Försöker att undvika nämnda dag då det brukar vara så eländigt mycket folk och trängsel mest över allt på mässgolvet. Men som av en händelse var jag i Nacka för andra året i rad den sista lördagen, snacka om dubbelmoral kan man med fog tycka.
Då jag anlände vid 12-tiden var det ingen kö alls utanför, även inne flöt det på utan några krångligheter. Detta var mitt femte pass på mässan anno 2018 och ägnade mig åt att främst dricka öl från svenska småbryggerier.
En sådan var 137 Telge Brygghus Körsbär. Söt och kemisk med artificiella körsbär, inte riktigt vad jag gillar.
Malmö/Mohawk Gopnik var desto bättre. En stabil samarbets-porter som var trevlig att inmundiga.
Andra svenska öl som utmärkte sig positivt var Kungsbryggeriet KB Black Pils som hade trevliga inslag av kaffe och choklad.
Gillade även This Is How To Tear Down This Wall Havtorn med Äpple. I det stora hela är jag rätt trött på ölstilen Berliner Weisse men denna var inte extrem på något sätt utan hade fötterna på jorden och smakade äpple och något som säkert var havtorn. (käkar havtorn så väldigt sällan så kommer inte riktigt ihåg hur det smakar)
Provade väl ytterligare ett 20-tal svenska öl men det var få av dem som är värda att nämnda. Utöver de svenska så blev det även några från utlandet. Av dessa var Wylam Child In Time den godaste. En tämligen mild IPA med bland annat ananas och lite mandarin. Gott utan en massa krångel.
Några som satsade stort i år var importören Hormiga som bland annat hade med sig ett flertal öl från Sydafrika. Mottagandet var trevligt och då jag på måfå frågade om en IPA blev jag rekommenderad en The Italian Job Forza IPA som hade fått ett bra gensvar från publiken. Bryggeriet är beläget i Kapstaden kan nämnas men jag blev inte imponerad då ölet både doftade och smakade för mycket karamell. Alla tycker vi olika om det mesta men jag hade inte rekommenderat det ölet.
Framåt eftermiddagen började det rulla in en hel del folk men det blev aldrig så proppfullt som det varit tidigare år, trots det tog jag en tidig kväll. Vårt kranvatten håller trots allt högsta världsklass så det fick bli min dryck för resten av kvällen.
Årets mässa var helt ok även om den bitvis kändes lite avslagen på något märkligt sätt. (särskilt då den första helgen) De riktigt goda ölen blir allt svårare att hitta även om det alltid finns godbitar, i år tänker jag främst på ölen från Firestone. Fick jag bestämma skulle jag gärna se en renodlad ölmässa, en helg skulle räcka alldeles utmärkt.
I år träffade jag färre bekanta än vad jag brukar göra på mässgolvet, fast det kanske inte är så konstigt då det ändå är ett valår. Folk var väl hemma och analyserade valresultatet och spekulerade om den framtida regeringen, när nu den kommer att tillträda?
Om ett knappt år kommer jag att bege mig till Nacka igen, hemmaplan är hemmaplan och vissa traditioner är betydligt roligare än andra.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar