Efter två rätt intensiva men samtidigt sjukt roliga dagar inledde jag torsdagen med att slappa lite extra på rummet då grabbarna var nere i downtown för att besöka Best Damn Beer Shop. Vi hade bestämt att vi skulle ses på Grand Ole BBQ y Asado där vi skulle äta lunch klockan 12:00 då de öppnade.
Jag passade på att ta en skön promenad från hotellet till nämnda ställe, det tog ungefär 40 minuter att gå dit i ett behagligt tempo.
Vi var lite tidiga så vi stod nästan längst fram i kön. Någon öl säljer de inte men det gick utmärkt att ta med sig eget, vi köpte ett par flaskor från den lilla butiken som fanns ett stenkast från stället.
Jag beställde Pork Spare Ribs, Texas Potato Salad och Coleslaw. Herre min skapare vad gott det var, de godaste ribs jag någonsin ätit.
Synnerligen mätta och belåtna gick vi till Thorn Street Brewery som låg alldeles bredvid matstället. Ett ganska litet ställe visade det sig vara, stämningen var vänlig och antalet gäster var få tidigt på torsdagen. En hund fanns på plats, ja det var väldigt många ställen i San Diego där det fanns hundar.
Ölen på Thorn Street Brewery var bra, godast var deras IPA som hette Tropic Daze. Den var fint fruktig med ananas, citrus och lite passionsfrukt.
Vår nästa anhalt blev Modern Times North Park Flavordome. Ett modernt ställe med en del intressanta grejer på fat. Jag fastnade lite extra för Modern Times Golden Pineapple som verkligen var fruktig. Noterbart är att detta var det enda stället som bad om att få se legitimation. (ok förutom Toronado på kvällen)
När vi var klara vandrade grabbarna vidare till några andra ställen, själv gick jag sakteliga tillbaka mot hotellet. Innan jag kom dit gick jag förbi Bottlecraft North Park för att se om de hade fått in något nytt sedan i tisdag, jodå det hade. Köpte bland annat några Bells Hopslam och Toppling Goliath pseudoSue. Rätt skönt att bara gå förbi en butik i all enkelhet och komma ut med öl av den kalibern. Kan meddela omvärlden att bägge de ölen fungerade fint som rumsöl.
Senare på eftermiddagen anlände David, Jerry och Uffe till San Diego. När de var installerade och klara gick vi i samlad trupp till Eppig Brewing som låg runt 10 minuter från hotellet. Johan, Richard och Tom anslöt också.
På Eppig var det en hel del folk, de flesta såg ut att vara yngre än oss. (eller är det fel på spegeln tro?). Jag upplevde deras öl som stabila utan att direkt briljera. Rätt skönt ställe som är relativt nytt, ett återbesök i framtiden vore inte helt fel.
Uffe och grabbarna lockades av Toronado vi andra fyra knallade mot Fall Brewing som inte låg alltför många minuter bort.
Deras lokal var större och i mitt tycke lite trevligare än Eppig. Precis som på Eppig var alla provade ölen stabila men med få toppar. Fall Apocalypse Pony var dock en Imperial Stout som stack ut lite extra. En skön rackare att stå och sippa på.
När man är i USA och särskilt då västkusten lär de flesta förr eller senare drabbas av ölmättnad och allmän trötthet. På torsdagen var det Johan och Richard som tog en rätt tidig kväll men Tom och jag hade krafter kvar så vi besökte ytterligare ett par bryggeripubar, Poor House Brewing och The Barn Brewery.
Innan jag började kika lite på olika ställen inför resan så hade jag aldrig hört talas om något av ställena. Mellan Fall Brewing och Poor House var det bara en minut att gå.
Poor House kändes lite som ett vardagsrum, det var avslappnat och med hundar bland gästerna. Tjejen bakom baren var vänlig och frågade glatt om vi önskade något mera efter vår första runda. Även här var ölen bra, två olika Imperial Stout stack ut mest. (jag tycktes ha en torsdagkväll då det mörka smakade bäst, kan man bli humletrött?)
Vårt sista stopp för kvällen blev alltså The Barn Brewery. Ett schysst ställe även det, vi hann med ett par öl innan de stängde klockan 23. I lokalen satt det ett par andra som visade sig vara anställda då de började bomma igen stället så fort som vi var klara och gick ut. Förmodligen skulle de kunnat ha gått hem lite tidigare men så kom det ett par tokiga svenskar och förstörde festen.
Ännu en riktigt bra dag var det i ölets tecken. Det är sannerligen inte varje kväll jag besöker tre stabila bryggeripubar som ligger på gångavstånd från varandra. Värt att notera är att på samtliga fyra kunde man köpa ölen i småglas, perfekt om man vill beta av del olika öl under en kväll.
Innan det var dags för nattvila blev det en rumsöl i form av en Omnipollo som bara säljs i USA om jag förstått saken rätt. Inte deras bästa skapelse men klart godkänd.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar