måndag 22 april 2013

Fredagsprovning med tema Mikkeller

I fredags var trupperna återigen samlade för en ölprovning med tema Mikkeller. Det är tredje gången som en sådan anordnats, vilket inte är så svårt att fixa då det mer eller mindre varje vecka kommer något nytt från Mikkeller. De flesta av flaskorna har köpts i Köpenhamn men några har även hittats i Sverige. Kvällen bjöd på nio olika Mikkeller, fyra bonusöl samt en mjöd.



I vanlig ordning rivstartade vi med två bonusöl, först en DIPA från Österrike. Den släpptes på Systembolaget 2/4. En väldigt snäll DIPA, varken vrålhumlig eller svårt bitter. Slank ner lätt även om jag gärna sett mer av allt. Nä Stiegl Hausbier Double IPA är inget som jag känner att jag måste dricka igen.



Nästa öl dricker jag gärna igen, flaskan köptes nyligen på Mikkeller & Friends Bottle Shop. Anchorage The Tide and Its Takers Triple. Mycket uppfriskande och drickbar öl med mycket karaktär, det är ju en kombination som alltid uppskattas. Gillade de milda brett-tonerna i ölet liksom inslagen av citrus, lite jäst, ek och vindruvor. Glädjande nog fick ölet att beställa hem via Brill & Co.



Själva Mikkellerprovningen startades med den Mikkeller Black Tie som jag köpte på Systembolaget 2010, den har alltså legat och gottat sig ett tag. Väldigt len öl med mycket rök och aska liksom mjukt rostad malt. Ångrar att jag inte köpte fler flaskor.



Därefter var det dags för de två ölen ur den nya Mikkeller Yeast Series 2.0 som ännu inte druckits, Brettanomyces Lambicus samt Bruxellensis. Förstnämnda var väldigt fruktig, särskilt då ananas och apelsin. Rätt söt med ett minimalt inslag av brett. God men hade nog förväntat mig lite mera "tryck". Bruxellensis hade mycket mer brett, ek, ost och lite frukt. Balanserad och fint drickbar. Helt klart var dessa två de bästa ölen i den nya Yeast Series.



Mikkeller gör egna husöl till den härliga kiosken Kihoskh, den senaste är en IPA. En udda skapelse med mycket tutti-frutti, örter och gräs. Inte så mycket frukt i den. Nja, inte det godaste som jag druckit, får se om jag törs prova en flaska till.

En flaska Mikkeller Copenhagen Womens 10K hade jag helt glömt bort att jag hade hemma, det är något så ovanligt som en "lättöl" från Mikkeller, endast 3,5%. Soft med vissa inslag av bär, hö och en lätt maltighet. Påminde mycket om juice. Hade säkert fungerat bättre efter ett lopp där man svettats en del.



Mikkeller/Three Floyds Hvedegoop (Malaga Wine Edition) är en barley wine och det senaste samarbetsölet mellan de två bryggerierna. Fruktig arom med torkad frukt, malt och lite kola. Smaken var lite mer otydlig, spår av alkohol fanns det liksom en viss fatkaraktär. Bra öl men kanske blir bättre med lite lagring?

Mikkeller Boogaloo On Brown Ale Avenue var kvällens sämsta Mikkeller. Väldigt kryddig med framförallt ingefära. Även en lätt rostad ton liksom nötter och karamell. Tunn munkänsla, nja. Hederspris för den märkliga etiketten.



Två Mikkeller återstod, Mikkeller Foodball Solstice Saison var helt ok utan att ge några större intryck, detsamma kan man inte säga om Mikkeller Black (Peated Edition). Den gav verkligen stora intryck, väldiga mängder smoke och whisky i en härligt tung kropp. En riktigt skön pjäs som jag gärna skulle vilja prova igen även om det blir svårt då ölet inte längre görs. Helt klart kvällens bästa öl. Stabila 17,5%.



Några bonusflaskor återstod, North Coast Crand Cru (Twentieth Anniversary Ale på Ratebeer). Flaskan hade vilat sedan 2011 då den köptes på Systembolaget. Söt och fruktig med en viss hetta av alkoholen. Jag tyckte att den var ok men är glad över att ha delat flaskan med tre andra då det blev aningen mastigt.



Sista ölet blev en Amager Hr. Papsö som hittades på Barley Wine i april 2010. Vissa flaskor blir verkligen liggandes. Gillade ölet, speciell med mycket karaktär. Mycket fatkaraktär, bourbon, vanilj, frukt och karamell. En riktigt bra kompott.



Innan gästerna skickades hem bjöds det på mjöd, nämligen Mjödhamnen Ajmunds 650. Återigen kom jag att tänka på vilken fin present det är att ge bort en elegant flaska mjöd då det är så få som överhuvudtaget druckit någon liknande. Ajmunds 650 var fruktig med en lätt honungston. Även vissa örtiga inslag i en torr avslutning.



Det var det hela, efter fredag följer lördag och då var det dags att bege sig till Malmö, om det i ett annat inlägg. Kvällens mat var förövrigt hemmagjorda tortillas med olika röror samt Carnitas. Väldigt, väldigt gott i all enkelhet. Kan verkligen rekommenderas.


Inga kommentarer: