Öl i Kristiansund

Förra torsdagen var det äntligen dags för den efterlängtade årliga turen till Norge, denna gången var det Kristiansund och Molde som stod i blickfånget. Började med att spana in Kristiansund.

På flyget provades förstås Mikkeller och SAS senaste öl, Mikkeller Northern Trails No 2 Hazy IPA. Fräsch och med stabila toner av tropisk frukt. Alkoholfritt alternativ från Mikkeller fanns också ombord men den hoppade jag över.

Det är inte helt ovanligt då jag checkar in på hotell att jag får ett rum med tämligen trist utsikt men inte denna gången. Rum 811 på Scandic kan rekommenderas.

Det tog runt fem minuter att gå från nämnda hotell till Vinmonopolet. Utbudet var bra men inte det bästa som jag upplevt i Norge.

På vägen mot hotellet passerades en matbutik (Coop Mega) som hade ett bra utbud. (max 4.7%) Förr var Mack Bryggeri i Tromsö världens nordligaste men numera är det Svalbard Bryggeri som tagit över den titeln. Den lär de behålla är väl inte världens mest avancerade gissning.

Svalbard Spitsbergen Pale Ale var lätt och maltig, inte så mycket humle eller frukt i den. Drickbar men inget som fick smaklökarna att dansa av förtjusning. 

Efter att ha strosat omkring på stan och ätit en bit mat var det läge att besöka pub No9 som verkade vara den bästa i byn.

Väldigt lugnt var det så det blev ett långt snack med bartendern/ägaren. Han berättade om hur svårt det är att driva bar i Norge, hur dåliga marginalerna är. Från politiskt håll pratas det i Norge om att sänka skatter/moms för att hjälpa krognäringen.

10 öl på fat hade de, några fasta kranar med "vanlig" öl som de var tvungna att ha för att gå runt. Under mitt besök var flera av kranarna med öl från Cervisiam. Inte mig emot då det är ett av de allra mest spännande nya norska bryggerierna.

Något mycket ovanligt för att vara i Norge gick att köpa, nämligen en ölplanka. Valde den med 4 öl som serverades i glas om 16 cl. 176 nok kostade kalaset.

Alla fyra ölen var goda eller lite bättre än så. Denna gången var det det mörka ölet som var det allra bästa, Cervisiam Pecanisher. Söt och smuttarvänlig.

En inte helt billig flaska från Monkey Brew var jag bara tvungen att köpa då jag var sugen på något "surt. Ett för mig okänt bryggeri från Trondheim som inte behövdes skämmas för sig, Monkey Brew Tribolite var fint syrlig med citrus, funk och lite ektoner.

Var den enda gästen under första halvan av vistelsen men sedan dök det upp några sjömän från Skottland liksom ett fåtal andra gäster. Torsdagar brukade det vara lite fler gäster på men framförallt var det helgerna som det var full fart på.

Bar No9 kan rekommenderas, inredningen såg ut som en klassisk norsk brunkafé men ölmässigt var det betydligt intressantare jämfört med om jag klivit in på stället för 30 år sedan. Fanns även möjlighet till motion i källaren för den som råkade vara sugen på sådant.

Några rumsöl fick värdigt runda av en mycket behaglig och trevlig dag.