Delirium Café och Poechenellekelder

Den fantastiska lördagen i Bryssel och Antwerpen var givetvis omöjlig att slå men det blev iallafall besök på ett par ställen i Bryssel i söndags. Strax efter lunch gick vi in på Delirium Café.



Stämningen därinne var högljudd, det var svårt att tro att det var en söndag relativt tidigt på dagen. Glädjande var det att se att i lokalen var fördelningen mellan män och kvinnor ungefär 50/50, ännu mer glädjande var det att se tjejerna dricka öl som man i princip aldrig ser "svenska" tjejer dricka. Nästan så att jag vill gå fram och be om en autograf.




Utbudet av öl var enormt, ja det kunde konstateras efter en snabb blick på den tjocka öl-bibeln. Antalet fatöl låg kring 15.



Bush Ambrée hade de på fat så en sådan fick det bli som öl nummer ett. Färgen var ganska mörk, brunaktig. Skummet väldigt krämigt och tjockt. Söt arom men en hel del malt, farinsocker, sirap och kryddor. Tyckte även att doften innehöll tydliga spår av alkohol. Smaken innehöll en del körsbär, äpplen, karamell, tvål och jäst. Ett litet aber med smaken var att jag upplevde att alkoholen trängde igenom lite väl mycket, ölet kändes inte optimalt balanserat. Kroppen var dock rätt fyllig, nämnde jag att alkoholhalten låg på 12%? Betyget landar på 3/5



En helt annan typ av öl blev det som nummer två, nämligen en Floris Mirabelle. Färgen var gul, väldigt grumlig. Det inte alltför stora vita skummet lade sig snabbt. Aprikos och ananas i både doften och smaken. Smaken innehöll även spår av mint. Väldigt söt öl men den kändes väldigt uppfriskande och givetvis mycket lättdrucken efter Bush Ambrée. Svårt att sätta betyg då ölet egentligen var mer likt en kombination av cider och läsk. Sommaröl är det minsta man kan säga, fast den måste serveras mycket kall ty annars är det inte lika gott. 3,25/5

Efter de två ölen lämnade vi lokalen och begav oss åstad mot hotellet. I ärlighetens namn trivs jag inte alltför väl i lokaler där folk mer eller mindre konstant skriker, dessutom är det jobbigt med all rök. Värt att notera är att inte heller Delirium Café serverade några seriösa maträtter.



Senare på kvällen besöktes lättstavade Poechenellekelder, ett ställe som ligger alldeles bredvid den kissande pojken. Miljön inne på Poechenellekelder var avslappnad och lugn trots att stället nästan var fullsatt hyfsat sent på en söndag. Knappt någon rök alls så det var skönt. Utbudet av öl var stabilt, runt 60 flaskor. Fatöl hade de inte alltför många av, 5 stycken vill jag minnas att det handlade om.



En 3 Fonteinen Oude Geuze började jag med. Det här med att få in en öl i en korg börjar bli en trevlig vana. Färgen var bärnstensaktig dock en ganska ljus sådan. Skummet var stort, vitt och fluffigt. Härlig arom med en karaktäristisk doft av geuze. Mycket funk och citron liksom trä och jord. Skön syrlig smak där smaken av citron och äpple var ganska tongivande. Jäst och trä fanns där också. Helt klart en uppfriskande och lättdrucken gueze, den tyckte jag mycket om! 4,25/5



Som avslutning blev den ännu en korg, en korg som innehöll en Boon Oude Geuze Mariage Parfait. Färgen var ganska lik 3 Fonteinen Oude Geuze dock aningen mörkare. Skummet var mycket mindre och kompaktare. Syrlig doft med inslag av citron, jord och ek. Smaken var syrlig men inte alls extrem på något sätt, betydligt snällare än tex 3 Fonteinen. Citron, grape, trä och även en del gräs i smaken. Avslutningen var väldigt torr där funken var tydlig. En på det hela stabil geuze utan att tillhöra den absoluta toppen. 3,75/5



Måste även nämna att till söndagens lunch på ett kebabhak dracks en Jupiler. Det var en sådan där klassisk ljusgul lagerhistoria som inte tillför mänskligheten alltför mycket. En halvliter var för mycket, det var på vippen att jag ej klarade av att dricka upp. Gräsig maltig smak men inslag av metall. Tunn och inte mycket karaktär alls. Ett bevis på att all belgisk öl inte är god eller rentav mycket god. 1,5/5

Det finns många barer att besöka i Bryssel, att hinna med alla under ett kortare besök är förstås en omöjlig uppgift. Nästa gång jag besöker Bryssel skall jag se till att skutta in på Chez Moeder Lambic. Nu i dagarna öppnar de en andra lokal ett par hundra meter från Manneken Pis. Ett inlägg återstår om Bryssel, sedan får det vara nog.