Fredag 8/2 i Phoenix. McFate Brewing, OHSO, Helio, Helton, The Wandering Tortoise.

Fredagen i Arizona hade ett likadant upplägg som dagen innan men det var förstås nya ställen som skulle besökas. Vi började med att åka till Scottsdale och bryggeriet McFate Brewing Company.

Solen den sken även denna dagen så vi valde att sätta oss utomhus. De vi pratade med under vistelsen i Phoenix nämnde att det var lite svalare än normalt men för oss nordbor var det behagligt, närmare 20 grader på dagarna.

McFate var ett relativt stort ställe, det kändes nytt och fräscht. Ölmässigt var det helt ok, tycker att McFate Smoked Porter - Barrel Aged var det godaste som provades.

På dagens andra ställe, O.H.S.O Eatery & NanoBrewery vankades det lunch. Ensamma lunchgäster var vi inte då det var mer eller mindre fullsatt på uteplatsen.

Det var en rätt stor spridning mellan ölen, O.H.S.O Donut Beer - Jimmy Carter's 2nd Term tyckte jag inte alls om, en konstig öl med smak och doft av jordnötter. Däremot var deras IPA O.H.S.O Boom! Dynamite god och fruktig.

Maten var stabil, återigen kom barnasinnet fram och jag beställde en Mac n Cheese. Tyckte att O.H.S.O var ett bättre ställe än McFate, kul också att se att de bryggde för fullt under vårt besök.

Om det var mycket folk på O.H.S.O så var det desto fridfullare på Helio Basin Brewing Company. Förutom ett par gäster som satt i baren så var det bara vi.

Vi misstänkte att stället var nytt då allt var så fräscht, vårt antagande visade sig stämma rätt väl då stället öppnade 2016. En varsin öl tryckte vi oss, i mitt fall blev det en Helio Basin American IPA. Den var "standard-god" eller hur man nu ska uttrycka sig?

Att besöka okända bryggerier är verkligen så skoj, efter Helio begav vi oss till Helton Brewing Company. Ett ganska litet ställe som var populärt. Det är alltid lika trevligt att dricka en bira samtidigt som man tittar på bryggeriet.

Vårt nästa ställe kunde inte vara annat än riktigt bra visste jag redan innan vi ens besökt det. Det var bara att titta på deras fatutbud så förstod man att så var fallet.

Faktum är att The Wandering Tortoise visade sig bli mitt favoritställe av alla de ställen som vi besökte under våra dagar i Phoenix-området. En härlig bar med ett riktigt fint utbud och bra rotation bland faten. Några kylar hade de också så det gick utmärkt att köpa med sig burkar/flaskor om man kände för det.

Denna fredag kväll var det mycket folk och rätt stimmigt men som tur är lyckades vi haffa tre platser längst bardisken. Apropå bardisken så satt det en stammis med en lite hund i famnen vid nämnda bardisk. (tyvärr fastnade inte det ekipaget på bild) Kul att även hundar är välkomna.

Några riktigt goda öl dracks det, Bruery Terreux Oude Tart Reserve, Bruery Terreux Bramstone och Tombstone Fruits De La Passion Sour var de som jag tyckte allra mest om.

Är jag i USA så dricker jag gärna färsk IPA/DIPA men ovanstående tre surisar var verkligen stabila och härligt uppfriskande. Som sagt, The Wandering Tortoise tyckte jag mycket om. Under Arizona Beer Week hade de även olika events under olika dagar.

Kvällen var inte alltför sen så ett sista stopp mäktade vi med innan det var dags att runda av. Lilla och familjära Wren House Brewing Company blev dagens sista ställe. Rätt lugnt och med helt ok öl. Mat fanns i en food truck utanför.

Jag kände mig lite mätt på öl och allmänt seg så det var skönt med en tidigare kväll, grabbarna var inte heller helt på topp så de tyckte nog det samma. Trots det så var det ännu en lyckad dag i ölets tecken.

Torsdag 7/2 i Phoenix, Arizona Wilderness, Beer Research, Desert Eagle, Taste of Tops

Jag hade vissa aningar om att torsdagen skulle bli en riktigt bra dag, precis så blev det också. Vi började dagen med att åka till Arizona Wilderness där vi satte oss i solen.

Öl från Arizona Wilderness har jag stött på tidigare så det var kul att vara på plats i deras fina och rätt stora anläggning. Allting var väldigt välordnat och servicen riktigt bra. Några flighter intogs och ölen höll stabil klass.

I Mesa låg vår nästa anhalt, nämligen Beer Research Institute som låg i ett ganska anonymt köpcentrum.

Ölen var lite ojämna men däremot var deras Mac n cheese riktigt god. Ja jag är barnsligt förtjust i den rätten då den är vällagad. Beer Research var ett helt ok ställe men maten var som sagt godare än deras öl.

