Innis&Gunn, for the last time?

För en tid sedan läste jag Victors blogginlägg om Innis&Gunn. Jag visste att jag hade en flaska Island Cask Oak Aged Beer i förrådet, inköpt i november 2008. Läge att slå till, man får ju aldrig tveka eller hur?



Ölet bjöd på en väldigt mörk färg men ändå inte kolsvart. Inte alltför mycket skum men en del rester fanns kvar på glasets insida.

Doften var söt med inslag av rök, ek och tjära. Värt att nämna är att ölet lagrats på whiskyfat från Islay i Skottland, ja det där har ni koll på.

Väldigt söt smak, nästan lite sliskig. Mycket rök och tjära, munkänslan ganska vattnig på något sätt. Tämligen beskedlig eftersmak konstigt nog, trodde att rökigheten skulle sitta i längre.

Nä, det bästa med ölet var den lyxiga förpackningen, såg verkligen elegant ut. Det kommer att dröja innan jag återigen dricker något från Innis&Gunn, särskilt roliga är det ej men onekligen säljer de väldigt bra i Sverige.

1,75/5

För övrigt måste jag passa på att ge ett boktips. Carsten Jensen, "Vi, de drunknade". Helt suverän, bland det bästa jag någonsin läst.