Några öl på Flughafen München

I förra veckan ägnade jag en dag åt en så kallad "mileage run", det vill säga att flyga ett antal sträckor under en dag med syftet att samla bonuspoäng som i ett senare skede ska användas till en förhoppningsvis intressant resa. ARN-OSL-MUC-CPH-ARN var agendan. Ett annat syfte med flygningarna var att behålla guldkortet hos SAS då ett sådant trots allt ger en hel del trevliga fördelar om man som jag är ute och flyger då och då.

Att flyga inom Europa är förstås rutin, förra veckans flighter inget undantag. Som genom en slump hade jag det längsta stoppet på MUC, det vill säga Flughafen München. Så vitt jag vet är det den enda flygplatsen i världen med en bryggeripub.

Airbraü ligger utanför själva terminalerna så man behöver inte vara en flygresenär för att besöka stället. Ett stort ställe visade det sig vara dock var den stora uteserveringen stängd. Mitt besök var kring lunch så det var en hel del gäster som såg ut att trivas då de mumsade på sin mat och drack sina öl.

Då jag ätit frukost i SAS-loungen på Oslo och fått en enklare lunch ombord på planet till München nöjde jag mig med att dricka ett par öl. Är man i Bayern så är det aldrig fel att börja med en veteöl, en Airbraü Kumulus. Ölet var en helt ok klassisk tysk veteöl som var rätt frisk och med den typiska smaken av skumbanan. Skulle jag anmärka på något så tycker jag att Kumulus var aningen tunn.

Utöver Kumulus fanns det en pilsner och en helles på ölmenyn. Säsongsölet var tyvärr slut. Kände att jag inte hade ork till att dricka båda så det fick bli en helles, Airbraü FliegerQuell vilken var aningen intressantare än veteölet. Maltig med en dos humle och karamell. Bägge provade ölen var väldigt lättdruckna.

Jämfört med många andra flygplatser, i synnerhet då Arlanda så var priserna extremt låga. Chockerande låga för att vara på en av Europas största flygplatser. Jag betalade 5.50 EUR för de bägge ölen. (1 liter sammanlagt). Att Tyskland är ett högst sympatiskt land förstår nog de flesta då de ser dylika priser. Tänk om det fanns en helt ok bryggeripub på Arlanda med humana priser, hur trevligt vore inte det? Chansen är väl lika stor som att min ungdomsidol Maradona återigen skulle börja briljera i Napolis vackra tröja.

Innan det var dags att flyga till Kastrup tog jag lite snacks i en av Lufthansas Senatorlounger. Även där var det mycket folk men jag lyckades hitta en ledig stol liksom en veteöl som jag tidigare inte provat. Franziskaner Hefe-Weissbier Alkoholfrei var hör och häpna drickbar även om den förstås var tunn och med små, små toner av papp som störde en aning.

Carlsberg Nordic Gylden Bryg som hittades i SAS Guldlounge på Kastrup var däremot inte drickbar. Väldigt tunn och söt med små toner av frukt och bröd. Allt handlar förstås om kostnader och bryggkapacitet med mera men det vore kul att någon gång kunna dricka Mikkeller i en SAS-lounge.

En inte helt otrevlig dag var det, 5625 Eurobonuspoäng gav de olika flygen. Ännu har jag inte bestämt hur eller när poängen som jag har på kontot ska användas. Buenos Aires kanske? Vi får se, vi får se.