Några påsköl samt ett par godingar

Igår var det ännu en härlig afton på Basunen, gott käk samt några riktigt bra öl. Några mindre bra öl dracks också, allt för balansens skull.

Vi började med en isländsk påsköl som jag köpte i Reykjavik i förra veckan, Ölvisholt Lilja. Mailade till bryggeriet och de avslöjade att de försöker att få in ölet till Systembolaget i höst, fast då under ett annat namn. Även en höstporter ska de försöka få in, återstår att se hur det går med den saken. Det jag hittills druckit från Ölsvisholt har varit bra, helt klart det i mitt tyckte bästa isländska bryggeriet.



Tyvärr visade det sig vara det sämsta ölet från Ölsvisholt som jag druckit, inte odrickbar men intetsägande. Rätt bra balanserad med det fanns en metallisk ton som störde. Lättdrucken i övrigt och inte sådär vidare bitter. 2.7/5 Kommer ölet i höst så får den en ny chans, ja så får det bli.

Till den schyssta lasagnen dracks Zlatopramen Extra Premium. Kan säga som så att maten krossade ölet då sistnämnda var en småtråkig tjeckisk pilsner utan alltför mycket att komma med.

Imorgon släpps årets omgång påsköl, något inte jag blir alltför upphetsad över. Fick en Eriksberg Påsköl på Posten, hade inga direkta förväntningar.

/>

I ärlighetens namn var ölet bättre än förväntat, därmed inte sagt att det var supergott ty det vore att överdriva. Såg snygg ut, lätt rostad med lite kaffe. Fyllig kan man ej anklaga ölet för att vara men som sagt godare än förväntat. Men det är som med julöl, det är svårt att veta vilken mat man ska ha påskölen till, ja jag vet inte ens om det äts någon påskmat i år. Det är ingen större tradition i min sfär. 2.8/5

Ytterligare ett stycke påsköl drack igår, en till isländsk sådan. Bruggsmidjan Páska Kaldi. Noterbart är att på finska betyder "paska" skit men så dåligt var inte ölet.



Söt med malt, en del bröd och frukt. Även en viss gräsighet i eftersmaken. Inte någon spännande öl, men slank typ ner eller vad man ska säga. 2.4/5

Nästa öl var katastrofalt dålig, varning! Här kan vi snacka om paska!



De Dochter van de Korenaar Finesse hade en väldigt skum doft och smak, gick inte att dricka upp ens de 10 cl som jag hade i glaset. Något i smaken påminde om thailändsk fisksås. Bland det lägsta betyget jag någonsin gett, 0,7/5 grattis!

Weihenstephaner/Samuel Adams Infinium hade en stark doft, en hel del alkohol och malt samt kryddor.



Inte värd sitt pris, mycket kolsyra och tutti-frutti i smaken. Nja, en besvikelse även om ölet inte var uselt. 3/5

Kvällens räddning var de två sista ölen, ty de var riktigt bra. Först ut var Cantillon Bruocsella 1900 Grand Cru vilket är en ovanlig typ av Lambic, nämligen en unblended sådan.



Jättegod öl som hade noll kolsyra. Syrlig men inte våldsamt syrlig utan riktigt förfinad och elegant. Typiska drag av Cantillon, men funken var mild. Det var liksom att bara hälla i sig den sköna vätskan. 4.1/5

Och så återstod aftonens sista pjäs, en flaska Three Floyds Behemoth Barleywine. Ack ack vilken god bira!



Söt men inte sliskig, underbar doft och smak. Inte så tjock som man kanske kunde tro på förhand, perfekt öl att sitta och sippa på. En vinnare helt klart! Årets hittills bästa öl, hoppas att Eddan köper fler flaskor. 4.5/5