I vanlig ordning såg jag förstås fram emot torsdagen även om jag visste att jag var tvungen att "ta det lugnt" då jag rätt tidigt dagen efter skulle flyga till Luleå. Under stora delar av vandrandet på mässgolvet hade jag sällskap av Tom (Fajan o Jöns), det var förstås lika trevlig som alltid att gå omkring och prova öl tillsammans. Eirik och Eddan knallade också omkring med oss under stora delar av aftonen.
Tänker inte rabbla upp samtliga 55 smakprover som hanns med däremot tänkte jag bjuda på några blandade intryck.
En sak som verkligen imponerar med SBWF är dess storlek. Numera är det världens tredje största ölfestival och den största whiskyfestivalen. Vem hade kunnat tro på en sådan utveckling då festivalen startade för 23 år sedan.
Något som är en klar skillnad mot mina besök i tiderna begynnelse på första halvan av 2000-talet är att det numera knappt går att ta många steg innan ett bekant ansikte ses, både bland besökare, utställare och annat löst folk. Riktigt roligt är det att prata med alla även om det ibland inverkar menligt på själva ölprovandet. Undrar hur det skulle gå om man gick omkring iförd clownnäsa och löshår som maskering för att inte bli igenkänd? Nja, det är nog inget som kommer att provas. Den sociala biten är både viktig och kul, visst är det så.
Utan att nämna några utställare så tycker jag att det är lite märkligt hur lite vissa tycks veta om öl och då pratar jag inte om själva bryggandet för det kan de allra flesta riktigt bra, annat vore märkligt. Tänker mer på ölstilar som de själva inte erbjuder i sin portfölj, vad som händer rent allmänt i ölvärlden och sådana frågor. Förmodligen är det vi sjukligt besatta ölnördar som inte riktigt är friska men lite lattjo är det att höra en utställare berätta om ett besök på Akkurat där "sådan där suröl dracks". Fick mig att börja tänka på fotbollsproffs som aldrig tittar på fotboll.
Tycker att torsdagen var väldigt lugn, det var aldrig några köer då bekvämlighetsinrättningen skulle besökas, på den smått bortglömda restaurangen med pizza, pasta och annat var det lugnt även om vi behagade att äta där då det normalt borde vara rusningstid. Runt 3600 besökare var det dag ett, då är lokalerna mer tillräckligt stora. Hos vissa utställare som Brill och Craftbeer var det mycket folk mest hela tiden medan det hos andra såg väldigt lugnt ut.
Apropå Brill, en av festivalen mest spektakulära öl finns i deras monter, Omnipollo/Buxton Yellow Belly Peanut Butter Biscuit Stout. En riktigt speciell öl som jag blev förtjust i. Flytande dessert är det minsta man kan säga.
Godaste öl som dracks på torsdagen var glädjande nog en svensk sådan, Malmö Brygghus Framboise. Den var så god att jag inte annat kunde än häpna. En väldigt uppfriskande öl med härliga doft och smak av hallon. Skönt nog inte alls söt. Finns det kvar några flaskor vecka två av SBWF så är mitt tips att gå till deras monter och prova, en upplevelse kan garanteras. Återigen ett bevis för att det allra mesta som kommer från Malmö Brygghus är mer än drickbart, för att inte säga riktigt, riktigt bra.
En annan svensk öl som inte alls var tokig är CAP Bohemian Rhapsody, en krispig och pigg pilsner som säkerligen passar fint till mången maträtter. Bland de utländska ölen blev jag riktigt förtjust i DC Brau On the Wings of Armageddon, en härlig dos humle i en snygg och väldigt drickbar förpackning kan utlovas. Det ölet hittas i Brewers Associations eminenta monter. Tänk att deras utbud av amerikanska öl bara tycks bli bättre och bättre för varje år, imponerande jobbat vill jag lova.
Ett annat fint skånskt bryggeri är Brekeriet, i år har de ingen egen monter då de under första veckan av SBWF var på ölfestival hos De Molen i Nederländerna. Några av deras öl finns att smaka i Brills monter.
Det finns förstås en drös olika utställare som är värda ett besöka, en sådan är den lilla importören Constant Companion som fokuserar på mindre producenter som har många spännande öl, som italienska Birrificio Black Barrels.
En sak som är lite obehaglig med att gå på ölfestival är tiden som rullar på alltför snabbt, det finns så mycket man vill försöka hinna med att prova men helt plötsligt inser man att det är dags att avrunda. Precis så blev det på torsdagen, ja så blir det typ alltid. Tänk vad det lätt det vore om det bara fanns 100 olika öl eller så.
Som tur är kan man åka till Nacka imorgon eftersom den andra och sista helgen av årets festival då börjar. Det kommer jag garanterat att göra. Undrar vilken öl som provas först? Blir som vanligt kul att se vad dagen kan tänkas bjuda på.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar