Vi började med Modern Times Tasting Room. Förra året ville de se id-kort på Modern Times men inte i år. Faktum är att vi inte behövde visa det en endaste gång under resan. På ett ställe frågade de om vi var över 21 år, jodå det var bara att erkänna att det är vi.
Som så många gånger tidigare var vi plats precis då de öppnade. Av bartendern fick vi höra att de på huvudanläggningen i Point Loma har fler öl på fat men vi misströstade inte det minsta. Fanns öl att prova så det fanns ingen anledning till panik.
Modern Times olika öl brukar för det mesta vara stabila. Under besöket dracks det ett par som var riktigt goda, Modern Times Port Sunlight som var en välhumland och uppfriskande DIPA. Modern Times Devil's Teeth Rum & Rye Whiskey Barrel Cuvee var inte uppfriskande men ganska maffig med stora smaker av malt, choklad, lite rom och torkad frukt.
Ett småtrevligt ställe med en massa äldre och nyare lampskärmar i taket, månne en ny trend bland inredningsnissar?
När vi var klara på Modern Times gick vi vidare till en kär gammal bekant, ja Toronado är Toronado. Den i San Diego är större och lugnare än originalet i San Francisco. Båda två väldigt bra ställen även om baren i San Francisco har större karaktärer bland de anställda. Dessutom är det något med lukten i SF...
Det är verkligen en härlig känsla att sitta tidigt på dagen på ett ställe av högsta klass, det var verkligen väldigt lugnt inne i baren, inte ens 10 gäster oss tre inräknade under vårt besök. Någon kanske minns från mitt förra inlägg att vi kvällen innan drack Pliny The Younger på Toronado, på tisdagen lös den med sin frånvaro. Istället tog vi en varsin DIPA/IPA från andra bryggerier.
För min del blev det en Melvin Lambda3 TIPA som kändes ganska söt men med schyssta smaker av persika, småkakor och humle. Avslutningen var lång och bitter.
Något som jag inte kunde undgå att fundera över var det gamla Koff-fatet som fanns inte på bekvämlighetsinrättningen, hur tusan hade det hamnat där? Frågade aldrig om det även om jag var klart nyfiken.
Som en värdig avslutning på Toronado för denna gången bjöd jag herrarna och mig själv på en flaska The Rare Barrel Garage Service. Har inte druckit så många olika öl från The Rare Barrel så det var förstås intressant att göra det, de är ju smått kända för sina "suröl".
En god öl handlade det om, inte vrålsur utan balanserad och med en fin ton av persika. 51 dollar kostade flaskan vilket förstås inte var gratis men ölet är unikt då det bryggdes till firandet av Toronado i San Francisco som förra året fyllde 30 år.
Till nästa ställe var det inte långt ty på andra sidan gatan låg Second Chance Beer Lounge. Stället fanns inte förra året så det var bara att kika förbi och se vad det var för något.
Ganska litet men med en uteservering där det var behagligt att sitta i solen. Väldigt få gäster även där så servicen var förstås mycket bra. Second Chance Beer Company är ett bryggeri från San Diego som jag inte vet så mycket om.
Ölen som vi provade var i det stora hela helt ok utan att det var någon som direkt utmärkte sig något utöver det vanliga. Typ som en dag på jobbet med andra ord.
Tillbaka till andra sidan gatan för några pizzaslicar innan vi slank in på Belching Beaver North Park. Låter säkert rätt tjatig men även där var det lugnt, ja vill man ha en behaglig ljudnivå så är det inte dumt att besöka alla dessa ställen tidigt om dagarna.
Besöket på Belching Beaver bjöd på stabila pjäser, som så många gånger förr blev jag mest förtjust i ställets DIPA och Imperial Stout, den sistnämnda med namnet Belching Beaver Ol' Dirty Barrel. Åt det torra hållet med choklad, aska, kaffe och lite ek.
Det var som sagt en lugn tisdag. Några rumsöl följde innan Eirik tackade för sig. Eddan och jag var fortfarande som hungriga fågelungar så vi gick över till Twisted Taps som låg på andra sidan gatan från hotellet.
Precis som några kvällar tidigare var stämningen avslappnad trots att det var en del gäster, ja Twisted Taps känns verkligen som ett ställe med många stammisar som känner varandra. Vi kände ingen av de andra gästerna men hade det trevligt ändå. Så synd att det knappt finns några liknande ställen i Stockholmsområdet.
Fyra olika lokala öl dracks, nämligen dessa: Pariah Dank Drank IPA, Duck Foot The Locker Blonde, Prodigy Mosaic CitraLicious samt Alpine Beer Company Windows Up, sistnämnda den godaste av de fyra. Varför krångla till det?
Vad ska man säga? Även om man tar det mycket lugnt så bjuder alltid San Diego på en hel del goda öl och bra ställen. Ja jäklar vilken ölstad.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar