Ankomsttiden var 10:00, det vill säga lite före de olika ölställena öppnade. Inte gjorde det mig något utan jag passade på att promenera omkring i den rena och fina staden. Helsingfors känns både modernt men staden har även en aura av den lite äldre världen, en kombination som jag helt klart gillar.
Ölbutiken Pien blev mitt första stopp på fredagens långa runda. Då jag besökte stället förra året så var den kvar i sin gamla lilla lokal som då enbart var en ölbutik. Sedan hösten 2018 huserar de i en större lokal på samma gata som dessutom har de numera 8 fatöl.
Som många säkert har koll på får man i Finland sälja öl upp till 5.5% i vanliga butiker. På Pien gäller förstås den regeln, utbudet var stabilt fast jag tyckte mig notera färre finska öl i kylarna jämfört med förra året. Dessutom hade de starkare öl men de kunde man bara dricka inne i butiken/baren. Utbudet bland de starkare grejerna var riktigt bra, hade lätt kunnat sitta stora delar av dagen på Pien. Dessutom var servicen mycket trevlig.
Bland fatölen hade de bara en finsk öl denna dag och givetvis ville jag dricka den, nämligen surölet Cool Head Tiki Popsicles: Cherry/Coconut/Tangerine. (söte Jesus att de måste ha så långa namn) Ölet kändes lättdrucket och somrigt, ganska mycket frukt.
Ett stycke till fatöl slog jag till med, Zagavor Trafaret vilket är en välsmakande gose. Har ni inte provat något från ryska Zagavor så gör med fördel det. Ett bryggeri som jag gärna skulle dricka fler öl än vad hittills gjort ifrån.
Som om det inte vore nog så blev det även en burköl, amerikanska 2nd Shift Art of Neuroris. Stabil den med även om det var rätt söt och med mer karamell än vad som är nödvändigt. Förmodligen var burken bättre begagnad, försökte titta på det men texten var otydlig.
Innan jag lämnade Pien för denna gången köpte jag med mig några flaskor som jag lämnade på rummet på Sokos Hotel President som var mitt hotell i en natt, ett hotell med ett bra läge i Helsingfors. Bokar man båtresa med hotellpaket så är min upplevelse att hotellen alltid håller stabil klass, detta var fyrstjärnigt vilket är klart dugligt. (spelar ingen roll om det är med Silja Line eller Viking line, bägge rederierna erbjuder bra hotell)
Efter en kortare filosoferingsstund på rummet var det dags att knalla över till helt nya Mikkeller Bar Helsinki, som låg 600 meter bort, visst är det härligt med korta avstånd? Mikkeller Bar Helsinki öppnade veckan innan så det var helt nytt. Visste att de skulle öppna sommaren 2019 men inte att de skulle vara öppna då jag var i Helsingfors så det var en trevlig bonus. Noterbart är att den i skrivande stund är den nyaste av alla 50 Mikkeller som numera finns runt omkring i världen. Undrar om någon besökt samtliga? (ge mig inga idéer, kiitos)
Baren ligger en trappa upp, är inte särskilt stor och inredningen känner man igen om man varit på en Mikkeller bar tidigare. Vissa tycker att stilen är själslös men jag tycker att den är helt ok. Fast just i denna baren var väggarna lite väl kala, fast det kanske är något som åtgärdas med tiden?
20 fatöl har de, mat fanns inte under mitt besök men det skulle de börja med veckan efter så den som åker dit nu har även möjligheten att äta något. Många av fatölen kände jag igen men jag köpte två stycken som jag inte druckit tidigare. Det var lugnt då jag kom till Mikkeller men sedan fylldes det på i en snabb takt, vissa vände t o m vid dörren då det inte fanns några sittplatser kvar. De flesta besökare tillhörde den yngre skaran.
Mikkeller Blow Out kändes som en ganska alldaglig IPA, en sådan som man snabbt glömmer bort. Mikkeller Beer Geek Waffle Breakfast glömmer jag sannerligen inte snabbt men tyvärr inte av positiva skäl. Helt klart den sämsta i den annars så stabila Breakfast-serien som jag druckit.
Jag lyckades dricka upp glaset förmodligen för att ölet var dyrt men gott var det sannerligen inte. Obalanserat och med konstiga smaker av kanel, lönnsirap och curry. Usch, nä det var inte skoj alls.
Från Mikkeller var det runt tre minuters promenad till 8-Bit Taproom som tillhör bryggeriet 8-Bit. Hade hört talas om stället tidigare men nu var det första gången som det blev ett besök. Ett ganska stort ställe som var mer eller mindre tomt denna tidiga eftermiddag. Hade inte tid med mer än öl, en IPA men namnet 8-Bit Hop Bomberman fastnade i nätet.
Ganska sött öl som kändes aningen intetsägande. Inga felsmaker men heller inget som direkt lyfte. Hoppas återkomma i framtiden och testa några andra sorter för att se hur de kan tänkas vara.
Nästa anhalt var jag desto mer nyfiken på nämligen nya Olutravintola Pikkulintu som ligger inne i stan till skillnad mot den gamla klassiska som ligger ute i förorten. Från 8-Bit var det i runda slängar en minut att gå om ens det.
Skillnaden mellan den nya och gamla Pikkulintu är stor vad gäller inredning och känsla, den gamla är betydligt charmigare med en hel del sköna filurer bland gästerna. Den nya kändes mer som en hotellobby med bar där det mest satt civiliserade individer.
Servicen och utbudet var det dock inget fel på. För den som undrar så frågade jag aldrig om de har unika Cantillon i gömmorna i den nya baren. Ni som har koll vet ju att Pikkulintu en gång i tiden hade några egna unika öl från Cantillon, ni som inte visste det vet det nu, grattis till det.
En god stabil dansk inledde jag med, Penyllan Nina. Trevligt funkig och med en behaglig syrlighet. Tuju #tuusiekii som är bryggd för Pikkulintu var inte så tokig den heller även om jag hade druckit godare hazy IPA.
BrewDog Bar blev nästa ställe, dit var det runt 10 minuter att gå. Där träffade jag en god vän som bor i Helsingfors, en trevlig dam som jag för första gången träffade på den gamla Pikkulintu 2013.
BrewDog i Helsingfors har jag alltid gillat, både ställets design och utbudet på kranarna. Även denna gången var det klart trevligt. En snäll och glad hund gjorde besöket ännu lite trevligare, ja ibland är det verkligen synd att klaga.
Några öl blev det, det mest intressanta var BrewDog Dog H som är en potent Imperial Stout på 16.8%. Nästan på gränsen att det blev för mycket av det hela men ölet lyckas ändå hålla ihop bra enligt min mening. Förstås smuttarvänlig och med en lång eftersmak.
Den som trodde att kvällen var slut efter BrewDog måste jag tyvärr meddela att det var en felaktig konklusion. Mot hotellet men via enågra ställen till, aftonen var ju hyfsat ung. (dessutom är det lätt hänt att man tappar tidsuppfattningen i det fina nordiska kvällsljuset)
Dagens andra besök på Pien blev det, det är verkligen ett trevligt ställe så det är svårt att låta bli. För min del blev det en Cloudwater West Coast IPA som smakade alldeles förträffligt. Var betydligt mera folk på Pien än tidigare på dagen men plats det fanns det för oss.
Någon minut bort ligger baren/restaurangen Stone's. Mycket folk även där, ja det var ju ändå fredagkväll men i vimlet lyckades jag fastna för en Hiisi Humulus Lupus DIPA. Den var klart duglig om än något söt.
Jag kände mig nöjd med dagen med då Teerenpeli låg i samma byggnad som hotellet så blev det även ett stopp där. Ja ni har rätt, det var mycket folk även där, särskilt lite yngre sådana. Jag hade inte besökt stället sedan 2010 så det var väl ändå kul med ett besök. Provade en öl smaksatt med lingon, Teerenpeli Lysti, Lättdrucken och mild med en del toner av nämnda lingon.
Ännu en kul och lång dag i Helsingfors, ölandet fick räcka för denna gången.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar