Från hotellet tog det 15 minuter att gå till festivalens start vid Strausberger Platz. Precis som förra gången löpte festivalen i 2,2 kilometer utomhus längs Karl Marx-Allee. I år var som alla förstått vädret mycket varmt, runt 10 grader varmare än i början av augusti 2016.
Tempot det blev lugnt och behagligt, vi satt en del i skuggan för att vila upp oss. Runt ett par tusen öl fanns det, vi gick mest omkring och stannade till lite här och där då vi fann något som verkade intressant.
Casablanca är inte det mest spännande ölet som jag druckit, långtifrån för att vara ärlig men ändå en typ "ok" afrikansk lager från Marocco. Ett nytt land fick inleda ölandet på festivalen.
Självklart dominerade de tyska bryggerierna och de gamla hederliga ölstilarna Helles, Pilsner och Veteöl. Dock upplevde jag att det fanns fler inslag av IPA, DIPA och NEIPA jämfört med 2016, även från en del av de tyska bryggerierna. Visst är det skoj att prova Helles men efter druckit 6-7 olika så är man sugen på något annat.
Festivalglaset rymde 20 centiliter, samtliga smakprover kostade 2,50 EUR oavsett ölstil eller alkoholstyrka. Man betalade med kontanter. Precis som bilden ovan visar gick det hos många utställare att köpa större volymer av ett öl då de hade med sig flaskor eller egna större glas.
Detta var 22:a året som festivalen arrangerades och varje år kör de olika "festivalöl". I år var det öl från Nya Zeeland. Vi stannade till vid deras monter och köpte en varsin flaska.
Av de tre flaskorna tyckte jag mest om Renaissance Enlightenment Series Boom! En stabil DIPA som satt fint i värmen. Humlad med citrus, ananas och lite karamell.
I princip var det bara att peka åt vilket håll som helst så såg vi ett för oss okänt bryggeri, både från Tyskland och andra länder. Ibland är det så skönt att vara på en festival utan en massa hypade bryggerier och trängsel. Första gången som jag sett Sahti på en ölfestival, bara en sådan sak.
Under fredagen var det alltså aldrig några köer för att få beställa öl, de ack så viktiga toaletterna var det aldrig heller köer till. Kanske svettades de flesta bort ölen som dracks istället för den mer traditionella vägen.
När vi varit på festivalen i ett par timmar anslöt Uffe med sin fru Lise. De två profilerna var även med 2016. Kul är det att vara ett litet gäng på fem personer som har skoj på en utomhusfestival.
Skrev nyss att det inte var någon trängsel på fredagen men måste även lägga till att vi kände oss klara vid 19-tiden. Misstänker att det blev stimmigare senare på kvällen. För några år sedan var det 800.000 besökare vilket ändå är väldigt många människor på tre dagar.
Behöver väl inte ens nämna att matutbudet var rikligt med stort fokus på korv och kött även om det även fanns en del annat.
Riktigt skoj var det på festivalen men benen de blev trötta så det var skönt med en liten rumspaus där vi orkade peta i oss ett par öl.
Fullt utvilade och pigga och glada gick vi mot Brauhaus Lemke, en promenad på knappa 15 minuter. Två öl blev det för min del, Lemke Spree Coast IPA och Brauerei Lemke Himbeer Weisse.
Av de två ölen tyckte jag att sistnämnda var den godaste, riktigt uppfriskande med fina hallontoner och en behaglig syrlighet.
Från Lemke tog det knappt tio minuter för oss med pigga ben att gå till Kaschk. Ett välbesökt ställe på kvällskvisten där vårt gäng bidrog till att dra upp snittåldern. På toalettväggen fanns det klistermärken från andra svenska besökare.
På hemvägen blev det en god och välbehövlig döner innan kudden skulle kramas. Ännu en härlig dag i ölets tecken var över.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar