Vad kostade senaste USA-resan?

Fick en fråga om vad den senaste USA-resan till San Diego och San Marcos kostade? Vilken tur att jag kan leverera ett bra svar.

Vi gillar att ha koll på läget så alla gemensamma utlägg bokfördes under resans gång. Jag betalade för flygbiljetterna i oktober då vi bestämde oss för att åka nu i februari. Biljetterna bokades då SAS lämpligt nog hade kampanjpriser i Plus.

Som synes var de gemensamma kostnaderna enligt följande:

SAS: ARN-LAX-ARN 16500 t/r för tre personer
Avis hyrbil: 1154
Hotell i San Diego: 7962
Hotell i San Marcos: 3825

Hyrbilen fick vi billigt då det även där var kampanj, bokade man biljett till Kalifornien med SAS bjöd de på en veckas bilhyra. Vi fick alltså lägga till några dagar till en rimlig kostnad.

På bägge hotellen hade vi familjerum, gott om utrymme och stabila boenden. Fint att kunna dela på tre och slippa boka två rum som brukar vara dyrare.

Som jag nämnde tidigare betalade jag för flygbiljetterna och grabbarna tog hand om hotellen, hyrbilen och de gemensamma utgifterna under resan. Ungefär 2000 spänn gjorde jag av med under resan för privata inköp, inte mycket med tanke på att vi ändå var borta i 10 dagar.

I dessa 2000 ingår öl som jag köpte med mig hem, ytterst lite kläder (har fortfarande oanvända jeans som jag köpte i San Francisco 2016) och lite annat smått och gott.

Så svaret på frågan är att resan all inklusive (förutom de privata köpen) gick på lite drygt 48000 delat på tre. Drygt 16000 per person blir det om jag råkade räkna rätt.

Fredag 23/2 i Carlsbad, Oceanside och Vista. Pizza Port Carlsbad, Bagby Beer Company, Barrel Harbor Brewing och Booze Brothers Brewing

Tiden den bara rusar då man är ute på en trevlig resa, fredagen var vår sista riktiga dag i USA ty på lördagen var det dags att flyga hem till Skandinavien igen.

Tempot var inte intensivt på morgonen men när vi väl var redo att möta dagen beställde vi en Lyft till Carlsbad där Pizza Port Carlsbad hägrade. Det  korta besöket i Carlsbad gav helt klart mersmak, kändes ganska pittoreskt (för att vara USA). Rent och snyggt, säkert riktigt trevligt på sommaren då det är badväder.

Innan de öppnade klockan 11:00 gick vi ner till beachen och tittade på det magnifika havet. Stilla havet ser jag verkligen för sällan. Det blåste rejält och det gick väl sisådär att fixa till en Trump-frilla.

Pizza Port hade jag tidigare besökt i Ocean Beach (förra året) så det var alltså premiärbesöket på deras ställe i Carlsbad. Vi var där lite efter öppning och då var det inte så mycket folk men under besöket var det många som kom in för en bit pizza och öl. Inget konstigt med det för vem tusan gillar inte pizza och öl?

Pizzorna var riktigt goda, vi tog två olika som vi delade på. Värt att notera är att pizza och öl beställs på två separata ställen, ingen bordsservering.

Ölen som vi testade var överlag stabila, godast enligt mig var Pizza Port Thruster vilket är en DIPA. Förstås välhumlad och med fina toner av citrus och ananas.

Helt klart ett schysst ställe, folkligt och med goda pizzor och stabila öl. En liknande kedja i Sverige skulle jag gärna se även om det förmodligen skulle inverka menligt på midjemåttet. Enda negativa med besöket var att deras shop som låg några meter bort var stäng då den skulle öppna senare på eftermiddagen. Istället fick vi nöja oss med att köpa med oss några burkar från det mer begränsade utbudet i själva baren/restaurangen.

Från Pizza Port åkte vi till Bagby Beer Company som låg knappt 10 minuter bort. Chauffören som körde oss var en äldre gentleman som säkert hade passerat 80. Han stirrade mer på sin GPS än på själva vägen även om det bara var att åka rakt fram. Mycket till hörsel hade han inte heller men som tur är kom vi fram helskinnade.

Bagby Beer Company visade sig vara stort, modernt och påkostat. Gästerna var väldigt få under vårt besök som varade i knappt två timmar. Vi valde att sitta utomhus och njuta av den kaliforniska vintersolen.

Några helt ok fatöl från Bagby dracks. De hade även ett ganska stort utbud av flaskor och burkar från olika länder och stilar som fångade vårt intresse.

Vi valde till slut tre olika öl från Sierra Nevada. Beställer man öl från Sierra Nevada vet man vad man får, precis så nu också. Gott utan några krusiduller.

När vi var färdiga på Bagby åkte vi tillbaka mot Vista, denna gången var det en pratglad man i 60-årsåldern som nästan blev lite rörd över att ha skandinavier i bilen. Det visade sig att han var norskättling och att en av hans förfäder hade varit med om att skriva Eidsvollförfattningen, det vill säga Norges Grundlag. Hans största önskan var att få resa till Bergen och Oslo. (håller tummarna för att han får göra det vid tillfälle) Att åka Lyft är verkligen guld, inte bara för att det är prisvärt och väldigt smidigt utan även för alla dessa möten med intressanta personer.

Till det för mig helt okända Barrel Harbor Brewing åkte vi i alla fall. Ett trevligt ställe med fin service visade det sig vara. Rätt klassisk miljö med bryggeri och bar. Tämligen välbesökt av andra ölsugna personer.

Klart godast av de provade ölen var Barrel Harbor Funky Buss. Uppfriskande med funk, passionsfrukt och persika. Noterbart är att de även hade en Black IPA, en ölstil som jag inte ser särskilt ofta längre.

Resans sista ställe blev Booze Brothers Brewing som låg på gångavstånd från Barrel Harbor. Fint nog fanns där ett ungt par som sålde hamburgare, satt som ett smäck då vi var hungriga.

På Booze Brother var det full fart trots att kvällen ännu var ung. Vi tog sikte på några platser bredvid ett par i 50-årsåldern. De var nyfikna på varifrån vi kom och undrade vad vi tyckte om ölen? Mannen gick t o m och beställde öl som han bjöd oss på, mycket vänligt, tack!

Det visade sig efter en stund att de var delägare i bryggeriet. Vi fick även träffa en av bryggarna som var svensk, ja ibland är världen allt liten. Han hade bott många år i USA men svenskan var fortfarande god. Frågade om deras öl kommer att komma till Systembolaget, nä det var inte aktuellt. Allt som de bryggde såldes i närområdet.

Blev så mycket intressant prat att jag nästan glömde bort att dricka öl. Noterade dock att nivån var jämn och att det var en IPA med namnet Booze Brothers 1-800-Tropics Ext 228 som tillsammans med surölet Booze Brothers Horse Blinder var de godaste av de provade ölen.

En kul avslutning på resan, lite typiskt att den skulle komma den sista kvällen där vi skulle runda av tidigt då packning väntade på rummet dessutom skulle Eirik vara i skick då han morgonen efter skulle köra oss till LAX.

Några sista öl på rummet slank ner innan det var dags för en sista nattvila på amerikansk mark för denna gången, ja jag hoppas att det kommer fler resor. Har nu varit sex år i rad i Kalifornien och har ingenting emot att återvända. Är så skönt att komma iväg i januari eller februari.

Till LAX gick det mycket snabbare att åka än vad vi hade beräknat, förmodligen på grund av att det var lördag. Nå, bättre med god marginal än att behöva stressa på en storflygplats. Blev mat och en sista ny öl i Star Alliance-Loungen som jag gillar skarpt. Flygresan hem var odramatisk, jag lyckades slumra bort halva resan vilket alltid är skönt.

Skönt nog höll alla burkar och flaskor ännu en gång. Endast en gång har en flaska haft lite punka vid kapsylen och det var när jag flög från Haugesund för några år sedan.

Det var det hela, ännu en resa avklarad. Förbaskat kul är det, när åker vi?

Torsdag 22/2 i San Marcos och Vista. Lost Abbey/Port Brewing, Toolbox Brewing och Latitude 33 Brewing.

Vi började torsdagen med att gå till det närliggande shoppingområdet. Det rörde sig inte om ett gigantiskt sådant med hundratals butiker men lite kläder lyckades vi dock hitta. Fanns även en del skor som jag gärna köpt med mig hem men det blev inget av det.

Ganska tidigt lunch valde vi också att äta, är man i Kalifornien är det en god idé att äta på In-N-Out Burger. I mitt tycke är deras hamburgare riktigt goda liksom pommesen, ja särskilt med tanke på att det är en kedja som finns på många ställen i Kalifornien.

Mätta och belåtna gick vi tillbaka mot hotellet, på vägen gick vi förbi San Marcos Brewery & Grill, var lika bra att slinka in där särskilt då det kom en liten regnskur.

