Öl i Brisbane

Efter det korta stoppet i Bangkok var det dags att fortsätta resan, nästa destination var Brisbane, en stad som jag aldrig tidigare besökt. Brisbane är den tredje största staden i Australien. Inför resan visste jag inte mycket om vad staden hade att erbjuda så det var som alltid matnyttigt att titta på Ratebeers destinationsguide för att bilda sig en uppfattning. Snabbt insåg jag att det skulle vara en omöjlighet att hinna med allt utan det fick som vanligt bli några väl valda smakprover.

Den första dagen besöktes ingen pub då vi var sega efter två hyfsat långa flighter samt tidsskillnaden på det. Istället tittade vi förbi en BWS-butik där allehanda alkoholhaltiga drycker gick att köpa. Ölutbudet var inte gigantiskt men det fanns i alla fall såpass mycket att den första kvällen skulle överlevas. Hotellrummet hade balkong så det var förstås en självklarhet att sitta där och smutta på en öl eller två.

Dag två var vi piggare, efter en del sightseeing och annat tog vi sikte på den högst rankade baren i Brisbane, The Scratch. Det visade sig vara ett ställe som jag genast fattade tycke för. Ligger inte i absoluta centrum utan 20-30 minuters promenad lite beroende på hur snabbt man orkar gå och vad man egentligen menar med "centrum". De hade "bara" sex olika fatöl men även ett hundratal flaskor. Något som jag fann föredömligt var att det även gick att läsa om kommande fatöl, sådan information saknar jag på de allra flesta barer i Sverige. Lokalen var inte så stor men mysig. Noterbart är att de inte hade några egna toaletter utan man fick gå ut till en parkeringsplats där det fanns bekvämlighetsinrättningar.

Jag började med ett glas Hargreaves Hill & Deschutes Hopburst IPA. Ett samarbetsöl som var stabilt, läskande och med en hel del mango och ananas. Glasen gick att köpa i två storlekar, på runt 0,3 respektive 0,4 liter. Priset för det nämnda ölet var 9 respektive 12 AUD. (1 AUD motsvarar 6,50 SEK) Man kan alltså säga att priserna var nästan som hemma i Sverige, aningen billigare men ingen större skillnad.

Något jag inte dricker så ofta är cider, men på The Scratch blev det en, Newstead Johnno Apple Cider vilken var småtrevlig. Inte alls söt utan med en härligt friskhet och mycket smak av äpplen. Till det även en lätt syrlig eftersmak. Nu var det vinter i Brisbane under vårt besök med 18-20 grader på dagarna men under en varm sommardag kan jag lätt tro att cidern skulle vara ännu lite trevligare att dricka. Ytterligare några fatöl beställdes innan jag avslutade med en flaska, en inhemsk Black IPA som hette Black Dog Hell Hound IBA. Tyckte att den var ganska bra med de typiska inslagen av grapefruit, lakrits, lätt rostad malt med mera. Tyvärr stördes upplevelsen en aning av något som jag upplevde som vibbar av "medicin".

Det allra bästa med The Scratch var en av de anställda, Nick, som var väldigt ölkunnig och tog sig tid att prata med oss vid flera tillfällen. Det hela slutade faktiskt med att han och jag förmodligen kommer att göra några ölbyten. Någon som vet vad frakten kostar till Australien?

Innan vi retirerade för kvällen gick vi förbi Stewarts Wine Co som låg drygt 10 minuter ifrån The Scratch. De hade ett större utbud av öl än BWS som besöktes kvällen innan. Närmare 100 olika flaskor skulle jag gissa att det rörde sig om. Passade förstås på att köpa några flaskor, dels till hotellrummet men även till resans nästa destination som jag givetvis kommer att återkomma till i ett kommande inlägg. Noterbart är att köpte man minst sex flaskor erhöll man 10% rabatt. Även här tyckte jag att priserna var nästan som hemma, aningen lägre men inga större skillnader.

Dag tre gick i lugnets tecken innan det var dags att reta smaklökarna igen. Varför inte ta och besöka en bryggeripub? Ett besök på Green Beacon Brewing Co fick det bli. Ännu ett ställe som jag tyckte om, ja då det gäller ölställen brukar jag gilla de allra flesta.

På Green Beacon bjöds det på en rätt stor, industriell lokal med en hyfsat lång bardisk. Bakom den fanns det en rad med öltankar, trevligt värre att kunna sitta och dricka öl samtidigt som man kunde studera vad de anställda höll på med. 10 egna öl och en egen cider fanns på fat. Sex av dessa provades, alla var klart godkända. Ölen såldes i två storlekar 350 ml och 465 ml, priserna var 7 respektive 9 AUD.

Godast var Green Beacon Benny Porter. Härligt rostad och med en behagligt krämig munkänsla. En porter med mycket smak och en relativt låg alkoholhalt på 5.3%. Överhuvudtaget hade alla deras öl fokus på drickbarhet och inte så höga alkoholhalter.

Precis som på alla andra ställen som besöktes i Brisbane var personalen mycket trevlig. Särskilt en yngre kvinna från Skottland tycktes gilla att det kom besökare från Europa. Ett besök på Green Beacon kan förstås rekommenderas för den som råkar vara i närheten.

Några stenkast ifrån Green Beacon låg Tippler's Tap som även det visade sig vara ett bra ställe, om än lite annorlunda då publiken var mer hipsteraktig eller vad man nu ska kalla det? Nåväl, hipsters är fredliga varelser så jag hade inga problem att trivas i den ganska mörka lokalen som bjöd på ett flertal olika typer att stolar och fåtöljer att sitta i.

De hade 10 olika fatöl samt ett okänt antal flaskor. (inte heller här orkade jag räkna) Då jag var lite hungrig passade jag på att beställa en chili som smakade utsökt.

Precis som på The Scratch fick man gå ut ur lokalen och in i ett garage för att besöka toaletten. Onekligen lite annorlunda jämfört med hur vi har det i Sverige.

Brisbane tycks helt klart vara en öldestination av rang, det fanns förstås en massa andra ställen att besöka men då besöket bara varade i tre nätter hann vi inte mer än vad jag försökt skriva om. Lite synd förstås att priserna nästan var som hemma, ja de importerade flaskorna från Europa och USA var rentav dyrare än hemma men inget konstigt med det med tanke på Australiens läge på kartan.En stad jag gärna besöker igen.