tisdag 7 februari 2017

Söndag i San Diego, Best Damn Beer Shop och Karl Strauss.

Som jag skrev i mitt förra inlägg var planen att åka till San Diego redan 2016 men då byttes det ut mot Portland. (något som också går att överleva)

Glädjen var stor då jag på söndagsmorgonen 29/1 fick skjuts av gamle farsan till Arlanda för att därifrån vid 10-tiden flyga med SAS till LAX och sedan vidare till San Diego. Ni som har tagit den långa turen till Västkusten vet att dagen blir väldigt lång med tanke på den långa flighten över Atlanten och tidsskillnaden på minus nio timmar.



Resan gick smidigt och hyfsat pigg anlände jag till hotellet i San Diego omkring 17 lokal tid. (då är klockan 02 hemma i Sverige) Som lite kuriosa var det demonstrationer utanför ankomsthallen på både LAX och SAN, ett tag trodde jag att de var där för att välkomna mig till USA men det handlade visst om demonstrationer mot "Washington Orangeskin" eller vad nu bossen i Vita huset heter.

Då jag skulle spendera de två första nätterna på egen hand valde jag att bo i Downtown, närmare bestämt Holiday Inn Express Downtown. Holiday Inn brukar vara helt ok men det här hotellet var slitet, renoveringar pågick. Rummet var mörkt och med jordens sämsta utsikt.



Det tog även evigheter för vattnet att rinna av både i handfatet och badkaret. Tur dock att bägge nätterna var gratis då jag löste in två frinätter. Nåväl, nog om detta.

Från hotellet var det 6-7 minuters promenad rakt nedåt på samma gata till den högst rankade ölbutiken i hela San Diego, Best Damn Beer Shop, en butik med suveräna öppettider, 07-00.



Nog fanns det öl på hyllorna, många av flaskorna var dessutom drickfärdiga då de var kylda. Förutom öl fanns det vin, sprit, snacks, mat och t o m pizzaslicar att köpa med sig. Butiker som denna är kanske ändå ett tecken på att det finns en högre makt. Tänk att ha något liknande utanför ens egna skal här hemma.



Efter att ha gjort ett inledande köp så gick jag tillbaka till hotellet och lämnade flaskorna för att därefter omedelbart bege mig ut igen.

En söndagskväll i downtown var det lugnt på både folk och trafik. Vissa kanske tycker att det är lite läskigt men bara man glider fram likt en pansarkryssare så klarar man sig alltid, vem vågar attackera en sådan? Efter en kvarts promenad eller så var jag framme på Karl Strauss. Karl Strauss är det äldst bevarade craft beer bryggeriet i San Diego County.



De grundades 1989 och har idag 11 olika pubar, den i down town är den äldsta av dessa. Bryggeriet var 2014 det 45:e största craft beer bryggeriet i USA. (baserat på försäljning i volym)




I Sverige var klockan omkring 04 men det var ändå med stor förtjusning jag beställde in en beer flight och en hamburgare, vad annat kan man göra som första grej i USA? Vet inte om det var den långa dagen men redan efter några klunkar började kinderna bli röda och kännas lite varma.



De sju olika ölen som jag provade fick alla godkänt i min bok, varken några direkta toppar eller dalar. Godast var Karl Strauss Mosaic Session IPA och Karl Strauss Queen of Tarts.



Det var rätt lugnt på stället, servicen var som vanligt i USA riktigt bra. (ja det blir som det blir med deras drickssystem). Hon som serverade förstod vad jag sa då jag bara ville ha ett halvt glas av Coffee Stout men tjejen i baren hällde upp ett fullt glas dock behövde jag bara betala för ett halvt glas. Fast å andra sidan gav jag lite extra i dricks så det hela slutade väl ändå oavgjort eller något. Jag gillade Karl Strauss, ölen var som sagt inte de allra bästa men inte heller dåliga på något sätt. Maten var god och stämningen var precis vad jag önskade efter en mycket lång dag, lugnt och stilla.



Tanken inför resan var att även hinna med ett ställe till på söndagen men det kände jag att jag inte orkade. Istället fick det bli en rumsöl innan det var läge för lite nattvila.


Inga kommentarer: