Haymarket Pub & Brewery, Goose Island Beer Company - Clybourn och Local Option

Efter att vi på fredagen besökt Three Floyds i Munster tog vi tåget tillbaka till Chicago på den sena eftermiddagen. En stunds vila blev det på hotellrummet innan det var dags för ännu lite mer ölpimplande, fredagskvällens val blev Haymarket Pub & Brewery som ligger centralt i Chicago, ungefär på 25 minuters promenad från hotellet. Om Haymarket Pub & Brewery visste jag ingenting annat än att stället får höga betyg på Ratebeer.



Stället var stort och med en väldigt hög ljudnivå, något som jag inte alltid uppskattar sådär vidare men men ibland är det bara att kapitulera.



10 olika egna öl hade de på fat, givetvis provades samtliga. Men bli inte oroliga, det var enkom småglas på ungefär 1,2 dl. De tre första ölen var Haymarket Perception IPA, Haymarket Mathias Imperial IPA och Haymarket 7GA IPA. Jag är väldigt intresserad av historia, och de olika ölen på Haymarket innebar i många fall en trevlig lektion i just historia. Exempelvis är Haymarket Mathias Imperial IPA namngiven efter polisen Mathias Degan som tragiskt omkom i den så kallade Haymarket affair. Haymarket affair var en demonstration år 1886 där bland annat åtta poliser fick sätta livet till, Mathias Degan var den första som avled. Ölet kommersiella beskrivning är följande:

"In honor of Officer Mathias Degan, the first of 8 of Chicago’s Finest to lose their lives in the line of duty during the Haymarket Affair. Copious amounts of Citra Hops deliver wonderful citrus and mango notes. At 10% ABV, we feel Mathias is a proper representation of the strength and courage of our Boys in Blue. Raise one to thank the fine Officers of the Chicago Police Department for their sacrifice."

Självklart var det bara att lyfta på glaset som en hyllning till alla poliser som så tappert kämpar på.

Det är både viktigt och nyttigt att dricka öl, hade jag inte gått in på Haymarket Pub & Brewery hade jag aldrig hört talas om Haymarket affair, alltså hade jag varit ännu lite mer obildad än vad jag för tillfället är. Öl är både historia och kultur, ja öl är tamejtusan nästan allt!



De tre ölen var helt ok, om än inte briljanta. Bäst var förstås Haymarket Mathias Imperial IPA.

Övriga sju ölen som dracks var i de flesta fallen ok, men Haymarket Lucy Dry-Hopped Trappist Style Trippel var ett bottennapp. Alldeles för mycket såpa, gick knappt att dricka upp. Undvik om ni är i närheten, fast gillar ni att äta tvål så kanske det är en killer. De olika ölen kostade mellan 1,25 USD och 2,25 USD för 1,2 dl så det var helt ok.

Till ölen käkade vi en väldigt god pizza med riktig "hemmagjord" bacon, någon efterrätt orkades inte med utan det fick istället bli en sötsak i glaset. Cherish Raspberry var verkligen otroligt söt men kändes rätt för stunden.



Vår sista dag i Chicago ägnades först åt lite turistande och en del shopping innan det var dags för dagens första ölrelaterade aktivitet. Goose Island Beer Company har ett par ställen i Chicago, vi besökte det i Clybourn eftersom det hade högst betyg på Ratebeer. Clybourn ligger i norra Chicago, en kortare tur med metron och sedan en liten promenad på fem minuter eller så.



Goose Island Beer Company - Clybourn var ett stort ställe, men det var hyfsat lugnt en tidigt lördageftermiddag. 26 egna öl hade de på fat/flaska liksom två gästfat. Tyvärr var det inte möjligt att beställa alla ölen i mindre smakprover. Jag hade gärna provat någon av deras "suröl", men de fanns enbart på flaska för 25 dollar stycket. Nåväl, nästa gång kanske?




Jag började med en Goose Island Midway IPA, en pint kostade sju dollares. En ok IPA men inte alls märkvärdig. Den tydligaste frukten som jag lyckades känna var mango.
Precis lagom till den schyssta hamburgaren fick jag in en Goose Island Red Felt Ale, en neutral öl som passade bra till maten.



Någon fast efterrätt blev det inte här heller men däremot ett par flytande nämligen Goose Island Cocoa Leche och Goose Island Honest Stout. Bägge de ölen hade lite mer karaktär än de två första som dracks. Precis som på Haymarket var ölen ok men långtifrån briljanta. Goose Island Beer Company - Clybourn var ett stabilt ställe, fast nog var det lite dyrare än på andra ställen som besöktes under resan. Just när jag skriver detta kommer jag på att jag inte ens kikade om de sålde flasköl som man kunde ta med från stället, sedär ännu en sak att undersöka vid nästa besök.




Både Eddan och jag var tämligen mätta på öl vid det här laget men eftersom vi var i närheten var det högst motiverat att besöka Chicagos i alla fall enligt Ratebeer bästa pub, Local Option.



Jag fastnade direkt för Local Option, ett skönt ställe med lagom mycket folk. Rockmusik i bakgrunden och trevlig atmosfär i största allmänhet.



Precis som namnet antyder låg Local Option i ett vad det verkade lugnt bostadskvarter. Deras flasklista var ok men inte magnifik. Börjar jag bli kräsen?



Fatölslistan däremot var aningen bättre än på sunkhaket hemma i Sverige:



När jag studerade listan undrade jag lite smått över vilken som var deras "stora stark", om det nu fanns någon? Jag kan meddela att BridgePort Hop Harvest Ale smakade alldeles utmärkt på fat.



Glädjande är det att veta att Oude Gueuze Tilquin à l’Ancienne kommer till Systembolaget snart, en mycket sympatisk ny gueuze måste jag säga.



Som avslutning på kvällen på Local Option dracks SKA Steel Toe Stout (Milk Stout), vad är det med mig och sötsaker? Kan bara inte låta bli.

Fler ställen än ovanstående hann vi inte med i Chicago, det verkar finnas en massa andra spännande ställen att besöka men det är ju bara bra det, då blir det minsta lika roligt nästa gång i Chicago.

Nästa episod kommer att handla om ölshopping i Chicago, sedan blir det en renodlad reserapport samt ett litet inlägg om hemresan eftersom den var lite annorlunda än normalt. Häng med!