söndag 27 mars 2016

Öläventyr i USA, dag 11, Santa Monica.

Den sista hela dagen i USA ägnade vi åt motion, ja det är faktiskt sant! Vi tog nämligen en rejäl promenad från hotellet i Santa Monica till Venice. (en timma ungefär åt ena hållet) Att gå längs den långa strandpromenaden var förstås härligt. Något bad blev det inte, vet inte ens hur pass varmt eller kallt det var i vattnet. Dock alltid lika trevlig att höra vågornas brus.



Venice är verkligen speciellt med alla dessa märkliga personer som säljer konstiga saker eller alla de som har behov av att visa upp sig. Det finns även en hel del normala människor i Venice, ja vad nu normalt kan tänkas vara? En medioker lunch åts, några pizzaslicar.



Tanken var att besöka Venice Ale House men det vara bara att glömma. Totalt proppfullt var det på en söndag och det var mer än en timma till nästa lediga bord. En tröst var dock att se att jultomten hade semester då han var ute och turistade i Kalifornien.

Istället fanns det inget annat att göra än att i sakta mak knalla tillbaka mot Santa Monica. Att gå med shorts och t-shirt var förstås en skön känsla. Runt 19 grader var det men solen den tog ändå, näsan den blev rödare än vad den brukar vara. Santa Monica är ett välordnat samhälle, rent och rätt snyggt. En hel del folk som var ute och rastade sina hundar, det brukar alltid indikera att det är ett välmående amerikanskt samhälle.



Tillbaka i Santa Monica gick vi in på ett ställe som heter The Commons Ale House, beläget i närheten av Santa Monica Pier.



På det rätt lilla stället var det långtifrån fullsatt. Man kan säga att det rådde ett "söndagstempo". Den ensamma bartendern var rätt ointresserad förutom att göra det allra nödvändigaste. Många ord sa han inte men vi fick i alla fall beställa.



Modern Times City of the Sun IPA var det godaste som dracks. En i mängden av färska och välhumlade öl som smakade en hel del ananas, grapefrukt och lite karamell.

Uppskattade även Common Cider Hibiscus Saison vilket var en frisk cider som smakade äpplen, lite ek och blommor. Rätt torr och inte så söt.

Söndagen kändes verkligen som en söndag. Särskilt många knop gjorde vi inte efter den brutala motionsrundan på förmiddagen.

På kvällen åts det kvällsmat på The Cheese Cake Factory, även där var det fullt hus men efter runt 10 minuters väntan fick vi ett bord. Var lite trött på hamburgare och pizza (hur man nu kan bli det?) så jag tog en pastarätt med räkor och stark chorizo. Den smakade riktigt bra.

Den sista kvällen på hotellet innebar förstås några rumsöl. En trevlig sådan var El Segundo Standard Crude som var fint fyllig och balanserad. Rostad med kaffe, lakrits och spår av frukt och vanilj.



Som sista rumsöl delade vi på en Bruery Terreux Rueuze som var elegant och härligt drickbar. Citrus, ek, vitt vin, funk och äpplen i en skön mix. Avslutningen var fint syrlig.


Inga kommentarer: