Såhär i december tänkte jag ta och sammanfatta reseåret 2008. Det har varit ett ganska spektakulärt år vad gäller resor. Tyvärr blir det inga fler resor i år, nästa bokade är Istanbul i februari.
Del 1 handlar om Baku och Chicago. Övriga resor i år har varit Svalbard, Sofia, Ljubljana/Zagreb, Doha/Dubai samt Kiev. De resorna skriver jag om senare. Givetvis skriver jag även om ölet på dessa destinationer.
Baku, Azerbajdzjan 29/2-3/3.
Årets första resa startade torsdag 28/2. På kvällens togs flyget med Air Baltic via Riga till Baku. Det var en rätt häftig känsla att sitta ombord på en Boeing på väg till Baku i Kaukasus. Flighten var en klassisk red-eye, åka sent och landa tidigt. Flygtiden från Riga var knappt fyra timmar, blev inte mycket till vila den natten inte.
Framme i Baku köpte vi visum vid ankomsten, 90 dollar kostade det. Dyrt, men vad skall man göra? Smidigt iallafall att kunna köpa visum vid ankomst. Det finns en del länder dit det är mer eller mindre omöjligt att få visum. Taxin till vårt hotell blev förstås dyrare än beräknat. Först ville han ha 50 azn (drygt 350 sek), givetvis alldeles för mycket. Vi erbjöd honom 30 vilket han nöjde sig med. Taxiresan skulle ta 10 min, ungefär efter en halvtimme var vi framme vid hotellet. Då insisterade taxichauffören återigen på att han skulle ha 50. Efter en del diskussioner fick han 35. Efter den jobbiga nattflygningen hade vi inte ork att stå och snacka med honom. Normalt skall en taxiresa kosta runt 20-25 azn. Bussen kostar 1 azn, men det kändes aldrig aktuellt att i mörkret leta efter bussen.
Vid ankomsten till hotellet väckte vi den stackars jäntan vid receptionen. Tycks vara ett trevligt jobb att jobba på hotell, ja sova på arbetstid skulle iallafall inte jag tacka nej till. Nåväl, hotellet var litet, endast 40 rum. I frukostmatsalen satt vi helt ensamma, ja vi såg knappt någon annan gäst under hela vistelsen. Det var verkligen en mäktig känsla att se solen stiga upp och lysa över Baku, då vi kom var det ju kolsvart.
Efter frukosten och några timmars vila på rummet var det dags att bege sig ut på stan. Vad ska jag då säga om Baku? Något som är undermåligt är vägnätet, väldigt många hål. Trafiken är smått kaotisk. Älskar man gamla ryska/sovjetiska bilar bör man verkligen åka till Baku.
En skön sak med Baku är att jag för första gången på mycket länge inte hörde någon tala svenska på resmålet. Ett par norskor flög dit och tillbaka med samma plan som vi, finska hörde jag vid incheckningen på Bakus flygplats men i övrigt var det väldigt få andra västerländska turister. Kul att det kan vara så ibland.
Baku ska man nog inte åka till om man aldrig varit utanför Europa tidigare, inte för att det på något sätt ät farligt men kulturkrocken kan kännas rätt stor. Fast å andra sidan är ju det en stor del av resandet. Speciellt märks skillnaden på servicenivån samt hur folk "doftar". Fast det kanske är vi västerlänningar som är överdrivet seriösa vad gäller att duscha?
Knappt några tiggare i Baku, ingen som kom fram och ville prata. Lugnt och skönt på det sättet. Ett bra hotell är att rekommendera då man är i Baku. (Vi bodde på Radisson). Finns inte sådär våldsamt mycket att göra i staden, alltså är det skönt att bo bekvämt med allt vad det innebär. Vi badade bastu och simmade i poolen varje dag. Det var även suveränt att kunna ligga vid poolkanten och läsa och ta det lugnt.
Baku var lugnt förutom en smått bisatt incident på fredagen. När vi satt vid den stora affärsgaten kom det fram två lustiga figurer och krävde att få se våra pass. De påstod sig vara passpoliser, samtidigt som de plockade fram två illa gjorda id-kort. Vi garvade åt dem och talade svenska med dem. Efter några minuter gav de upp, det var bara den ena av dem som kunde lite engelska. (märkliga passpoliser som inte kan engelska) Hade något liknande inträffat, ja då hade vi tänkt säga att vi hette Donald Duck och Mickey Mouse. Lite kaxigt kanske, men det kändes aldrig hotfullt. Första gången som jag råkat ut för något liknande, onekligen en incident jag länge kommer att minnas.
Vid utcheckningen från hotellet blev det problem. Åh, ordet problem måste vara ett älsklingsord i öst. Självklart ville de ha betalt för frukostarna vi åt på hotellet. Nästan 1000 spänn, givetvis vägrade vi då det i vårt rumspris ingick frukost. Då vi vägrade ville de ha betalt för en frukost iallafall. Nej, inte ett öre skulle de ha! Jag var faktiskt lite irriterad, det var tidigt på morgonen och vi skulle till flygplatsen. Även denna frukostincident är en indikation på att saker och ting är lite annorlunda därborta. De tycks gilla lura turister på pengar, men att det skedde på stans kanske bästa hotell, ja det var aningen förvånande.
