Öl i Hamburg, del 2. Ich liebe Deutschland.

Prost! Dags för den sista delen om öl i Hamburg, en stad som besöktes för en vecka sedan. Efter en välbehövlig och god natts sömn var det återigen dags att fånga dagen, på programmet stod bland annat en hamnrundtur, något som kan rekommenderas även för den som inte råkar vara lika intresserad av sjöfart som jag.




Visste ni att världens största containerfartyg är dansk och heter Emma Mærsk, hon är närmare 400 meter lång och tar över 14000 containers (20-fots). Undrar vad det kostar att hyra henne mellan USA och Europa, tänk att lasta henne full med amerikansk bira.

Nå, efter hamnturen var det tid för lunch och kanske en öl. Lunchen intogs på Restaurant Franziskaner, schnitzel med varm potatissallad och en Löwenbräu Dunkel.




Maten smakade förstås förträffligt, ölet var gott men långtifrån suveränt. Mycket malt och en del torkade frukter liksom en sötma som påminde om honung. Även rågbröd i eftersmaken. Misstänker att det var lite av en turistfälla som vi gick in på, tex kostade ölet 4.20 EUR för en halvliter vilket var det dyraste som jag betalade för en öl ute på krogen i Hamburg. Jämfört med Sverige är det förstås väldigt prisvärt.

Efter lunchen blev det ännu mer flanerade på stan innan det var dags att bege sig till det tillfälliga nästet, dvs hotellrummet för lite vila. Att knalla omkring med jeans är inte direkt optimalt då det är 26 grader varmt vilket det var.

På hotellrummet dracks något så unikt som en tysk IPA, Fritz Ale India Pale Ale. Jättetrevlig med mycket humle och smak av bland annat ananas. Balanserad och inte alltför bitter.



En pilsner i form av Pyraser Hopfenpflücker Pils dracks också. En stabil pilsner med de klassiska inslagen av bröd, citrus och gräs. Bra beska.



När jag kikade ut såg jag en märklig farkost nere på gatan, tyvärr var avståndet långt men man ser i alla fall att det är en slags bar på hjul. Bara i Tyskland har jag sett något liknande.



När jag väl vaknade efter att ha slumrat i en kvart eller så (ok, lika bra att erkänna att det blev en timma eller så) var det dags att börja sukta efter en bit kvällsmat. Det var dags för ett besök på Gröninger Braukeller, ett ställe som öppnade 17:00 på lördagar. Stället var gigantiskt, över 600 platser enligt kyparen. Inte helt oväntat var stämningen hög en lördagkväll. Menyn var tämligen begränsad för att vara en krog i Tyskland.



Det var ingen tvekan om vad jag skulle beställa att äta, Schweinshaxe fick det bli! Det var inte den största haxen som jag ätit men ändå såpass stor att det inte fanns plats för någon efterrätt. Schweinshaxe är verkligen stabil tysk husmanskost.



På Gröninger började jag med att beställa in resans andra Radler (eller Alsterwasser som drycken kallas i Hamburg). Gröninger Orange smakade äpple, eller vänta nu jag skojar bara.



Gröninger Festbier är en Oktoberfestbier, söt och mild. Inte så mycket karaktär på den.



Slutligen en Gröninger Hanseaten Weisse vilket visade sig vara en ok veteöl men lite tunnare än de allra godaste.



Precis som på Brauhaus Joh. Albrecht som besöktes dagen innan var ölen inte några märkvärdiga historier, drickbara javisst men inga öl som jag kommer att drömma länge om.

Slutligen blev det en sista öl på rummet innan det var dags för nattvilan. En veteöl med namnet Kaufbeuren Fendt Vario-Weizen, tyvärr en småtrist veteöl som var tunn och smakade inte mycket.



På söndagen var det dags att flyga hem men innan det hanns det med en lunch samt ett par sista öl under resan. Det hela intogs på Hofbräu an der Alster. Vi knallade in strax efter 12:00, stämningen var som synes på topp redan då. Jag har faktiskt aldrig varit med om något liknande i Sverige kring lunch på en söndag. Verkligen en magnifik stämning. Hade gärna suttit kvar några timmar till om tid funnits till det.



Folk sjöng, drack öl ur enliters sejdlar och hade väldigt trevligt. Publiken var blandad, både unga och gamla, precis såsom det skall vara för att skapa ett äkta gemyt. Tyskar är verkligen ett underbart folk. En av de anställda verkade ha en roll som en gammaldags hovnarr eller något liknande då han gick omkring och skojade med folk samt drack öl, bara en sådan sak.




På Hofbräu åts resans sista schnitzel samt ett par veteöl dracks, Hofbräu München Schwarze Weisse och Hofbräu München Kristall Weisse. Bägge ölen var goda men trevligaste var ändå Schwarze Weisse. Maten var i vanlig ordning riktigt god. Ölen kostade 3.80 EUR för en halvliter.





Under resan kom jag på en smart affärsidé, nämligen att bli grisuppfödare i Tyskland. Det måste ju vara det säkraste jobbet som finns med tanke på hur mycket gris som avnjuts varje dag i Tyskland.

Helt klart är Hamburg en väldigt trevlig stad att besöka, även för den mer än normalt ölintresserade finns det en hel del, särskilt då ölbutiken Bierland som man bara måste besöka om man har vägarna förbi.

Ich liebe Deutschland!