Chez Moeder Lambic Fontainas, Bryssel

Efter att ha lämnat flaskorna och det övriga inköpet som jag gjorde på Cantillon på hotellrummet var det läge promenera iväg till de mer centrala delarna av Bryssel. Från hotellet tog det ungefär 20 minuter till Grote Markt, den stora berömda handelsplatsen. Det är verkligen ett vackert torg med byggnader som härstammar från 1400-talet.

Några stenkast från Grote Markt ligger ölbutiken Bier Tempel. Utbudet var som vanligt mycket stort även om det inte fanns några direkta rariteter. Jag köpte bara en handfull buteljer "vanliga" belgiska öl.

När shoppingen var avklarad var det läge att gå till närbelägna Delirium Café, det visade sig vara fullsatt av berusade och mycket högljudda amerikanska och andra länders ungdomar. Mitt besök varade i ungefär en minut, attraheras verkligen inte av dårhus.

Ett ställe som jag inte besökt var La Porte Noir. Det visade sig vara den raka motsatsen till Delirium Café, väldigt lugnt och skönt. Lokalerna var mörka då de låg nere i en källare. Påminde en del om Monks Porterhouse i Stockholm. Ölutbudet var helt ok, runt 100 olika flaskor och åtta olika fatöl. En öl intogs, De la Senne Brusseleir Zwet IPA, en öl som jag tidigare druckit.

När ölet var slut knallade jag vidare, denna gången till kvällens sista destination, Chez Moeder Lambic Fontainas som låg ungefär 10 minuter från La Porte Noir. Tidigare besöktes Chez Moeder Lambic i mars 2012. Då som nu är det ett trevligt ställe med 46 fatöl och runt 150 flasköl. En liten skillnad mot tidigare är att de längre inte har några riktigt exklusiva flaskor från Cantillon, dyrast på ölmenyn var 3 Fonteinen Geuze Millenium 1998 för 200 EUR. Någon sådan blev det förstås inte då jag inte riktigt var överens om priset.

Även här var det ganska stimmigt till en början då ett större sällskap nordamerikanska ungdomar höll hov. Vad är det med Bryssel och ungdomar från USA och Kanada? Skönt nog skulle de efter en stund gå vidare mot fortsatta äventyr i ölets tecken så det blev mer måndagslugnt i salongen.

Gillar man lambik är de bägge Moeder Lambic-barerna i Bryssel fina ställen att besöka. Då jag tidigare på dagen besökt Cantillon avstod jag frestelsen och började med att beställa ett glas Jandrain-Jandrenouille IV Saison. En snäll Saison som var åt det torra hållet med hö, citrus, mild funk och en lätt kryddighet. Långtifrån fantastisk men en klart duglig öl på en måndagskväll.

Kände att magen kurrade en aning trots att det tidigare på kvällen hade ätits en lättare måltid, ja det kanske var därför som magen kurrade? Hur som helst så är det enklare tilltugg och rätter som gäller på Moeder Lambic. Jag beställde in en tallrik med korv, pastej och skinka. Det ingick även en liten bit ost liksom bröd. Enkelt men gott.

Noterbart är att barpersonalen bröt kraftigt då de pratade engelska, de jag pratade med tycktes vara från Italien eller Spanien. Trevliga och glada trots att de fick arbeta rätt hårt kvällen till ära. Kanske är det därför som Moeder Lambic Fontainas alltid tycks ha en del öl från Italien? Inget undantag under mitt besök. Nästa öl blev en Montegioco Miss Sour.

Rejält syrlig med bär, vinäger, ek och en lätt brödighet. Avslutningen var torr och syrlig. Helt ok öl ven den. En annan öl som också var från Italien men några steg godare var Toccalmatto Zona Cesarini, en IPA som kändes färsk med sköna toner av apelsin och ananas. Fint drickbar och med en stabil bitterhet. En del brukar ibland säga till mig att det inte finns några bra italienska öl, så fel de har!

Det är verkligen fint att då och då vara ledig några vardagar och kunna åka iväg på en kortare tur. Bryssel är en perfekt stad att besöka i ölets tecken då staden inte har så många andra "sevärdheter" som man måste besöka. Tiden kan alltså nästan helt ägnas åt det centrala i livet.