onsdag 16 september 2009

När det vilda vattnet möter den i midnattssolen mognade malten.

Det är inte alltför lätt att översätta från finska till svenska men här har ni en fri tolkning:

"När det vilt rinnande mjuka vattnet och den i midnattssolen mognade malten möts, föds en öl, vilken finländarna uppskattar. Frisk och fyllig. Bra stunder är guld värda."

Ovanstående poetiska lilla text finns att läsa på finska ölflaskor av märket Lapin Kulta. Jag insåg häromdagen att jag aldrig recenserat Lapin Kulta, en öl jag trots allt druckit några gånger. I somras fick jag ett par buteljer i gåva, en variant på 5,2 och en annan på 4,5. Den sistnämnda säljs inte på den svenska marknaden så vitt jag vet. Rätta mig gärna om jag har fel.



Egentligen finns det inte så mycket att skriva om de bägge ölen. De var väldigt lika.

Noterbart är dock att varianten på 4,5% hade större skum än den på 5,2, dessutom satt skummet kvar längre på glaset.

5,2% var aningen sötare, men annars var det svårt att avgöra någon större skillnad. 4,5% var lite vattnigare, ja inte riktigt lika "smakrik" om man nu kan använda sådana ord om de två ölen.

Inget av ölen doftade alltför mycket, en viss klassisk brödighet fanns där förstås. Väldigt ljusa bägge två, tror inte att jag såg någon direkt skillnad i färg.

I mitt senaste inlägg skrev jag att det inte skulle bli några fler öl före Nacka på lördag, ja så kan det gå. Var helt enkelt tvungen att tömma förrådet lite, dessa låg bra till helt enkelt.

Betyg?

Ja, vad ska man säga? Inte lätt, tror nog ändå att jag gillade 4,5:an mest, mycket tackvare ett vackrare skum. 1,75 till den och 1,5 till 5,2%. Bägge passar väl som bastuöl men inte så mycket mer.

Inga kommentarer: