Köpenhamn, lördag.

Tidig avfärd var det från Arlanda mot Köpenhamn, men dagen den blev riktigt bra. Efter att Eddan, Eirik, Silenzi och jag landat på Kastrup tog vi en taxi till Radisson Royal, beläget på paradplats. Ett av våra rum var klart så det var skönt att lämna lite prylar på rummet innan vi begav oss med ivriga steg mot Ølbutikken. 11 öppnande de, 11.00 klev vi in. Mitt första intryck var att det var en tämligen liten affär, men efter ett tag insåg jag att det fanns mer än tillräckligt med intressanta buteljer på hyllorna. Det var sannerligen inte en enkel uppgift att bestämma sig för vilka flaskor som skulle köpas. Trevlig butik helt klart, mannen bakom disken bjöd oss på en flaska BrewDog Nanny State. En extremt smakrik lättöl, ja helt otrolig. Exakt 41 minuter var vi inne på Ølbutikken, jävligt trevliga minuter kan jag lova. Köpa öl i Köpenhamn är verkligen roligt. Noterbart är att på hyllorna fanns det 11 olika sorters Cantillon, i oktober då jag var i Bryssel var det inget ställe som hade så många olika till salu.





Ett antal objekt hade jag skrivit upp som jag verkligen ville köpa, blev en del av dem plus en del spontana inköp. Runt 900 danska kronor köpte jag för. Ett par av lirarna i sällskapet köpte för mer än så. Våra ryggsäckar blev sådär härligt välfyllda.




Efter Ølbutikken gick vi tillbaka till hotellet och dumpade flaskorna, därefter var det dags för lunch på en italiensk restaurang, schyssta pizzor om något dyra. Efter lunchen gick vi till Lord Nelson, ett ställe som jag tyckte om. Skön miljö, ja det såg verkligen ut som en gammal hederlig pub utan några krusiduller. Tyvärr kunde man inte beställa in en provbricka med fyra olika smakprov.




Nåväl, istället blev det en Imperial IPA från Hornbeer. En grumlig, orangeaktig öl med litet vitt skum. Fruktig doft, med betoning på tropiska frukter. Trevlig fruktig smak med mycket ananas och en del citrus. En hel del maltsötma, karamell och tvål. Avslutningen var rejält bitter. Stabil och god men kanske inte så avancerad. Tyckte att det inte hände med så mycket med smaken. Lättdrucken. 3,5/5

Ytterligare en öl blev det på Lord Nelson, nämligen en Son of Nekron från Djævlebryg. En inte helt tokig porter. Svart färg med obefintligt skum. En hel del kaffe, choklad i doften liksom en gnutta rök. Smaken innehöll främst kaffe och choklad, inte så mycket brända malttoner. Även en del rökiga toner i smaken. Ingen avancerad porter men småtrevlig trots allt, vätskan var torr och eftersmaken satt i ett tag. 3,5/5




Efter Lord Nelson gick vi några steg till närbelägna Barley Wine. En trevlig liten butik med ett underbart ägarpar i 60-årsåldern. De var verkligen trevliga, gubben pekade ut ett par ställen på kartan som han tyckte att vi skulle besöka. Ølbutikken hade helt klart fler rariteter än Barley Wine, men sistnämnda hade en mysigare miljö. Köpte bara fyra flaskor där. När vi var inne på Barley Wine var det några svenskar som kom in i butiken och trodde att det var en vinaffär, ja det är inte lätt alla gånger. Ok att de hade några vinflaskor, men men, ja ja.



Efter att ha lämnat de nya inköpen på rummet gick vi vidare till Ølbaren. Där hade vi stämt träff med en gammal barndomskompis som bott i Köpenhamn de senaste 10 åren. Ølbaren var ett helt ok ställe, modern design och mer ett stort utbud av öl. Dock blev det bara en öl, en tysk törstsläckare i form av Keesman Herrenpils. Klassisk tysk pils med en guldaktig färg, ganska stort vitt skum. Gräs, malt, en del smör. Ganska söt och släckte törsten väl. 3/5



Nørrebro Bryghus var nästa anhalt, där blev det kvällsvard och öl. Javisst, det blev öl. Inte blir ni väl chockade? Jättegod mat fast lite dyr och rätt taniga portioner för bastanta herrar som vi. Ölen var ok utan att direkt briljera. Trevligt miljö inne på det stället, av någon anledning fick vi sitta på paradplatsen, "Brewers Table". Varför finns det inte sådana ställen i Stockholm?








En bra ska med Nørrebro Bryghus var att man kunde beställa in smakprov, det var något vi utnyttjade. New York lager var ok men inget särskilt. Kopparaktig färg, vitt skum. Väldigt maltig, en del citrus och karamell. 3/5

Ravnsborg Rød hade en trevlig röd färg, doften var söt men en hel del frukt. En hel del karamell, avslutningen var torr. Inte sådär jättespännande. 2,75/5

S:t Jørgen Stout var lite mer intressant. Givetvis svart med ett ljusbrunt skum. Aromen och smaken innehöll kaffe, choklad, citrus och en hel lakrits. Syrlig var den också, intressant. Smaken satt i ganska länge. 3,5/5

Sista ölet blev en Julebryg, den var verkligen julig. Söt, kryddor, pepparkaka. Lite tunn kanske men ändå drickbar. Några större mängder tror jag nog inte att jag skulle fixa. Ett litet glas kändes lagom. 3,25/5



Vi tog en rask promenad till smått excentriska stället Plan B, väldigt speciell karaktär på det stället. Kändes nästan som att vara hemma hos en polare. Personalen lallade runt och tog lite danssteg då och då, härligt avslappnat. En annan smått bisarr sak var att de hade tre lampor i taket designade av Arne Jacobsen värda ungefär 60000 danska kronor styck. De passade inte riktigt in, eller så var det precis det de gjorde.



En rackare drack jag där, Fat Cat från Beer Here. Bärnstensaktig färg, härlig fruktig doft. Skummet hängde kvar länge. Smaken innehöll frukt, fläder, peppar lite tvål. En del brödiga toner från malten. Röda bär och en aning citrus. Ölet satt fint i munnen. Inte dum. 3,75/5



Efter ovanstående äventyr gick vi snabbt in på Bobi Bar, ett väldigt inrökt ställe med skön karaktär. De danska rökreglerna blir jag inte riktigt klok på. På vissa ställen får man bolma likt kolkraftverken i Polen men på andra ställen är det njet! En stänkare i form av rom tog vi där innan vi till slut rullade vidare till hotellet. I hotellbaren tog vi en sista drink för aftonen innan vi sade farväl till PG, barndomskompisen.

En trevlig dag i ölets tecken, ja det var det.