I ärlighetens namn var inte deras öl särskilt intressanta, på något sätt kändes de flesta av dem lite avslagna. Några toppbetyg blev det inte däremot var några av ölen dugliga, som San Marcos Two Timing IPA och San Marcos Hefeweizen.

Efter att vi lämnat våra inköp på hotellrummet var det dags att åka till det ställe som jag mest sett fram emot att besöka i San Marcos, nämligen Lost Abbey/Port Brewing.

Genom åren har jag stött på öl från Lost Abbey och Port Brewing lite då och då och de har sällan gjort mig besviken. Ett ganska litet ställe visade sig vara, i alla fall bardelen där vi gäster satt. Apropå gäster, tidigt på eftermiddagen var det fler anställda än besökare kändes det som.

Bland fatölen fanns det inte så mycket nytt att prova, dock hittade vi några. En riktigt god sådan var Port Brewing House IPA. Läskande och humlig med tydliga smak av ananas.

Lost Abbey Dead Man's Game är en Belgian Strong Ale som var god den med om än rätt mastig. Smuttaröl kan man kalla det.

Godaste ölet under besöket blev en flaska som vi delade på, Lost Abbey Veritas 018. En elegant och balanserad suröl som hade fina toner av persika. Flaskan kostade 41 dollar men det var det värt, lär aldrig se ölet igen då det gjordes i en limiterad upplaga. (flaska nummer 918 fick vi äran att dricka)

Gillade verkligen stället, det var som sagt inte så stort och utbudet av nya öl var inte gigantiskt det heller men det var svårt att inte trivas. Skön och avslappnad miljö, dessutom är det alltid kul att kunna se folk jobba i ett bryggeri samtidigt som man dricker några av deras öl.

Nå, vår nästa anhalt blev Toolbox Brewing Company, ett bryggeri som jag för första gången stötte på förra året då de var med på MBCC.

Jag gillade Toolbox, miljön var trivsam med alla de faten där öl lagrades. De provade ölen höll god klass, särskilt då Toolbox Honeybird som hade fina hallontoner och en rejäl syrlighet.

Toolbox är mest kända för sina suröl men deras IPA Toolbox Joosh var god den också, alltid trevligt med bryggerier som behärskar att göra olika typer av öl på ett bra sätt.

På promenadavstånd från Toolbox låg Latitude 33 Brewing Company. Fågelvägen var det väldigt nära men nu fick vi gå runt lite då det inte gick att gena. De allra flesta av de bryggerier som vi besökte ligger ute i ingenstans, i anonyma industriområden dit inga allmänna färdmedel når. Några bra gångvägar finns inte alltid på bägge sidor om vägen så det kan vara lite olustigt att behöva korsa en större väg men vi överlevde även det. (den där med öldrickande och bilåkande efteråt skiljer sig verkligen markant mellan USA och Sverige)

Nå, tillbaka till Latitude 33. Det var ett bryggeri som jag inte hade hört talas om tidigare så ett besök kändes givet. Att besöka både bekanta och okända bryggerier är bland det roligaste som finns.

Allt kändes nytt och fräscht, bryggeriet var fullt synligt från de olika borden som fanns i lokalen. Alltid lika härligt att sitta i ett aktivt bryggeri drickandes en öl eller rentav två.

Sex olika öl provades, av dessa var fyra IPA, en DIPA och så en Imperial Stout. Stabila grejer men denna gången blev vinnaren deras Imperial Stout med namnet Latitude 33 Wilford's Revenge Maple & Coffee. Mjuk och balanserad med fina bourbontoner.

Ett problem med dessa bryggeripubar är att de typ aldrig erbjuder något att äta förutom ibland lite enklare snacks. (vissa dagar kan det dock finnas food trucks)

Det var verkligen hög tid för magen att få annat än öl i sig så vi tog en Lyft tillbaka till civilisationen i San Marcos. Tidigare under dagen hade vi spanat in en pizzeria i köpcentret som vi besökte på förmiddagen.

Tyvärr var inte pizzan den godaste men den mättade i alla fall. På pizzerian fanns det några öl, en Ballast Point Longfin Lager som jag inte druckit tidigare blev det till maten. Ölet kändes tunt och lite småtrist.

Kände mig verkligen mätt och det samma gällde för grabbarna så några fler ställen blev det inte denna kväll, istället retirerade vi till hotellet där vi med nöd och näppe orkade dricka några rumsöl.

Vad ska jag säga, det var ännu en dag som flöt på riktigt fint. Höjdpunkten var Lost Abbey/Port Brewing.