Grabbhelg, lördag

Några rader om lördagen på landet. Vädret visade sig bli mycket trevligt, som mest hade vi elva sköna plusgrader. Det går åt rätt håll detta.



Redan till förmiddagsfikat öppnade vi dagens första öl, den smått bisarra Southern Tier Creme Brulee Stout. Det är en stor fördel att gilla sötsaker om man väljer att dricka en öl som den.



Insidan av kapsylen doftade verkligen som creme brulee. Ölet i sig doftade också creme brulee liksom socker och vanilj. Smaken var också den mycket söt, tyckte mig känna en del kokosnöt, vanilj liksom svaga brända toner som påminde om en stout. Smakade inte lika mycket creme brulee som det doftade. Ett glas var tillräckligt, en bomber på egen hand hade jag aldrig klarat. Trots sötman, ja den sötsliskiga sötman var ölet drickbart.

3/5

Något senare, till lunchen blev den en Mühlen Kölsch.



Inga krusiduller, en väldigt drickbar öl om inte alltför intressant. Frukt, malt, en del humle och citron. Passade bra till pastagratängen som en tämligen "neutral" matöl.

2,9/5



Amager Fælled visste jag ingenting om så den var kul att prova. Eller kul och kul, själva ölet var inte alltför upphetsande. Doftade och smakade frukt, jäst och en del parfym. Lätt kropp och kort eftersmak. Inget som kommer att köpas igen.

2,5/5

Norskt blev det efter dansken, nämligen Nøgne Ø Saison. Som kuriosa kan jag nämna att just Nøgne Ø Saison var den första öl jag drack från Nøgne. På den tiden hade jag aldrig hört talas om Nøgne, hade knappt hört talas om ölstilen Saison heller. Tiderna förändras, ibland till det bättre.



Ah, vilket härligt skum saisonen bjöd på! Doften var trevlig, lätt syrlig med "jordiga" inslag. Jäst, grape, peppar, malt och hö. Smaken innehöll mycket av det som fanns i doften liksom en del såpa. Avslutningen var ganska så bitter. En småkul öl som kändes uppfriskande. Nästa gång vill jag prova en mitt i sommaren då sola skiner för full maskin.

3,5/5

Vad vore en hyfsat seriös ölhelg utan en butelj från Cantillon? Vi hade med oss en flaska Cantillon Lou Pepe Framboise.



Av någon anledning blev jag mycket förtjust i den rackaren. Såg så fin ut med den röda färgen och det rosa skummet. Aromen var mild med mycket doft av fräscha hallon. Givetvis en hel del funk och gräs men inte så syrlig som man kunde tro. Smaken var mycket torr och trevlig, en massa hallon. En del inslag av trä liksom funk förstås. Syrlig men inte extremt syrlig på något sätt. Mycket drickbar med en perfekt dos kolsyra, jag vill ha en flaska till! Eller varför inte 100? Årgång 2007 var flaskan ifrån, tappad på flaska hösten 2009.

4,3/5

Efter ovannämnda öl var det dags för säsongens första grillning, kycklingbröst blev det.



Då man svettas vid en grill är det inte helt fel att läska sig med något smaskigt. Mitt livs första öl från Island var ett passande sällskap, Ölvisholt Lava.



Det visade sig vara en mycket sympatisk stout. Trevlig och inbjudande doft av rostad malt, choklad, trä och en svag rökighet. Liknande grejer i smaken liksom en viss syrlighet samt lakrits. Smakrik och väldigt drickbar. Kul att även islänningarna kan.

4/5

Den grillade kycklingen var god även om vi fick ta lite hjälp av stekpannan då glöden inte var helt perfekt. Jag tror att vi hade lite för bråttom med att lägga på kycklingbitarna.



Till maten drack jag en Ægir Rallar Amber Ale.



Skummet var verkligen stort. Doften och smaken var inte direkt stora men tillfredsställande. Malt, karamell, citrus och något som påminde om hö. Helt ok men inget jag känner att jag måste dricka igen.

3/5

Efter maten var det läge för lite vila innan det var dags för aftonens final som bland annat bestod av ost och skinka.



Brasan den var förstås tänd. Finns det något härligare än att stirra på en eld samtidigt som man smuttar på något gott?




Dieu du Ciel Aphrodisiaque var ingen dålig smuttaröl. Mycket trevlig doft av kaffe, vanilj, kokos, russin och kakor. Smaken innehöll rostad malt, kaffe, vanilj, russin och choklad. Väldigt skön munkänsla, len och nästan lite mjölkaktig. Välbalanserad och drickbar så att det stod härliga till. Torr avslutning med en hel del bitterhet.

4,2/5

Kvällens sista öl var inte vilken som helst utan Westvleteren Extra 8. Nummer 12 har jag druckit vid några tillfällen och den är inte direkt fy skam så frågan är hur lillebror smakade?



Jodå mina damer och herrar, jag kan meddela att lillebror nummer 8 smakade alldeles utsökt! Aromen var helt underbar, man kände direkt att det handlade om något utöver det vanliga. Söt malt, nötter, choklad, plommon, kryddor, toffee och mörka bär. Helt enkelt en härlig blandning av allt möjligt. Mycket av det som fanns i aromen fanns även i smaken plus lite till. Kände något som jag inte kunde beskriva, först dagen efter kom jag på vad det var, nämligen jordgubbar och banan. Javisst! Ölet låg alldeles underbart i munnen, så len och fin. Eftersmaken var mycket lång. Faktum är att lillebror 8 får ett högre betyg av mig än storebror nummer 12.

4,5/5

Jag skrev nyss att Westvleteren 8 var kvällens sista öl och det stämmer, men däremot var det inte kvällens sista dryck då det även dracks en mjöd från Sigtuna. Mjöd hade jag aldrig druckit tidigare så jag ljuger inte när jag säger att jag var tämligen nyfiken.



Ingvar Vittfarnes Mjöd hade en lätt grumlig, lätt gulaktig färg. Inget skum. Doften var kryddig med en viss blommighet samt honung. Smaken var söt och påminde en del om syrligt vitt vin. Ingen bitterhet, en väldigt speciell smak helt klart. Jag blev inte sådär alltför imponerad. Måste ta och prova mjöd vid fler tillfällen för att lära mig så att säga.

2/5

En trevlig helg det var det på landet, som alltid går tiden väldigt fort då man har kul. De flesta av ölen som dracks var väldigt stabila. Att åka hem på söndagen var inte alltför skoj i det tråkiga vädret. Nästa grabbhelg ute i vildmarken blir nog i höst.