24 timmar i CPH

Som vi alla vet är Ølbutikken alltid sent ute med att publicera lanseringsdatumet för Cantillon Blåbär, i år inget undantag. Premiären var på midsommardagen. Eirik och jag flög ner i onsdags i förhoppningen om att kunna köpa ett par flaskor, då hade butiken varit öppen i två dagar med försäljning blåbär. I onsdags fanns det inga flaskor kvar förutom för "drink in" inne i butiken. C´est la vie! 

Vi delade på en liten flaska, och visst var ölet gott men inte alls lika trevligt som exempelvis förra året. Jag störde mig på en ganska tydlig jästighet i ölet, saknade också en större syrlighet. Kanske blir det godare om ölet får ligga och vila ett tag, vem vet? Ingen katastrof alltså att inte få köpa några flaskor, fast det hade förstås varit trevligt att ha några flaskor som bytesobjekt. 

Istället så handlade det lite annat smått gott, bland Mikkellers nya Spontankoppi, lambic med kaffe. Var får de alla idéer ifrån? Vore skoj att studera dem då de diskuterar och planerar kommande öl, Karl Kalkyl skulle säkert också finna det intressant. 

Vi var nere tidigt i CPH så hotellrummet var inte klart, men efter Ølbutikken kunde vi checka in och lämna väskorna på rummet. Sedan var det dags att knalla iväg till härliga Mikkeller Bar. Det är verkligen ett ställe som man inte kan annat än gilla. Gillar man inte den baren så har man stora problem, ring doktorn!

Under förra sittningen i maj blev det främst flasköl, denna gången låg fokuset mer på fatölen. Fatölen hade en tydlig "sommarprägel".Till en början blev det en Revelation Cat Single Dry Hop Series Boon Warrior Lambik. Väldigt lättdrucken och läskande, inte kolsyra. Inte så värst syrlig med tydlig smak av ek och lite persika.

Ett par helt nya Mikkeller provades, "belgoölet"Mikkeller Dino och rökölet Mikkeller/Stillwater Rauchstar. Förstnämnda var ok men inte så mycket mer, däremot var rökölet riktigt gott. Började lite försiktigt med en diskret doft men smaken var trevligt rökig. Ett stycke öl som jag gärna dricker igen vid tillfälle.

Berliner Weisse är en typ av öl som jag dricker extremt sällan, så det var glädjande att i onsdags se att det fanns Grassroots Keep On Cruising Buddy på fat. Ölet var sannerligen inte vackert att titta på, uringult utan skum. Doften och smaken däremot var betydligt roligare, härligt syrlig och torr. En mycket bra törstsläckare. Mikkeller Drink’in the Sun 12 var också en bra törstsläckare på futtiga 0,7%. Förstås väldigt lätt men ändå rejält smakrik. Till dags datum det godaste lättölet jag druckit, så borde alla i den genren vara.

Evil Twin Brewing är ett bryggeri som jag druckit få öl ifrån, de spottar ur sig så många nya öl likt Mikkeller att det inte är så lätt att hänga med i vad som sker. El Raval Hipster Ale var ingen märkvärdig öl. Svår att definiera med en kort eftersmak. En American Pale Ale enligt Ratebeer, jaja står det det så kanske det är så. Dagens sämsta öl på Mikkeller var det i alla fall.

Ett öl som jag hört mycket positivt om är Mikkeller Vesterbro Pilsner, och visst kan jag hålla med om att den är en sympatisk törstsläckare. Undrar om tyskarna skulle kalla det för en pilsner? Väldigt välhumlad för öltypen.

Sista ölet innan vi begav oss iväg för att äta en bit mat blev dagens enda flaska, Mikkeller Invasion IPA. Det är en IPA som lanserades i december förra året, främst för den amerikanska marknaden. Fint humlad med oväntat mycket söt kola. Snäll rackare som det bara var att hälla i sig. En bomber kostade 100 DKK vilket får anses prisvärt. Fatölen kostade mellan 25-40 DKK för 25 cl.

Maten intogs på Burger & Bun, gott det är det men inte alls lika bra som första gången för ett par år sedan. Vet inte riktigt vad problemet är, men på något sätt känns skapelsen lite "fuktig". Riktigt bra hemmagjorda burgare med hängmörat kött och eget bröd vinner alla dagar i veckan.

Efter maten knallade vi iväg till Ørsted Ølbar & Cafe, ett ställe som jag alltid gillat. Mikkeller Bar är onekligen väldigt hippt, ja det är hipstervarning på stället, Ørsted är mer folkligt. I onsdags var det semifinal mellan Spanien och Portugal så stället var mer än fullsatt inomhus då de visar fotboll på televisionen. Vi fick alltså sätta oss utomhus vilket förstås inte är fy skam en hyfsat ljummen junikväll. Det var inte helt enkelt att komma fram och beställa men med vassa armbågar gick det trots allt. Samarbetsölet Flying Couch/Beer Here Beer Couch#1 Equilibrium blev det. En behaglig porter som det var trevligt att sitta och mumsa på.

Både Eirik och jag började känna oss lite sega vid det här laget, men en sista öl fick det allt bli. Ingen av oss hade druckit BrewDog Abstrakt AB:01 tidigare så det var bara att slå till. Det handlar om en Abt/Quadrupel på strax över 10%. Visade sig vara en väldigt udda öl som doftade mycket päronsoda men spår av lacknafta. Jag pallade inte att dricka upp min del av flaskan utan skänkte en rejäl slurk till Köpenhamns myror.

Drygt 30 minuters skön kvällspromenad till hotellrummet där vi delade på kvällens sista öl, en flaska Westbrook Biere Pales De L`inde Farmhouse IPA. En hybrid mellan en IPA och Saison. Humle med jäst och en typisk "saison-beska". Inte alls dumt.

Efter en god natts sömn hade vi några timmar att slå ihjäl innan det var dags att åka till Kastrup och flyga hem. Barley Wine hade ingen av oss besökt på deras nya adress så det kändes som ett givet mål för dagen, klockan 12:00 öppnar de. Betydligt större butik jämfört med den gamla, skön jazz i bakgrunden och den mycket trevliga ägarinnan lika sympatisk som alltid. Verkligen en härlig butik som känns genuin. Stort utbud av öl från många länder, även öl från danska bryggerier vars namn många av oss knappt hört talas om.

Trots att vi inte fick tag på några Cantillon Blåbær Lambik var det ett trevligt dygn i Köpenhamn, att inte ha det bra i den staden ser jag som en omöjlighet. På gensyn!

Hemresan bjöd på lite sightseeing över Stockholm.

En gruppbild på ölen som följde med hem:

 

København, lørdag

Lördagen i Köpenhamn började med en sedvanlig bastant frukost. Mikkeller Bar öppnar 12:00 på lördagar, vår ambition var att vara där då de öppnade då vi inte visste hur fullsatt det skulle vara på en lördag, särskilt då de så passande hade sin Single Hop Event förra lördagen. Det rörde sig alltså om 19 stycken enkelhumlade öl som var så färska som de kunde bli, tappade veckan före nere i Belgien. Dessa öl handlade det om:




Tickelitack, förmodligen lär jag aldrig mer prova 19 för marknaden helt nya öl på en och halvtimme igen, galet det var det men skoj. Förstås intressant att notera hur stor skillnad det var mellan vissa av humlesorterna.



Mina favoriter bland ölen blev Super Galena och Centenniel. Minst tyckte jag om Willamette och Tettnanger. Odrickbara var de sistnämnda inte men inte direkt märkvärdiga heller. Efter galenskapen med de 19 ölen var det hög tid att rensa paletten och dricka något annat. Vad kunde vara mer passande än Nøgne Ø First Edition. Verkligen ett enastående gott öl, nu har jag druckit det vid två tillfällen, bägge gånger på Mikkeller Bar. Inte undra på att jag blir varm inombords då jag tänker på det stället.




Efter First Edition var det egentligen läge för lunch och lite vila men det fick allt dröja ett tag då vi även passade på att beställa in en flaska Mikkeller Vesterbro Cassis Lambic med den synnerligen enkla etiketten eller vad man nu ska kalla det, det var något vi inte behövde ångra. Underbar öl även det!



Fint syrlig och uppfriskande. En del bär i smaken och förstås annan frukt. Ja, Mikkeller kan verkligen det mesta, vilken lirare!

Kvällspasset började vi med att knalla till Barley Wine, men de hade stängt för dagen eller i alla fall stängt tidigare än 18:00 vilket är deras officiella stängningstid. Nåväl, så kan det gå. Lord Nelson ligger ett par stenkast ifrån Barley Wine så paniken var inte alltför svår. Ett stycke öl drack jag där, Hornbeer Fødselsdagsfest. En ganska beskedlig IPA, inte så fruktig med däremot bär, jord och kola.

Därefter gick vi till Ørsted Ølbar & Cafe, första ölet blev Beer Here Smokestack Porter. Trevlig rökig och en väldigt drickbar rökporter. inte alls tung på något sätt utan slank ner lekande lätt. Undrar förresten vad Kjell Lönnå gör idag? De Molen Rook & Vuur dracks också, ok men inte så märkvärdig. Kände inte så mycket av chilin som ölet delvis var kryddat med. En flaska BrewDog Atlantic IPA blev det också lite på vinst eller förlust.



Mycket malt i både doft och smak, inte så humlig. Vet inte hur gammal flaskan var men helt purfärsk var den då inte. Dock inte odrickbar utan rätt god ändå.

Det började bli mycket folk på Ørsted såhär dags eftersom de skulle visa den sena kvällsmatchen mellan Real Madrid och Barcelona. Vi hade inga ambitioner att se matchen så det var läge att runda av med en sista öl, valet föll på Cigar City Sea Bass.



En typisk sour ale, både skum, klurig och rätt god. Uppfriskande och inte så farlig syrlig, påminde en hel del om Rodenbach men inte lika syrlig.

Nu var det läge att retirera tillbaka till hotellet, där dracks det några sista avslutande öl på lördagen. Mitt livs första öl från Shorts Brewing, Shorts Aorta Ale.



Helt klart en drickvänlig öl utan några alltför större krusiduller.

Kvällens sista öl blev Mikkeller Hop Bomb Challenge, där snackar vi om humle!



Väldigt trevlig öl! Som sagt rejält välhumlad men ändå balanserad tyckte jag, inte heller så farligt bitter. Skulle gärna dricka igen.

Väskan packades omsorgsfullt och vår SAS-flight på söndagen till Arlanda hade avgångstid 17:10 så vi hade lite tid för allmänt flanerande i trevliga Köpenhamn.




Av flanerande blir man lite hungrig så det var inte helt fel att knalla in på Plan B och beställa en bit enklare mat och dricka resans sista öl. Plan B är verkligen ett avslappnat ställe, det känns som att sitta hemma hos en god vän. En hel del intressanta öl har de också till bra priser. Men allra mest intressant med Plan B är nog ändå taklampan, mycket mycket dyr sådan.




En Beer Here Påske beställde jag in. En mycket sympatisk och fint fruktig "påsköl". Söt men härligt drickbar, ja det var en schysst bira helt enkelt men inte resan sista. Utan det sista ölet blev en hembryggd som hette "Zeppelin March Attacks", ett öl framtaget av två bröder som bor i Köpenhamn. Måste säga att det var udda att dricka hembryggd öl på en officiell bar, aningen osvenskt vill jag påstå. Ölet var en udda veteöl som jag mig vissa vibbar av lambic. Får se om de blir ett officiellt bryggeri i framtiden.

Det var verkligen ännu en härlig helg i Köpenhamn, på heder och samvete lovar jag att det inte var mitt livs sista. Känner jag de bägge lirarna Eddan och Eirik rätt så lär de följa med även nästa gång.

Några svenska öl blev det inte under denna resa, så några sådana kan jag ej rapportera om. Däremot blev det 42 andra öl samtliga nya för mig, de flesta av dem goda eller rentav bättre än så. De två största höjdpunkterna var 3 Fonteinen Hommage och Nøgne Ø Dark Horizon First Edition.

Köpenhamn, fredag

Såhär ett par dagar efter hemkomsten från Köpenhamn längtar jag redan tillbaka, det är verkligen en härlig stad för en weekendresa i ölets tecken, för öl det blev det både i fredags och i lördags. Nedan följer några rader om vad jag drack i fredags.

Det hela började med lunch på relativt nyöppnade hamburgarrestaurangen Burger & Bun, ett ställe med helt fantastiska hamburgare, kanske den godaste jag någonsin ätit och då har jag ätit många hamburgare. Inte så billiga kanske då de kostade 125 DKK plus 35 om man ville ha dess hemmagjorda pommes men ack så prisvärt ändå med tanke på hur stora de var och hur de smakade. Rekommenderas verkligen! Fiffigt nog kommer nya Ølbutikken ligga på Istedgade, det vill säga samma gata som Burger & Bun ligger på. Kommer garanterat att besöka Burger & Bun nästa gång jag är i Köpenhamn.




Burger & Bun har ett eget husöl bryggd av Mikkeller, självklart provades den. Dracks på lokalt vis, dvs utan glas. Det visade sig vara en mycket god lageröl som verkligen passade fint till hamburgaren. Vet inte om jag druckit en såpass fruktig och fräsch lager tidigare, rekommenderas även den. Då jag drack ölet tänkte jag på vilket schysst sommaröl det skulle vara då man själv grillar burgare.

Efter lunchen shoppade vi öl vilket jag tidigare skrivit om, sedan lämnade vi flaskorna på hotellrummet och begav oss till Mikkeller Bar. Blott mitt andra besök på Mikkeller Bar men jag måste säga att stället var lika bra som vid första besöket, eller bättre denna gång då det var tidigare på dagen och inte alls lika fullsatt.

Jag började med att beställa in en Evil Twin Soft Dookie, bryggd av Evil Twin Brewing, ett företag som Mikkellers bror står bakom. Jag missade att ta en bild på ölet men gott det var det. Fint rostad men en hel del choklad, kaffe och vanilj. Mycket espresso i smaken, god sipparöl som jag hade kunnat sitta länge med men det hade jag inte tid med då det fanns andra öl som jag ville prova.

Nästa öl blev en Saison som hette Stillwater/Mikkeller Two Gypsies Our Side.



Mycket ananas både i doften och den söta smaken, högst drickbar men jag blev inte sådär otroligt förtjust. Kanske var det någon krydda som störde lite, inte dålig men inte super som sagt.

Nästa öl tyckte jag var liknande, inte alls fel men inte heller helt superb. Revelation Cat Single Dry Hop Series Boon Sterling Lambik pratar jag om, ett öl från Bella Italia.



Relativt mild syrlighet och brett, grape och äpplen. Torr avslutning och hyfsat uppfriskande, ja det var något som jag antecknade om det ölet.

Nästa öl bara visste jag att jag skulle beställa in, även om jag inte visste vad det kostade. Ölets namn var 3 Fonteinen Hommage och det visade sig kosta 500 DKK för en flaska, men jag var på generöst humör och bjöd Eddan, Eirik och mig själv på en butelj. Det visade det sig vara värt, oj vilken goding!



Underbar syrlig doft med mycket bär och frukt, även träd och kryddor. Skön syrlighet och verkligen mycket, mycket drickvänlig. En flaska till vore inte dumt, verkligen inte. På Ratebeer gav jag betyget 4.6/5 vilket är bland det högsta jag givit ett öl.

Efter den upplevelsen kände vi att det började bli dags att avsluta besöket på Mikkeller Bar, men en sista öl fick det allt bli, Mikkeller Koppi Tomahawk x Guji Natural Coffee IPA, en så kallad "kaffe-ipa". Det finns två varianter från Mikkeller och jag tror att det är denna som kommer till Systembolaget i maj. Då kommer jag att köpa en flaska eller två för jag gillade ölet. Smakade mycket kaffesump men även lite te. Fanns även något "jordigt" i smaken. Inte särskilt bitter. Udda och skoj öl enligt mig.

Jaha, sedan blev det några minuter på hotellrummet innan kvällens sista anhalt skulle besökas, Ørsted Ølbar & Cafe.



Ørsted är det ställe i Köpenhamn som jag besökt flest gånger i ölets tecken, vet inte riktigt varför men det är trivsamt och utbudet av öl gör att man aldrig kan ha tråkigt där.

Började med en Rækker Mølle Papsø Panzer Pöck, ett hyllningsöl till dansken Henrik Papsø som nyligen betygsatte sitt öl nummer 20000 på Ratebeer. Jä jädrans där ligger man i lä!





Som väntat en väldigt söt öl med stort fokus på malten, fanns även karamell och mörka torkade frukter. Gick ner men ett glas till hade jag artigt tackat nej till.

Beer Here Lupulus fanns också på fat och den dracks också. En helt ok American Pale Ale som hade en behaglig fruktighet. Hög drickbarhet på den vill jag påstå.

Därefter var det dags att dricka ett par flasköl, Lost Abbey Red Poppy Ale och AleSmith Horny Devil.




Förstnämnda öl var en högst förtjusande sak. Väldigt uppfriskande och skönt syrlig, mycket körsbär och smak av ek och annat smått och gott. Tummen upp!

AleSmith Horny Devil däremot var en stor besvikelse, det blev inte ett totalt haveri i munnen men nej, det ölet vill jag ej dricka igen. För spritig och med jobbiga kryddor som tex koriander. 2.5/5 blev mitt betyg.

Nu började kvällen kännas så vi bestämde oss för att bege oss mot vilohemmet. Innan vi anlände dit tog vi en burgare. På hotellet delade vi på ytterligare några öl. Två av dem från 3 Fonteinen, dock inga av deras underbara lambics men däremot 3 Fonteinen Beersel Lager och 3 Fonteinen Beersel Bio.



Inga höjdaröl, förstår inte riktigt varför de börjat brygga de ölen plus några andra icke-lambics.

Nøgne Ø Two Captains Double IPA skall enligt uppgift bort från marknaden så det var läge att prova ölet.



God, men det märktes att ölet var "bättre begagnat" som det heter. En hel del citrus och gräs liksom malt. Bra balanserad men det var inte längre någon fruktbomb. Fast å andra sidan vet jag inte hur en färsk flaska smakade. Inte så farligt bitter heller utan riktigt rumsren.

Frågan är hur rumsrena vi var vid det här läget, egentligen var det nog fel att korka upp en AleSmith Speedway Stout men gjort är gjort.



Första gången jag drack det ölet och jädrans vad gott! Härligt rostad med mycket smak av en massa gottgott, särskilt då kaffe. Härlig maffig kropp och en len och fin munkänsla. Alkoholen hade en skönt värmande effekt. Ja jävlar, kan inte förstå att inga fler flaskor köptes, ibland är man bra dum i huvvet.

Efter det vad det dags att lämna grabbarna åt deras vidare öde, tack och godnatt!