Matmässa och Monks.

Var på matmässan i Älvsjö tillsammans med de tre gentlemännen Eddan, Eirik och Silenzi. Helt ensamma var vi inte, det kryllade verkligen av folk inne på mässan. "Det goda köket" är verkligen populärt. Stort fokus på mat, kokböcker, vin och annat var det på mässan men det fanns även ljusglimtar för oss stackare som älskar den finaste av drycker, öl!

De sköna lirarna från Wicked Wine hade ett litet bås. Alltför många öl hade de inte men en Sierra Nevada Porter provades, en öl som jag druckit tidigare. En småmysig, ganska mild porter som inte är direkt avancerad med bara allmänt trevlig. Man skulle nästan kunna kalla den för en "bords-porter". Mörkbrun färg med ett ganska krämigt skum. Rostade toner och en del choklad i doften. Lite kaffe, rostad malt, nötter samt choklad i smaken. En del sötma fanns där också. Kroppen var medel, tycker att vätskan låg rätt skönt i munnen. 3,75/5



Hos Wicked Wine provades även Janacek Comenius från fat, en öl som finns i det fasta sortimentet på Systembolaget. Det intressanta med Comenius var det stora skummet som innehöll mycket mer öl jämfört med vanligt skum. Vet egentligen inte riktigt varför man serverar ölet på det sättet. Enormt skum som synes, färgen på ölet var guldaktigt. Doften innehöll kola, smör och en del humle. Ok doft men inte alltför intressant. Vet inte riktigt, men ölet var en besvikelse vad gäller smak, kändes lite obalanserat. De smaker jag kände var karamell, honung och malt. Fanns även någon annat i smaken som jag inte riktigt kunde sätta fingret på. Tunt och vattnigt öl, inte särskilt upphetsande. 1,75/5



Årets första julöl provades hos Nils Oscar, Nils Oscar Julöl 2009 närmare bestämt. Mörkbrun färg med ett litet skum. Doften förknippade jag verkligen med julöl, russin, lakrits, choklad och karamell. En klart trevlig doft. Smaken var trevlig och balanserad. Nötter, kryddor, choklad, lakrits och en del alkohol. Stabil kropp, dock inte blytung. Avslutningen innehöll rostade toner och en viss sälta. Helt klart en stabil julöl som det inte alls är omöjligt att jag köper en flaska eller två av. 3,75/5



Hos Oppigårds provades Indian Tribute, även det en öl som jag druckit tidgare. Kopparaktig färg med ett litet skum. Sympatisk blommig doft med mycket citrus. Givetvis rejält besk men inte bara beska utan även en trevlig maltighet som gjorde att ölet kändes balanserat. Grape och karamell. Vätskan låg skönt i munnen, lite oljig känsla sådär. Avslutningen var torr med en fin bitterhet. En väldigt god öl från Dalarna. Otroligt att den finns på ordinarie sortimentet på Alko i Finland men inte på vårt kära bolag. 4/5

Nu ska vi se, vad mer dracks på matmässan? Just ja, Bötet Barley Wine från Nynäshamns Ångbryggeri. Det är verkligen en läcker öl. Någon bild verkar det som att jag inte lyckades ta. Nåväl, färgen var ganska mörkt rödbrun. Skummet var inte direkt stort och försvann ganska så omgående. Härlig vinös doft med fina inslag av torkad frukt och sötma. Smaken gick inte att klaga på, vinös med en skön sötma. Trevlig munkänsla som man brukar säga. Tyckte att den smakade bättre nu än första gången för knappt ett år sedan. 4/5



Efter matmässan hamnade vi på Monks Café på Wallingatan, ett ställe jag inte besökt på flera år av olika anledningar. Där valde jag att börja med en Alpha King från Three Floyds. Det får väl anses vara ett ganska så känd öl då den ändå på Ratebeer rankas som världens bästa American Pale Ale.

Helt ok bira, naturligtvis. Men det vore väldigt skoj att prova en helt färsk rackare, vet inte riktigt hur gammal flaskan var som jag köpte ikväll. Ölets färg var bärnstensaktig, ja det var inte helt lätt att se färgen i den mörka lokalen. Skummet var hyggligt stort och lämnade rester i glaset. Doften var väldigt berikad av humle, en rejäl dos tropiska frukter. Jordgubbar, grape, lite choklad, ananas, ja trevligt värre att plåga sin näsa med. Smaken påminde mycket om en IPA, bitterheten var hög men välbalanserad. Mycket frukt och karamell, gräs. Tyckte även att det fanns något träaktigt i smaken. Medelfyllig med en fin krispighet. Lättdrucken, jodå en sexpack en lördagkväll till en match eller något annat vore inte så dumt. 4,25/5



Som avslutning på kvällen delade Eddan, Eirik och jag på en flaska De Molen Hel & Verdoemenis, dvs Helvete & Fördömelse. Lite udda namn på en öl kan tyckas. Färgen var kolsvart och skummet rejält stort.

Doften innehöll väldigt mycket espresso, choklad, rostade malt. I doften fanns även något lite mer udda som jag inte riktigt kunde hitta något namn på. "Jord" eller något åt det hållet. Det var inte äckligt på något sätt men störde en aning. Noterbart är att korken doftade väldigt mycket nougat. Intressant med smaken var att ölet knappt innehöll någon kolsyra. Väldigt rostad med mycket kaffe och choklad. Aningen vinös också. Tung men inte blytung, trots den höga halten alkohol (11,9%) kändes ölet ganska lättdrucket. Upplevde eftersmaken som ganska salt och med mycket rostade toner. På det hela en stabil Imperial stout dock inte den allra godaste jag druckit. Det är verkligen en fröjd att se den svarta vätskan då man dricker en stabil Imperial stout. 4/5

Avslutningsvis måste jag nämna att jag även drack en skvätt champagne på matmässan, närmare bestämt Bollinger Special Cuvée Brut. Någon kännare av champagne lär jag aldrig bli men den var väldigt trevlig. Uppfriskande och lättdrucken. Champagne kanske inte är så tokigt trots allt.