ett extra plus förutom utsikten från båten är att det mesta ligger inom promenadavstånd från hamnen så någon taxi eller liknande behövs ej då staden ska upptäckas.

Flanerade i en timma eller så innan jag skulle träffa en gammal bekant vid bryggeripuben Il Birrificio som jag inte besökt tidigare. En egen öl fanns på fat och givetvis beställdes en sådan.

Il Birrificio Irkku var en inte alltför upphetsande Brown ale men den gick i alla fall att dricka. Det blev bara en öl innan nästa ställe skulle besökas, ja tanken med denna fredag var att besöka några ställen som jag tidigare inte varit på.

Skulle inte ha något emot att besöka stället igen då det var fräscht och med en trevlig personal men det får bli en annan gång då nästa ställe ställe hägrade.

Nästa anhalt blev Ölhus Köpenhamn som låg en kortare promenad bort. Ölhus Köpenhamn ingår i en koncern med flera pubar i Helsingfors, Oluthuone Kaisla är en av de andra.

Danska öl hade de, liksom en Omnipollo på fat vilket annars inte är det lättaste att hitta i Helsingfors. Fast då jag är i Finland så dricker jag helst inhemsk öl så det fick allt bli en Espoon Oma Panimo Cheers from Keilaniemi.

En mild Pale Ale var det som var ganska maltig och med inslag av karamell och lite frukt. När ölet var uppdrucket var det dags att gå till nästa nya ställe, bryggeripuben Panimoravintola Bruuveri som ligger i Kamppi vilket är både ett köpcentrum och bussterminal.

Jämfört med Ölhus Köpenhamn var det ganska mycket folk på Bruuveri, främst då lunchgäster. Är man på semester så är det förstås i högsta grad lämpligt att dricka en öl eller två till lunch.

En av deras egna öl fanns att dricka, Bruuveri British Red Ale. Helt ok öl utan att vara märkvärdig på något sätt. Detsamma kan sägas om Malmgård Proto #17.

Efter att maten och ölen hamnat i magen var det dags att knalla över till hotellet och checka in. Normalt då jag är i Helsingfors brukar jag bo på antingen Radisson eller Scandic-hotellen som det finns några stycken av i staden men denna gången blev det Original Sokos Hotel Vaakuna som byggdes inför Olympiaden 1952.

Gillade hotellet, läget var riktigt bra och rummen var fräscha och hotellet hade en själ. Kul att prova något annat än de nämnda kedjorna, ja på Vaakuna skulle jag lätt kunna bo igen.

Efter en skön paus på rummet var det dags att besöka närbelägna ölbutiken Pien som främst säljer öl från finska småbryggerier, flera av dem var helt nya för mig. Sedan årskiftet tillåts det i Finland att sälja alkohol upp till 5,5 % i matbutiker och andra ölbutiker än statliga Alko.

Noterbart är att det hos Pien även fanns några flaskor från Cantillon till försäljning liksom även lambik från 3 Fonteinen. Frestande var det att köpa en flaska eller två men jag nöjde mig med finska öl. (en stor flaska Cantillon Rose de Gambrinus kostade 23,10 EUR)

Blev ett ganska långt snack med innehavaren, han avslöjade att de snart skulle byta till en annan lokal där de även skulle servera öl på fat. Snacka om trevligt, ja nya Pien ser jag verkligen fram emot att besöka vid tillfälle.

Då jag är i Helsingfors passar jag förstås på att besöka Marskalken, inget undantag denna gången heller. Det är verkligen stämningsfullt att strosa omkring på fina Sandudds begravningsplats samtidigt som man tänker på forna hjältedåd.

Att gå är verkligen toppen då man besöker en stad, av det blir man även törstig. Efter begravningsplatsen styrdes stegen mot smått klassiska One Pint Pub som för en tid sedan bytte ägare. Det mest revolutionerande med ägarbytet var att ställets toaletter fick en rejäl uppfräschning. Ni som varit på de gamla vet vad jag menar.

Annars är stället sig likt, mycket finsk öl på fat och flaska även om det finns en hel del annat också. Under besöket hade de Österrikisk temavecka så det fanns många okända öl från Österrike att dricka men jag satsade förstås på inhemsk sådan. (värt att notera är att de inte längre har kvar några egna Cantillon. 2010 fanns det flaskor men det var en annan tid som man brukar säga)

Folkligt och fullsatt var det, det unga paret från Japan visste nog inte riktigt var de hamnat men de trivdes de med. Gillar verkligen One Pint Pub, stället har många stammisar, det är intimt och med ett fint utbud. Väl värt att besöka då man är i Hesa med andra ord.

Runt 20 minuter tog det att gå från One Pint Pub till BrewDog Helsinki. Fasaden är inte alltför upphetsande med inne är det en schysst bar. Gillar att ölen går att beställa i fem olika storlekar, inte så ofta man ser det.

Det är inte heller ofta som jag inom några timmar besöker tre för mig nya bryggeripubar, särskilt inte i Europa. Ohrana Krouvi Panimo är den allra nyaste av Helsingfors bryggeripubar vad jag vet.

Kul nog sålde de flights, givetvis blev det en sådan. Ölen var inte alltför spektakulära men typ dugliga. Stället gillade jag dock, inte så stort och med en vänlig service.

Ölhus Stockholm hade jag inte besökt tidigare så ett kortare stopp blev det där också. Utbudet var inte alltför intressant så jag nöjde mig med en Mikkeller Hair In The Mailbox som varken var bu eller bä.

Nästa ställe hade jag besökt några gånger tidigare, Villi Wäinö. En Tornion Hillatus köptes, det är en suröl med hjortron. Hjorton har jag fina barndomsminnen av då vi barn och särskilt de äldre ofta var ute och plockade de magiska bären i de lappländska skogarna.

Tornion Hillatus var snäll, inte så värst syrlig. Kanske var det inbillning men lite hjortron lyckades jag känna i doften. Värt att notera är att Villi Wainö har en bastu som det går att hyra.

Ett sista stopp fick det bli innan det var dags att säga hyvää yötä till Helsingfors. Utifrån såg Stones ut som ett halvtråkigt O'learys eller liknande ställe men bland gästölen fanns det flera för mig helt okända finska öl.

Både Ruosniemen Piirimyyjä och Etko Black Phase var stabila. Det var bra fart på Stones, särskilt utomhus där det var fullsatt. De hade öppet till 04 på en fredag men så länge orkade jag ej stanna.

En sista öl blev det på rummet denna kväll. Fredagen var verkligen skoj.10 olika ställen besöktes under dagen, sex av dessa var nya för mig. Sådant är förstås superkul. Helsingfors blir bara bättre och bättre ölmässigt. Skulle kunna åka dit betydligt oftare utan att tröttna.