Trots dessa incidenter tycker jag att Baku är en rätt trevlig stad. En vecka är för lång tid att tillbringa i staden, en helg är mer lagom. Det byggs överallt därborta, det märks att staden upplever en ny oljeboom.
Hur var då maten och ölen i Baku? Maten var billigt och suveränt god. En mycket fin kebab (inte alls som den trista vi får här hemma) kostade runt 7 sek. Ungefär 15 sek för en inhemsk eller turkisk öl. Efes är det stora märket. Utländska märken som Heineken, Kilkenny kostade runt 30 sek på en Irländsk pub.
Förutom taxin, hotellet och visumet är Baku mycket billigt. Det var faktiskt svårt att göra sig av med de pengar vi växlade in. Under sjävla vistelsen i Baku gick det inte åt mer än max 1000 sek.
Kul och annorlunda resa helt klart. På hemresan stannade vi 6-7 timmar i Riga, tyvärr var vädret riktigt dåligt men själva staden är mycket vacker. Även i Riga fanns det öl, får nog ta och åka dit nångång och ta en närmare titt.
Köpenhamn och Chicago, 22/3-26/3.
Inte många veckor efter Baku väntade en annan kul resa, dennagång tillsammans med storasyster och hennes man. På vägen till Chicago stannade vi en natt i ett kylslaget Köpenhamn.
I Köpenhamn gjorde vi inte så mycket mer än att gå lite på stan samt äta en bit mat på en helt ok krog. Ölet var gott, men tyvärr minns jag varken namnet på krogen eller exakt vad för slags öl jag drack. Ja, så kan det gå ibland. Minns dock att vi på kvällen satt några timmar i hotellets bar, whiskyn värmde skönt.
Efter en skön sovmorgon och frukost på hotellet var det äntligen dags att bege sig till Kastrup för vidare flyg till Chicago. SK 943 skulle ta oss över pölen. Resan tog närmare nio timmar, men jag hade gärna suttit i några timmar till då vi åkte bekvämt i Business class. Tyvärr var ölutbudet dåligt, precis som det alltid är då man flyger. Alla flygbolagen tycks satsa mer på sina viner. Nåväl, jag var rätt nöjd ändå då det blev champagne, vin, dessertvin, calvados samt Baileys. Som sagt, en skön flygresa.
I Chicago träffade vi en kollega till syrran, Caroline. Hon och hennes man bodde i Chicago då han arbetade där. Caroline gick mest hemma som en klassisk "hemmafru". Hon visade oss runt och gav många bra tips på bra affärer och restauranger. Perfekt att ha en privatguide då man besöker en stad för första gången. I mars var dollarkursen mycket förmånlig, under sex kronor. Schyssta jeans kunde man hitta för under 30 dollar. Mat var billigt, dryck var billigt, ja det var kul att besöka USA.
Det mest bestående matminnet är besöket på The Cheesecake Factory. Portionerna var förstås gigantiska och maten mycket god. De hade närmare 30 olika cheesecakes på menyn, helt lätt att välja var det ej.
Bästa ölminnet är de två kvällarna på Restaurant Rock Bottom Brewery. Sex olika öl bryggde de, en kul idé var att man kunde beställa in en bricka med en sample av varje sort. Gissa om jag gjorde det? När vi satt på Rock Bottom en av kvällarna var jag inte särskilt hungrig utan beställde bara in en enkel förrätt i form av en tallrik nachos. Mein Gott! Portionen var så enorm att den lätt hade kunnat mätta en hel invasionsarmé. USA är verkligen galet men samtidigt väldigt kul att besöka. Ölen var väl sisådär, stouten var godast och sämst var deras light-öl.
Chicago är en trevlig stad, lite lugnare än New York. Utbudet av shoppingställen och restauranger är mycket stort. Finns verkligen mycket att se och uppleva i Chicago. Vi hade stabilt väder, ibland kan det vara mycket kallt då det blåser från Lake Michigan.
Chicagoresan var bra på alla sätt, skönt att åka till en stad där man inte bara måste jaga sevärdheter, det är roligare att gå omkring på gatorna utan alltför bestämda planer. Ta dagen som den kommer helt enkelt. Tänk om alla dagar kunde vara så. Vilken dröm!
Julkalender 2024 lucka 24 – Goossens Lambic (1957-1962)
6 dagar sedan
12 kommentarer:
Grym reslust du måste ha! Mycket intressant resereportage. jag har aldrig besökt USA, men jag vet ju attde gör mycket gott öl. Och mycket dåligt också, för den delen. Jag besökte en nyöppnad pub här i närheten bara för att kolla utbudet, det var mitt på dagen. Servitrisen berättade stolt att de kommer att ta in både Miller och Budweiser. Ridå!
Han på sopporna.
PS
Vilket fantastiskt skum den där Yetin har!! Vilken färg! Gällande finländskt öl; vårt bästa heter Koff Porter och är verkligt bra. Skummet påminner litet om Yetins till färgen. I övrigt är ju utbudet på Systemet klart bättre överlag, precis som du säger.
