Igår besöktes Cantillon

Igår anlände, Eddan, Eirik, Jill, Kenneth och jag till Bryssel. Efter att ha installerat oss på hotellet och ätit lunch gick vi i cirka 25 min till en av mina favoritplatser på denna jord, nämligen bryggeriet Cantillon.

Precis som första gången då jag besökte bryggeriet, i oktober 2009 häpnades jag direkt av hur billigt det är att köpa deras öl på plats. Inträdet kostade 6 EUR och då ingick ett par provglas, i vårt fall Cantillon Rosé de Gambrinus samt Gueuze, båda lika trevliga som alltid.




Rundturen gör man på egen hand, man får ett informationshäfte där det står en del matnyttigt om det olika "stationerna" som går att besöka under rundturen. En skillnad mot det första besöket var att nu var det mer personal på plats då det börjar bli finalen på bryggsäsongen som brukar vara till april.

Det är verkligen en skön miljö att befinna sig i, överallt gammal bryggutrustning blandat med modernare ting. En massa flaskor på lagring överallt också, liksom stora tunnor med lambic. Tänk om man någon dag kunde bli ägare till en alldeles egen tunna öl från Cantillon.








Efter de två smakproven som ingick i rundvandringen slog vi till och köpte en varsin Cantillon Faro, serverad från plastdunk. Priset, hela 2 EUR för ett glas.



Faro är ju verkligen en väldigt ovanlig typ av Lambic så det var förstås spännande att smaka Cantillons variant. Till en början undrade jag lite över vad det egentligen som var i glaset, ölet var förstås sött med doft av sockervadd, lite funk och kanske en gnutta citron. Under drickandets tid växte ölet och det blev godare. Väldigt lättdrucken med noll kolsyra. En lätt funk genomsyrade hela skapelsen, även en touch av bär i smaken. Inte det godaste ölet från Cantillon, men klart godkänd och väldigt egen. Noterbart är att Cantillon Faro inte tappas på flaska p g a explosionsrisk! Det tillsatta sockret äts upp av jästen i flaskan som bildar en massa koldioxid som längtar ut till friheten.

3.5/5

När jag sätt där i den enkla bardelen funderade jag något högtidligt om det finns någon film i filmhistorien, om det finns någon litteratur i litteraturhistorien som är mer värd att ägna tid åt än att dricka öl från Cantillon? Jag vet inte det...

Innan vi knallade tillbaka mot hotellet passade vi förstås på att köpa med oss några flaskor, sex olika fick jag med mig plus en t-shirt. Priset landade på lite drygt 40 EUR.



Senare idag blir det ett besök till Kulminator i Antwerpen. Är sugen på att prova Stille Nacht Reserva 2005, Rodenbach Alexander och lite annat smått och gott. Vi får se vad det blir för fångst till slut.