Tisdag i Köpenhamn

Piggare än någonsin tidigare i mitt liv skuttade jag upp med full kraft. Måndagen var historia nu var det nya öden och äventyr som gällde. Ganska många timmar av dagen ägnades åt rejäla promenader då benen skrek efter att få röra på sig.

En god lunch intogs i trendiga Torvehallerne där ett flertal olika mat och dryckesställen är samlade, bland dessa finns även Mikkeller & Friends Bottle Shop som flyttade dit förra året från det gamla läget på Mikkeller & Friends.

Utbudet var inte lika stort som i den gamla butiken men det var inga problem att hitta några riktigt intressanta burkar, ja jag köpte bara burkar. Öl från USA, bland annat dessa burkar och från Mikkeller San Diego. (åh vad jag vill tillbaka dit)

Första ölen för dagen intogs med stor förtjusning på Brus, ett fint och rätt stort ställe som jag bara besökt en gång tidigare, nämligen i augusti 2016.

Tre olika öl i olika stilar från Brus slank ner. Alla var välbryggda och stabila. De slogs dock på fingrarna av Evil Twin / Westbrook Imperial Mexican Biscotti Cake Break som var väldigt söt men ändå riktigt mumsig. En sådan där öl man kan sitta länge tillsammans med utan att det uppstår pinsamma situationer.

Runt 15 minuter till fots och så är man framme på Himmeriget, namnet är inte överdrivet då det gäller det stället.

Ölen på fat är alltid trevliga men framförallt är det utbudet på burkar och flaskor som imponerar. Två riktigt goda öl dracks på fat, The Veil Goosebumpz och The Veil / Evil Twin Fried Fried Chicken Chicken. En burk Monkish / Evil Twin Molotovish slank också ner utan några som helst protester, en riktigt god öl var det.

Förstnämnda en riktigt fräsch och läskande DIPA som innehöll en massa frukt som mango och ananas. Sistnämnda innehåller faktiskt en minimal dos friterad kyckling, ja jävlar (ursäkta språket). Någon kyckling smakade inte ölet utan det var en god DIPA även det.

Från Himmeriget traskades det vidare till  Ørsted Ølbar, ett ställe som jag besök flera gånger, första gången var 2009. Ørsted har jag alltid gillat, stället har vänlig personal och en skön stämning.

Utbudet är inte det mest spektakulära i Köpenhamn men det finns alltid bra öl att dricka. Denna gången blev det två danska, Rocket Supercluster Surfer och Flying Couch / Herslev Hay Dude.

Den enda en Session IPA och den andra en Sour Ale. Ingen som direkt stack ut men bägge var inga som helst problem att få i sig.

Kvällen fortsatte på Mikkeller Bar Viktoriagade. En öl som inte fanns på fat dagen innan var Other Half Fully Loaded Baked Potato. Jodå, ännu en DIPA fråm Other Half som var riktigt god. De behöver verkligen inte skämmas över sina välhumlade öl.

Ett sista stopp blev det på Warpigs, ja det är ett ställe som alltid levererar. Två öl mäktades med där Warpigs Opposite Optimist var den godaste av de två. En riktig fräsch och juicig IPA med mycket tropisk frukt.

Många sköna hyggestunder blev det i Köpenhamn, ja precis som alltid. Längtar som vanligt direkt tillbaka.

En torsdag i Köpenhamn

Det känns verkligen som något av en ritual att åka till Köpenhamn för att besöka Copenhagen Beer Celebration (CBC). I år åkte jag ner dagen innan det hela började.

Farsan körde mig till Arlanda,  jag checkade in och gick igenom Fast Track, upp till SAS-loungen för lite lunch. Smidigt boarding trots fullt plan, lite slummer på entimmesflighten till CPH. Efter landning vänta ett tag på väskan, sedan den korta tågresan till Hovedbanegården. Därefter en promenad på runt fyra minuter innan det checkades in på Radisson Royal Hotel. Fick rum på den 10:e våningen med en klassisk utsikt över nejderna.

Ovanstående skulle nästan kunna göras i sömnen, vissa rutiner är trevligare än andra. På hotellrummet kollade jag läget i cybervärlden och såg att grabbarna som åkt dagen före satt och mumsade på öl på Mikkeller Bar Victoriagade. Fanns det något annat att göra än att gå dit? Nej!

Trots att klockan inte ens hade passerat femton så var det mycket folk i baren, som vanligt tycktes de flesta vara svenskar. På fat fanns bland annat den undersköna Boneyard Notorious IPA3 som jag med glädje dricker om och om igen. Något högtidligt vill jag påstå att den är godare än Pliny The Younger, där har ni era gamla bolskjeviker och mensjeviker! En viss Johan drack en sisådär åtta glas av den ljuvliga Notorious, det är inte varje dag man ser någon sova ståendes.

Ärenden fanns att uträtta, hade inte tid att sitta alltför länge på Mikkeller utan knallade över till andra sidan gatan där Den Nordiske Ölhandel är beläget. Passade på att köpa några norska öl till 17:e Mai som sedvanligt ska firas senare i månaden. Butiken är liten och med rätt svåra öppettider, hittade en del nya öl så en glad gutt det var jag då jag gick vidare till nästa anhalt som var beläget runt 15 minuter bort, Kihoskh.

Kihoskh borde alla seriösa människor vid det här laget känna till. En kiosk med ett stort utbud av öl, särskilt nere i källaren. Då väskan var liten fick jag begränsa mig, men självklart köptes några flaskor, bland annat några till rummet.

Det som är så bra om man bor i närheten av Hovedbanegården är att det finns många ställen som ligger nära det. Ett av dessa som inte heller ligger långt från Kihoskh är nyöppnade Warpigs Brewpub, samarbetet mellan Mikkeller och Three Floyds.

Ett stort ställe med långbord inomhus och en hel del platser utomhus. Det var mycket folk så jag bestämde mig för att det bara skulle bli en öl, Warpigs Big Drunk Baby. En klart duglig DIPA som föga förvånande var färsk med framförallt mango och passionsfrukt. Faktiskt inte så vrålbitter utan rätt balanserad. Som lite kuriosa görs vattnet om till bryggningarna så att det ska vara så likt som möjligt vattnet som Three Floyds använder då de brygger borta i Munster.

Trots att det bara blev ett kort besök hann jag notera att maten såg god ut även om de flesta portionerna såg lite taniga ut och priserna var i den övre skalan. Lite osmidigt också att först behöva köa för maten och sedan för ölen, är det mycket folk på plats så tar det sin lilla tid. Ser i alla fall fram emot att besöka Warpigs igen då det är mer vardag och framförallt varmare väder då det är än mysigare att sitta utomhus.

Magen började kurra så det blev en enkel senlunch innan jag återvände till rummet för att lämna väskan med öl. Efter en kortare andhämtning gick jag till Mikropolis som är specialiserade på cocktails men de har även 10 öl på fat. Kvällen till ära körde de ett litet minievent med några öl från Crooked Stave. Crooked Stave Petite Sour (Blueberry) var den som jag uppskattade mest. När jag höll på att mumsa på den anslöt grabbarna.

Mikropolis är inte stort men mysigt. Publiken kändes ung, ja jag börjar bli till åren. Tom och jag satt kvar lite längre än de andra. Vi bestämde oss för att ses på Fermentoren som skulle bli kvällens sista anhalt. På vägen dit råkade vi slinka in på en gammal favorit, Ørsted Ølbar. Det är ett ställe som jag alltid gillat. Ibland känns det som en ungdomsgård, ibland som ett tillhåll för fotbollsnördar och ibland allmänt civiliserat. Ett ställe att tycka om helt enkelt. En mycket god Amager Batch 1000 slank ner utan några som helst protester.

När vi vandrade mot Fermentoren bestämde vi oss för att göra kväll absolut senast vid midnatt, självklart höll inte det. På Fermentoren var det minst sagt livat med en massa olika ölprofiler och annat löst folk. Många bekanta ansikten vilket förstås alltid är kul. Det var fint att konstatera att det var många som var glada i hågen, ja det fattas bara annat.

På Fermentoren finns det 20 fat och en hel del flaskor. Ett av fatölen var den mycket sympatiska Prairie Funky Gold Amarillo. Frisk och härligt uppfriskande med mycket frukt och en del funk. Som en stor vän av Tyskland kändes det inte heller fel att dricka en Gänstaller Bräu Franz-Xaver-Gänstaller Smoked Märzen. "Äntligen en riktigt öl bland alla andra", ville jag skrika så att alla skulle höra, men det gjorde jag inte.

En riktigt kul dag med en makalöst roligt avslutning på Fermentoren. Kändes skönt att lägga sig efter två och veta att det första passet på CBC skulle börja klockan 10:00. Nåväl, det kallas lyxproblem.