DS
Det sjuka är att ju mer jag reser desto mer vill jag ut igen. Det blir som ett beroende.
Uj, uj Miller och Bud, nä det går bort direkt!
En rätt bra finsk porter är Sinebrychoffs tycker jag. Har en sådan nere i källaren. Den får mogna ett tag till. Koff Porter har jag aldrig smakat.
Hej! Sinebrychoffs bryggeri kallas i folkmun Koff. Så du har smakat just precis på densamma som jag anser vara ett av Finlands bästa öl. Det finns småbryggerier som klarar sig bra också, men det kan vara svårt att få tag på dem.
Ah, där ser man! Då vet jag det.
Har du provat Laitilas Kukko? Även den är rätt god tycker jag.
Bäst av de få finska ljusa ölen jag smakat tycker jag att Sandells är.
Har väldigt dålig koll på de finska småbryggerierna.
Jepp, jag har prövat Kukko. Laitila gör en handfull öl av några olika slag, bl.a. en porter de också. De säljs också i matbutikerna vilket betyder att de ska vara under 4,7 %. Själv har jag inte älskat Kukko eller deras andra produkter heller. Har en envis uppfattning att de flesta finländska öl smakar litet metall, främst de vanliga lagerölen av Koff, Hartwall, Olvi och så vidare. Den gode Michael Jackson har faktiskt hållit med mig en gång då jag intervjuade honom på Helsinki Beer festival där jag var i min av journalist. Han var ju mest förtjust i det finländska ölet Sahti, en öltyp som görs av några bryggerier, men som inte säljs regelbundet. Min fru tycker att Sahti är som vinets Retsina, dvs inte så gott... Ibland håller jag med henne, ibland inte.Saimaan Panimo gör en mycket god välhumlad lager som heter Rokrammi.
Bland de andra små bryggerierna lönar det sig att hålla utkik efter t.ex. Huvila, Plevna och Stadin Panimo (bryggeri). Om du besöker Finland, vill säga. Trots att Systembolaget är välförsett, tror jag inte de här finns i sortimentet. ;-)
Har faktiskt släkt i norra Finland så det brukar bli ett besök då och då, men däruppe finns det inga småbryggerier att besöka.
Vilken är den bästa ölkrogen i Helsingfors, har du något tips?
Huvila och Plevna känner jag inte till.
Sahti var det väldigt länge sedan jag smakade.
Jädrans, öl är verkligen ett spännande ämne. Man kan börja prata med någon helt okänd men ändå blir samtalet intressant och kul.
Du har så rätt!
Beträffande ölkrogarna i H:fors är det litet klent med mitt kunnande nuförtiden. Är så att säga mitt i livet med både fru, tonåringar och en liten, så det blir inte direkt att springa på krogen...
(Vill dock föra fram att vi båda härhemma gillar att ta oss en bira eller en pava vin då och då, just nu har jag Aventinus Weizeneisbock i mitt ölglas...Brunt, grumligt, luftigt skum, doft av banan, smaken syrlig, samma banantoner, litet alkohol. Styrkan sjuukt hög, 12%... )
Förr i världen var Janoinen Lohi (Den törstiga Laxen) som ligger i stadsdelen Tölö, en bit från centrum, väldigt bra med stort sortiment. Men också puben St.Urho´s pub, Museigatan 10 och Kaisla, Wilhelmsgatan 4 är värda ett besök. Rest. Teerenpeli i köpcentret Kampen mitt i H:fors är bra, med eget bryggeri och destilleri för maltwhisky.
Blir smått törstig av allt skrivande, blir även inspierad av din Aventinus. Tror bestämt att jag snart kontrar med en Kulmbacher Eisbock. Lite av en lillebror med sina blygsamma 9,2%.
Låter kul med ett eget bryggeri och destilleri i centrala Helsingfors, det hade jag helt missat.
Kommer du till Stockholm nångång kan jag tipsa om Akkurat, OT samt Belgobaren. Utöver dem finns det en mängd andra ställen, men just dessa tre är mycket bra. Vill du prova öl från svenska mikrobryggerier är Glenfiddich i Gamla Stan mycket väl värt ett besök. Har länkar på bloggen till dessa ställen.
Tack!
Belgobaren känner vi , men de övriga skall vi passa på att besöka. Vi kommer att komma en sväng till Stockholm någon dag före jul och då kanske vi hinner med en ölsväng mellan varven. Har du någon närmare adress till Akkurat och OT?
Både Akkurat och OT ligger på Södermalm.
Akkurat ligger på Hornsgatan 18, OT på Repslagargatan 6. Bägge ställena ligger nära Slussens T-banestation.
Akkurat skulle jag föredra före OT, men bägge ställena är mycket bra.
Mycket prat blir det, men Akkurat hamnar mycket högt på Rate Beers topplista:
http://ratebeer.com/Places/Places-Top50.asp
I sommar bär det av till Chicago för lite seriös öljakt.
Skicka en kommentar