måndag 24 oktober 2011

Andra dagen i Washington DC



Nu är jag återigen hemma på svensk mark, dags att börja skriva om förra veckans äventyr i USA innan jag glömt bort det mesta. Idag följer del två om öl i Washington DC, det vill säga onsdag 19/10. Imorgon tänkte jag ta och skriva lite allmänt om turistande i Washington DC, sedan följer några inlägg om Chicago senare i veckan.

Efter att Eddan och jag knallat omkring i Washington DC i många, många timmar. (sammanlagt gick vi säkert 15 km) var det verkligen läge för lunch. Bryggeripuben Capitol City Brewing Company blev vår anhalt. Fast det bör noteras att de ej bryggde öl på plats utan annorstädes.



Det var lugnt inne i den stora lokalen kring 14:00 på onsdagen. Det är alltid intressant att prova flera öl då man besöker en bryggeripub så en bricka med 5 glas blev det. Glasen var på ungefär 0,15 liter och brickan kostade 5,50 USD, dvs ungefär 40 SEK. Inget att bråka om alltså.



De fem ölen var följande:

Capitol City Capitol Kolsch
Capitol City Pale Rider Ale
Capitol City Amber Waves Ale
Capitol City Prohibition Porter
Capitol City Pumpkinator Ale



I ärlighetens namn var inget av ölen fantastisk, men inte helt oväntat gillade jag portern bäst. Den var standardbetonad men ändå ganska smakrik. "Pumpaölet" gillade jag minst, är inte direkt förtjust i sötman och kryddorna i det ölet.

Råkar man befinna sig i Wshington DC och inte har något särskilt för sig så kan jag gott rekommendera ett besök, läget är centralt och prisnivån human. Maten var standardbetonad pubkäk, mättande utan några extravaganser.

Efter det var det fint med vila på hotellrummet, men smaklökarna fick dock jobba lite lätt då vi öppnade en flaska Firestone Walkers Reserve (Robust Porter). Inte lika god som underbara Firestone Walker Double Jack DIPA som dracks kvällen innan men ändå en väldigt trevlig porter. Len och fin med mycket choklad. Perfekt att bara smutta på i lugn och ro.



Efter vilan var det senare på kvällen dags för ett till besök på Birch & Barley / ChurchKey, jag kan inte nog hylla det stället. Absoluta världsklass vad gäller utbud av öl. Man vet direkt att det är att bra ställe då man utan att be om det får in ett glas vatten innan man knappt hunnit sätta sig vid baren. Även miljön var bra fast kanske aningen stimmigt för att vara perfekt men å andra sidan blir folk glada över att dricka schysst öl.

Min taktik för kvällen var att dricka öl från amerikanska bryggerier som jag knappt hade hört talas om tidigare. 55 fatöl, varav ungefär 35 inhemska och sedan 500 flaskor av vilka majoriteten var amerikanska. Det fanns en hel del att välja mellan kan man lugnt säga.



Dessa rara amerikanska saker som fanns på fat fastnade jag för:

Elysian Bifröst Winter Ale
Black Diamond Bourbon Barrel Grand Cru
Laughing Dog St Benny’s Hoppy Monk
The Duck-Rabbit Milk Stout

En tysk Berliner Weisse blev det också på fat, nämligen Bayerischer Bahnhof Brettanomyces Lambicus Special Edition. Verkligen syrlig, en spännande typ av öl som inte är lätt att finna.

Några flaskor hanns också med:




Jason Fields & Kevin Sheppard / Tröegs / Stone Cherry Chocolate Stout
Central Waters Mud Puppy Porter

Aftonens sista och klart dyraste öl blev en Voodoo Big Black Voodoo Daddy som kostade 24 USD för en bomber på 65cl.




Behöver jag ens skriva att ölet var tungt och härligt? Trots det en len munkänsla och väldigt smakrik. Jag älskar att bara klippa en öl från listan som jag inte visste någonting om tidigare och så visar sig ölet vara väldigt, väldigt gott. Voodoo Brewing Co är helt klart ett bryggeri som det kan vara värt att hålla koll på.

På hotellrummet rundades den andra och sista kvällen i Washington DC av med en Laughing Dog AlphaDog Imperial IPA. Ölet sköljdes ner med friterad kyckling från Popeyes, eller var det kanske tvärtom? Det var inget fel på ölet men i detta fallet vann de härligt feta kycklingbitarna.




Som jag nämnde i början av detta inlägg är min tanke att imorgon skriva lite allmänt om Washington DC, om jag nu inte sover bort hela dagen men det tror jag inte. Semester är skönt!

1 kommentar:

Stefan - Beer Drivel sa...

Big Black Vodoo Daddy är ett riktigt bra namn på en öl. Vilken resa ni verkar ha gjort, man blir verkligen inspirerad att göra något liknande själv.