January Hop Madness på Man in the Moon

I torsdags startade Man in the Moons January Hop Madness, självklart passade jag på att gå förbi efter jobbet. Anlände en kvart efter öppning, redan då var några bekanta ansikten på plats. Humle tycks vara populärt, undrar varför?

Började stort med ett glas Omnipollo Moebius. Det ölet gillade jag verkligen, frisk och rejält humlig. Mycket citrus och ananas. Rejält bitter men inte överdrivet söt. Lång och bra eftersmak, helt klart en öl som det är omöjligt att inte gilla såhär i januari. Perfekt första öl 2013.

Mikkeller Crooked Moon Tattoo dIPA är en rackare som gjorts tillsammans med Mikkeller och vinnaren i Ink Master Sverige. Vad det sistnämnda handlar om har jag ingen aning om, vad Mikkeller är har jag dock rätt bra koll på. God öl även denna, färsk och rejält humlig, särskilt doften imponerade. Inte den mest komplexa av öl men den slank ner snabbt.

Nya öl från Dugges dricker jag inte så ofta så det var givet att prova Albert. Det visade sig vara en snäll IPA. Inte alls lika humlig som de två förstnämnda, mer balanserad där även malten fick vara och sola sig. Vissa inslag av nötter och smör tyckte jag mig ana. Stabil öl utan att vara alltför spännande.

Vid det här laget anslöt Tom från Fajan o Jöns. Det var bara att fortsätta att beta av några av de 24 olika IPA/DIPA som fanns på fat. När ett fat tar slut byts det sedan ut mot ett annat. Sammanlagt kommer fler än 60 olika serveras under januari, det finns alltså anledning till ytterligare besök, särskilt om några av ölen har Sverigepremiär.

Rogue Dads Little Helper Black IPA vet jag inte om jag förknippar med en Black IPA, fast å andra sidan är det en ölstil som jag fortfarande inte vet hur den egentligen ska smaka? Denna var mild med en lätt humlighet, svaga rostade toner. Kanske var ölet gammalt? Sådant är ju aldrig lätt att veta om man inte smakat ölet då det var i sin ungdom.

Till min stora irritation har jag på sistone smakat öl från Brewdog som jag inte direkt gillat för att uttrycka mig diplomatiskt. Brewdog/Flying Dog Dogfight är den femte i rad som jag inte tyckte om. Malt och kakor, även inslag av jord och alkohol. Mycket till humle och frukt kände jag inte. Fel på ölet eller mina smaklökar, om det tvista de lärde.

Rogue Imperial India Pale Ale var bra. Söt med karamel men även en stabil humlighet och fruktighet. Medelbitter med en stabil avslutning. Två nya öl från Rogue på en och samma kväll, hur ofta sker det? Mer eller mindre aldrig, Rogue Ales känns lite som ett bortglömt bryggeri.

Tre öl från Storbritannien blev det också, Redwillow Soulles, Redchurch Double IPA Chinook och Summer Wine Aoraki Red IPA. Alla tre klart godkända men godast var Redchurch Double IPA Chinook. Framförallt var ölet fint balanserat och verkligen drickbart. Inte extrem på något sätt men mysig, kan man skriva det om ett öl?

Avslutningen på kvällen blev kunglig. Annat kan man inte säga om Svensk Ek! Stormaktsporter 2009. Doften var verkligen något utöver det vanliga, så otroligt härlig! Ek, honung, rostad kaffe, lakrits och mörk choklad. Smaken var även den alldeles enastående. Härlig munkänsla, så len och fin. "Lättdrucken" trots den tunga kroppen och halten alkohol. Komplex och bara så delikat. Mer eller mindre lika bra som vanliga Kaggen. Den fina flaska med 25 cl gudomlig dryck kostade 495, långtifrån billigt men ibland måste man unna sig, så är det bara.