Det lilla och familjära Oro Brewing Company låg även det i Mesa. De hade en uteplats där vi förstås satte oss. Jag drack en Oro All or Nothing vilket var en bra Black IPA. Det är inte så ofta man stöter på den stilen så lika bra att slå till.

Endast några minuter bort till fots på samma gata låg Desert Eagle Brewing Company. Ja ni gissade rätt, vi gick förstås även in där och beställde en bägare. Även här fanns det en uteplats vilken vi nyttjade. Tycker att deras öl var rätt tråkiga över lag, det var ingen som fastnade på näthinnan.

En fundering som jag fick på toaletten hos Desert Eagle är att ska man låsa eller inte om man bara måste tömma blåsan? Blir inte riktigt klok på det amerikanska toalettsystemet. (snacka om världsavgörande fundering)

Ännu en Lyft tog oss till Tempe och den påkostade och stora bryggeripuben Pedal House Brewery. Stället kändes betydligt ungdomligare och stimmigare än de andra ställena som vi besökt under dagen. I Tempe ligger Arizona State University:s huvudcampus så det bidrog till den ungdomliga känslan på stället.

Deras öl var dugliga, bäst tyckte jag om Pedal Haus Bourbon Barrel Imperial Stout. En del värmande alkohol i finishen.

Apropå finish så blev kvällens sista stopp den trevliga baren Taste of Tops som låg på gångavstånd. 30 fat hade de liksom kylar med burkar och flaskor. Om inte det vore nog så fanns det även en stor butik vägg i vägg med allehanda alkoholhaltiga drycker.

Vi blev sittandes ganska länge på detta trevliga ställe. En hel del olika öl intogs, till topparna hörde SanTan Juicy Jack och Stone Totalitarian.

Runt 12 timmar var vi borta från vårt näste i Phoenix, en lång dag med andra men riktigt rolig det var det.

Onsdag 6/2 i Phoenix, Mother Bunch och Kings Beer and Wine.

På onsdagen var det dags att röra på fläsket och bege sig till Phoenix, Arizona. Det är inte så ofta jag besöker en ny delstat i USA så det var skoj att åka ut till LAX och flyga till Phoenix. Under den korta flighten på en knapp timme kunde jag inte undvika att tänka tanken att besöka samtliga delstater i USA, fast ska man göra det så får man verkligen jobba på det. Ett måste är att i så fall bila genom flera delstater men bilåkning är ju rätt trist så då får någon annan köra.

Apropå bil så blev det givetvis en Lyft (vem åker taxi i USA 2019?) till boendet i Phoenix som var på Super 8 by Wyndham Phoenix Downtown. Boendet var enkelt men billigt, tror att jag pröjsade runt 2800 för fem nätter.

Det fanns ett bryggeri på gångavstånd som jag valde att besöka som första ölställe i Phoenix, nämligen Mother Bunch Brewing.

Vad kan sägas om Mother Bunch? Lokalen kändes rymlig, 19 öl på fat hade de liksom en cider. Servicen var i vanlig ordning både snabb och trevlig.

Passade på att prova fyra av deras öl, som så många gånger tidigare så kunde jag konstatera att ölen var stabila utan att vara briljanta.

Maten var också stabil men portionen var väldigt stor. Gillar att äta men att få ner pansarkryssaren som fanns på tallriken blev en övermäktig uppgift för mig, ja jag börjar bli klen. Missade också att förutom den vanliga köttpucken så innehöll burgaren även stora bitar friterad sidfläsk. (de såg ut som friterade kycklingbitar)

Inte undra på att det krävdes en ganska ordentligt rumsvila efter den matbiten, faktiskt en av resans få lite längre pauser på rummet. Noterbart är att då jag knallade till rummet så passerade jag en skola som var både drogfri och vapenfri, det är ju trevligt det.

Hade tänkt dra till det tämligen närbelägna Kings Beer & Wine lite tidigare men valde att invänta Toms ankomst till Phoenix. När den gamle gossen väl anlänt åkte vi gemensamt till nämnda ställe.

Kings Beer hade jag bra koll på innan jag åkte till USA, visste att de har runt 70 fatöl samt en hel del intressanta öl i butiksdelen.

Det var bara att börja rensa tavlan, nä givetvis provade vi inte allt som fanns men det blev en del öl under sittningen. Inte långt efter att vi hade satt oss så anlände även Jonas så styrkan var nu komplett. Först trodde jag att det var Admiral von Schneider som äntrade lokalen men det var alltså Jonas. Kul att se grabbarna igen, vi har varit i USA tillsammans tidigare, senast i Chicago 2016.

Vi blev sittandes några timmar och kul det hade vi. Som vanligt dryftade vi en massa olika spörsmål samtidigt som vi evaluerade de olika ölen.

Ölen som vi drack var upp och ner, vissa trista andra betydligt bättre. Till den sistnämnda kategorin hörde Sun Up White Russian Imperial Stout och Stone  Stochasticity Project Grapefruit Slam IPA. Kul också att dricka årets Hopslam, en öl som alltid slinker ner. Innan vi gick passade jag på att köpa några öl som skulle med hem, samt även några till rummet. Fanns som sagt en hel del att välja mellan, allt från välkända bekanta till ett flertal burköl från okända lokala bryggerier.

Nöjda och glada åkte vi tillbaka till boendet och tog nattvila. En lite lugnare dag blev det alltså för min del, inget fel med det heller.

Tisdag 5/2 i LA, Modern Times, Highland Park och Mikkeller

Dagens första ölmässiga mål var Modern Times DTLA Dankness Dojo som ligger i Downtown Los Angeles. De öppnade 11:00 men jag siktade på att vara där lite senare då de två andra ställen som jag tänkte besöka öppnade först på eftermiddagen.

Lite slapp på rummet där jag kände mig ovanligt nyttig då jag mumsade på både frukt och chips till frukost.

När det väl var dags att bege sig av beställdes en Lyft för vidare färd till Modern Times. 29 minuter och 20 dollar senare var jag framme. Såg verkligen fram emot att besöka Modern Times, hade hört idel lovord från de två personer som jag känner som varit där. En kul grej med denna tur med Lyft var att hon som körde mig hade bott i Tyskland så vi växlade några fraser på tyska, inte varje dag det sker då man är i Los Angeles.

Ett medelstort ställe visade det sig vara, inte särskilt många gäster så servicen var väldigt bra av den trevliga tjejen som tog hand om oss gäster. 30 fatöl fanns det att välja mellan, inte helt lätt att bestämma sig, eller jo, välhumlat ville jag förstås ha. Gäller att passa på då man är i USA och dricka så färskt som möjligt.

Av de sju ölen som jag drack tyckte jag mest om Modern Times Finally Open in LA och Modern Times Dinosaur World - Double Dry Hopped. En IPA respektive en DIPA.

Ett riktigt bra ställe, ja helt klart min favorit i Los Angeles. Det var kul att sitta i baren och se hur bryggarna förberedde nästa skapelse, de fyllde påsar med choklad så det doftade minst sagt gott.

Bartendern snackade jag en hel del med, noterade att de hade en öl med den norska kveik-jästen. Hur hon än försökte så kunde hon inte uttala ordet kveik.

Innan jag gick köpte jag ett par burkar i deras lilla shop, hade gärna köpt fler men helt gratis var de ej. (runt 15 dollar per burk)

Mitt nästa stopp, Highland Park Brewery skulle öppna om en dryg timme så jag valde att promenera dit. Promenaden tog ungefär en timme, stannade till lite då och då för att ta några foton.

Även Highland Park tyckte jag om även om det inte riktigt höll samma höga nivå som Modern Times. Luftig lokal och det fylldes på med gäster ganska så direkt efter att de öppnade klockan 16:00.

Highland Park Ultra Cloud var svår att inte tycka om, en sådan där grumlig IPA med en massa frukt. Gott är det, ja så är det bara.

Orkade inte gå tillbaka mot stan utan tog en Lyft till Mikkeller DTLA som förövrigt ligger i närheten av Modern Times.

Ett ganska stort ställe som hade en rätt typisk avskalad Mikkeller-känsla. Kvällen till ära var det inte särskilt många gäster. Utbudet och servicen var det inget fel på.

Drack öl från Three Floyds, Mikkeller SD, Cellarmaker, Green Cheek, Cellador och Struise, ja det är väl sådant man gör på en tisdag?

Apropå sistnämnda så var det Struise Black Damnation XXVI - Froggy, hur ofta ser man den på fat? En mäktig pjäs som det tog sin lilla tid att skruva ner.

Inte det bästa Mikkeller jag varit på men helt klart stabilt, särskilt då ölutbudet. Ganska dyrt ställe dock, fast just på tisdagar hade de lite mer humana priser. En flight på fyra öl om 5 oz kostade 15 dollar, normalt 20 dollar. Innan jag gick tänkte jag köpa en t-shirt men som vanligt var de slut i min storlek.

Kände mig inte helt klar med dagens ölande så en Lyft till hemmatrakterna fick det bli för resans andra besök på Firestone Propagator.

Tre sista öl för kvällen mäktade jag med, den första var den godaste, Firestone Walker Propagator Generation 1. Passade även på att köpa med mig ett par flaskor från deras butik som låg i en separat byggnad.

Då tisdagen skulle summeras så kom jag fram till att det var en riktigt bra dag, konstigt vore väl annars?