måndag 12 oktober 2009

Beskedlig ölhelg.

Efter torsdagens magnifika upplevelse med Cantillon Goldackerl Gueuze blev helgens ölpimplande betydligt mer modest. Två öl blev det, båda från Tjeckien. Tillbaka lite till ursprunget skulle man kanske kunna säga, då jag började njuta av öl var det tjeckiska öl som stod högst i kurs. Numera dricker jag väldigt sällan tjeckisk öl.



Baron Trenck hade jag tidigare ej druckit trots att den funnits på Systembolagets hyllor ganska länge vad jag kan minnas.

Färgen var ljusgul och skummet var väldigt stort. Doften innehöll blommor, smör, bröd och en viss ton av något bränt.

Smaken var inte alltför spektakulär, brödigheten fanns förstås där liksom det brända. Hyfsad beska men jag hade gärna känt mer smak. Eftersmaken var lite lätt metallisk och vätskan ganska tunn.

2,75



Kopparaktig färg med ett mycket stort fluffigt skum. Jästig arom med vissa fruktiga inslag liksom bröd. Smaken var inte alls rolig, väldigt tunn och snudd på vattnig. Breznak var en väldigt tråkig pilsner som jag knappast kommer att dricka igen. Orkar inte ens skriva en vettig recension.

2/5

Nja, dessa två tjeckiska pilsner var inte det intressantaste jag druckit, helt klart trodde jag att de skulle smaka bättre. Återstår att se hur smaklökarna reagerar nästa gång då en pilsner åker ner för strupen.

torsdag 8 oktober 2009

Cantillon Goldackerl Gueuze på Akkurat.

Kom nyss hem från en trevlig afton på alltid lika sköna Akkurat. Tillsammans med Mattias från Hirigalzkar på öläventyr och hans kompis Danne delade jag på en flaska Cantillon Goldackerl Gueuze, vilken dryck sedan! Mer om den senare.

Det var mycket folk på Akkurat ikväll, vi fick vänta en timma ungefär innan vi fick ett ledigt bord. Under väntetiden drack jag en XX Bitter från De Ranke. Grumlig, apelsinfärgad karaktär. Skummet var ganska stort och hängde kvar en bra stund. Kul att dricka en belgisk öl med mycket humlekaraktär, bitterheten var klart skön om inte sådär supermäktig. Lite tvålig känsla, mycket citrus. Kroppen var medium, ölet var väldigt läskande och trevligt att dricka. Eftersmaken var åt det torra hållet. 3,75/5

Torsdagar är detsamma som tyskkvällar på Akkurat. Kvällens tyska specialare var kalvschnitzel med fläsk-och äppelknödel samt surkål, behöver nog inte ens nämna att det var väldigt välsmakande. Tysk husmanskost går alltid hem.

Till maten ville jag ha något tyskt, en Beck Bräu Pils från Brauerei Beck Trabelsdorf blev det. En inte alls tokig, klassisk pilsner. Rena och fina smaker, inga större krusiduller. Ljus färg med ett skum som försvann fort. En viss smörighet, rejält maltig och en del humle. Ibland är det väldigt skönt att gå tillbaka lite till ursprunget med de enkla, rena smakerna. Det behöver inte alltid vara extremt hypade och superkluriga öl. 3,25/5

Ok, kvällens avslutning blev förstås inte helt normal eller vad man nu ska säga. Vi delade som sagt på en flaska Cantillon Goldackerl Gueuze, en öl som bryggdes i november 2004 för att senare år 2005 levereras till Akkurats 10-års jubileum. I framställningen av ölet användes bland annat Botrytisdruvor, ölet låg också och skvalpade i konjaksfat. Vill ni läsa mer om bakgrunden ta då en titt på Ratebeers information.



Redan när servitrisen drog av korken ur flaskan kände jag att detta var kvalitetsöl. En härlig arom spred sig runt bordet. Färgen var guldaktig, skummet försvann väldigt snabbt.

Doften, ja den var fantastisk! Inte alldeles lätt att beskriva, den klassiska doften av stall fanns där men det var en ganska mild sådan. Vibbar av vin fick jag definitivt, gröna äpplen, citrus, en stänk källare. Ja det var verkligen en härlig doft med en massa beståndsdelar som det är svårt att riktigt sätta ord på.

Smaken var kanske inte riktigt lika underbar som doften dock väldigt, väldigt bra! Inte lika syrlig som en vanlig Cantillon Gueuze, denna var helt klart lite mildare. Min första spontana tanke då jag smakade på ölet var att det smakade lite simhall. Smått bisarrt men så var det. Söta toner, liksom vinösa sådana. Citrus, äpplen, lite trä också. Komplex men samtidigt lättdrucken. Kroppen kändes tyngre jämfört med en ordinär Gueuze. Ordentligt med alkohol, 10,1%. Initialt kände jag inte något av alkoholen, men sedan märktes den av, fast obehagligt det blev det aldrig, nä det var mer en behaglig värmande effekt. Avslutningen var torr. En öl som det verkligen är kul att ha provat.

Verkligen en underbar öl som var perfekt att dela på tre då den inte var helt gratis. Men som jag alltid säger, hellre något som är riktigt gott för en hundring eller två istället för tre stora stark som inte är goda.

Betyget kan inte bli annat än högt.

4,5/5

Flaskans utseende var också väldigt vacker, som en flaska champagne. En bisak kan tyckas men det bidrar helt klart till helheten. Tänk att ha ett dussin eller så i källaren.

tisdag 6 oktober 2009

Zeitgeist



Jag vet inte hur mycket sanning det ligger i påståendet att schwarz ansågs vara en särskilt bra öltyp för ammande mödrar. Antar att tiderna och åsikterna har förändrats. Fast någon kanske vill göra en seriös vetenskaplig undersökning, Nobelpriset nästa?

BrewDogs variant av schwarz såg rätt trevlig ut i glaset, svart men inte kolsvart. Skummet lite smutsigt och ett par fingrar tjockt.

En småsöt doft med tydliga rostade toner, kaffe och choklad.

Smaken innehöll milda toner av kaffe och choklad liksom förstås bränd malt. Rostande nötter tyckte jag mig också känna plus en skvätt soja och rök. Inte helt tokigt men heller ingen explosion i munnen. Smaken hade klara drag av porter eller stout men tunnare. Lättdrucken men inte sådär vidare spännande i längden.

Har inte druckit många schwarzbiere, den bästa är fortfarande den smått legendariska Köstritzer schwarzbier.

3,25/5

Kanske finns det något intressant från Tyskland på Akkurat på torsdag, torsdagar innebär ju tyskkväll. Fast det blir inte bara tyskt, var så säkra.

söndag 4 oktober 2009

BrewDog 77 Lager



För en gångs skull ligger jag hyfsat bra till vad gäller att prova månadsnyheter, låt vara att jag ännu inte hunnit med någon av förra månadens mitt i månaden-nyheter.

BrewDog 77 Lager, kan det vara något? Svaret blir nja, särskilt god var den inte. I ärlighetens namn var inte mina förväntningar alltför höga.

Såg stabil ut i glaset med den guldgula färgen och stora vita skummet.

En hel del malt i doften, bröd, äpplen och något sött som liknade karamell.

Doften var bättre än smaken, ja jag tyckte inte att ölet smakade sådär jättegott. Malt förstås, men även en del gräsighet samt något sött. Upplevde även några ganska skarpa kemiska toner som jag inte riktigt tyckte om. Nä, det var inget höjdaröl. Tunn med en svag lite lätt syrlig eftersmak.

2,5/5

lördag 3 oktober 2009

British or American IPA?

Två av oktobernyheterna provades igår, Twisted Thistle IPA samt Torpedo Extra IPA.

Först ut var Belhaven Twisted Thistle IPA. Varför börjar jag alltid tänka på Twisted Sister då jag hör det namnet? Dee Snider är ju en rätt cool snubbe. Frågan är om IPA:n var cool?


Skummet var stort och rätt luftigt, vätskan ljus bärnstensaktig. Såg inte så dumt ut i glaset.

Mycket humle i doften liksom en hel del brödiga toner. Vidare tyckte jag att doften var tämligen frisk och att där fanns inslag av kåda och barr. Det måste jag nämna att doften i det stora hela var ganska svag.

Smaken förknippade jag inte riktigt med en IPA, det var aldrig fråga om någon attack utan det var mer en fråga om maltighet och friskhet. Bitterheten var rätt hög och det fanns klassiska toner av citrus och en hel del fruktighet. Men i ärlighetens namn var det inte en öl som var alltför cool, drickbar javisst men inget jag känner att jag måste pimpla i mig kväll efter kväll.

Betyg: 3/5

Öl nummer två igår var det smått efterlängtade Sierra Nevada Torpedo Extra IPA.


Dess karaktär var mer som en "riktig" IPA låt vara att det inte handlade om de där allra ljuvligaste tropiska nyanserna.

Ölet såg fint ut i glaset med det stora, lätt smutsiga skummet samt den fina bärnstensaktiga vätskan.

Småmysig doft med inslag av citrus, tall, söt malt och lite annat smått gott som tex parfym.

Maltig smak med en hel del beska, frukt, kåda och gräs. Inte alls tokigt men inte heller yppersta klass. Bordsvatten är fel ord men "bords-IPA" kanske? En stabil IPA utan att vara direkt svår men inte heller mesig för den delen. Bra att ha hemma, ja mycket svammel blir det. Eftersmaken var hyfsat lång med en småskön bitterhet. Jättebegeistrad blev jag icke över Torpedon men den funkar.

Helt klart föredrar jag jänkaren framför britten (eller skotten om man skall vara riktigt noga), inte helt oväntat då jag är dålig på att dricka öl från Storbritannien.

3,75/5

fredag 2 oktober 2009

Begagnad Hercules.



Igår efter jobbet kändes det motiverat med en öl. Jag visste att jag hade några begagnade humlebomber i förrådet, bla två Hercules från augustisläppet 2008. Den som spar han har, är det inte så man brukar säga? Nu vet ju alla att just humlebomber inte är optimala att spara då de tröttnar hyfsat snabbt.

Hercules är en av mina absoluta favoriter, en öl som jag blev smått chockad av första gången jag drack den. Det var verkligen en intressant och härlig upplevelse.

Värt att nämna är att bäst före på flaskan var april 2009. Ölet var fortfarande klart drickbart. En hel del bitterhet samt smak av grape fanns kvar men visst är skillnaden stor mot en betydligt färskare. Nu kändes det inte längre som en "brutal" DIPA utan betydligt snällare. Framförallt satt inte eftersmaken alls kvar lika länge på tungan.

En flaska kvar, tanken är att den skall sparas till nästa Hercules-släpp på bolaget eller om jag nu lyckas få tag på en hyfsat färsk flaska innan dess.

torsdag 1 oktober 2009

Första oktober.

Tiden den går, redan oktober. Fyra oktobernyheter inhandlades idag på Systembolaget i Jakobsberg. Det är ingen panik med denna månads nyheter då de kommer att finnas på hyllorna i minst ett år. Rätt skönt med en beskedlig nyhetsmånad med tanke på vad som väntar i november och december, då blir det svettigt värre.



Sierra Nevadas Torpedo IPA var förstås given. Verkligen skoj att det nu i standardsortimentet finns en stabil amerikansk IPA. Torpedon har jag druckit förr, men kan inte riktigt minnas hur den smakade mer än att jag tyckte om den. Att minnas smaker är verkligen inte enkelt. Bara att hoppas att den är hyfsat färsk, att den skulle lämnat bryggeriet i förra veckan är förstås en utopi.

Twisted Thistle IPA har jag ett antal gånger tänkt beställa på krogen men det har aldrig blivit av. Blir kul att se om den är bättre än tex. Fullers IPA som var en besvikelse. Betygen på Ratebeer är väl kanske inte världens högsta men men vi får se.

De bägge lagerölen från Brewdog har jag egentligen ingen direkt uppfattning om annat än att de förhoppningsvis är skoj att prova.