tisdag 19 februari 2019

Måndag 4/2 i LA, The Dudes, Library Alehouse och Venice Ale House

Måndagen i Los Angeles, eller närmare bestämt Marina del Ray inleddes med att jag först lyssnade på regnet och när det sedan ljusnade betraktade de fina regndropparna som så fint smekte marken utanför rummet.



På förmiddagen blev det paus i regnandet så då passade jag på att bege mig ut på en promenad, målet var Whole Foods i Venice som låg runt 45 minuter bort. Det är alltid skönt att promenera, särskilt då i områden där man tidigare inte satt sin fot.

Whole Foods är en kedja av matbutiker som jag gillar, öl har de också. Min tanke var att stärka mig med en bägare i butikens bar innan jag skulle gå tillbaka till hotellet men se det gick inte då baren öppnade först på eftermiddagen.



På vägen tillbaka blev jag rejält blöt då det regnade tämligen intensivt, mitt lilla paraply hjälpte föga. Det var bara att ägna lite extra tid på rummet och torka sig. Väderprognosen visade sig stämma perfekt för vid 12-tiden tittade solen fram. Då bestämde jag mig för att ta en kortare tur med Lyft till närbelägna Santa Monica.

Dagens första öl intogs på det ganska nyöppnade The Dude's. Stället fanns inte 2016 då jag senaste gången var i Santa Monica. Det visade sig vara ett ganska stort och fräscht ställe som låg högst upp i ett shoppingcentrum. Dagens till ära var det nästan tomt på folk, ja en tidig måndag i februari tycks vara lågsäsong i Santa Monica.



Passade förstås på att beställa in en flight samt pizza till lunch, antar att man kan ha det sämre. (hemma var det dagen efter det stora snöfallet så det kändes inte helt dumt att sitta där och mumsa på pizza och dricka några öl)



Hur var då ölen? Stabila utan att vara briljanta, bäst tyckte jag om The Dudes Double Trunk vilket är en DIPA vilket namnet antyder.

När jag väl var klar knallade jag vidare mot West 4th and Jane som låg några minuter bort. Även där var det lugnt till en början innan det vällde in en massa asiatiska ungdomar.



Som tur är hann jag dricka upp min burk innan de kom, en Los Angeles Ale Works Slope Shake. En duglig Milkshake IPA var det. (kan inte påstå att det är min favoritstil i ölvärlden)



Det var skönt att komma ut i solen igen, vandrade ner för att se Stilla Havet, ja det är alltid något särskilt att se det havet. Snacka om stort och mäktigt.



Till mitt nästa ölställe hade det tagit runt 30 minuter att gå om jag hade gått raka vägen men nu blev det alltså en liten omväg för att titta på havet. Jag hade ju semester så varför stressa?



Library Alehouse besöktes även det senast 2016. Då gillade jag det vilket jag även gjorde denna gången. Väldigt trevlig service och ett fint utbud av öl. Det är så kul att sitta på ett bra ställe och dricka en god öl samtidigt som man sneglar på tavlan och funderar över nästa öl.



Fyra öl dracks på Library, det första visade sig vara den godaste, Green Cheek West In Peace, ännu en härlig DIPA. Som god tvåa denna gången kom Almanac Raspberry Sournova.



Gillar verkligen Library Alehouse, tänk att ha ett liknande ställe som kvarterskrog här hemma, nä det är bara att glömma.



Från Library är det inte långt att gå till Venice Ale House, ett ställe som jag tänkt besöka under tidigare resor men då har det varit fullsatt.



Denna gången klev jag in och möttes av en liten lokal, fullsatt var det inte men ändå en hel del gäster. Ölutbudet var stabilt, de hade t o m en egen öl på fat. Gillade stället, folkligt och med en skön stämning.



Skymningen närmade sig då jag lämnade Venice Ale House, bestämde mig för att gå tillbaka till hotellet. Lite drygt 40 minuter tog det, väl framme vid hotellet gick jag förbi det för att istället gå till Yard House som jag förgäves försökte besöka kvällen innan då det var Super Bowl.



Denna gången gick det bättre, tomt var det inte men ett eget bord det fick jag direkt. Yard House är som sagt en kedja som finns på många ställen i USA. De brukar ha runt 100 olika öl, varav kanske 20-25 stycken brukar vara intressanta för en ölnörd.



Orkade med tre stycken öl denna gången liksom lite snacks. Knee Deet Breaking Bud IPA var den godaste av de tre. Nästan alltid då jag dricker öl i USA så slutar det med att en IPA eller DIPA visar sig vara den godaste av det som dricks.



En liten incident skedde då jag skulle gå på toaletten, en av de anställda gick efter och sa att jag måste betala. (jag hade jackan på) Grejen var den att jag inte ens hade druckit upp mitt sista glas, jaja ibland blir det lite missförstånd. Undrar vad straffet är för en springnota i USA?

Nå, en lugn och fridfull måndag var det, helt i min smak.

Inga kommentarer: