Öl i Helsingfors, tisdag 20/5.

Tisdagen började med 100 armhävningar och 100 situps, eller inte. Dock hade jag lite chipsrester kvar så de slank förstås ner. 

Väl utanför hotellet blev det en promenad på runt 10 minuter till Helsingfors nya centrumbibliotek Oodi. Den är belägen strax norr om Centralstationen. 

 

Bibliotek invigdes i december 2018 då Republiken Finland firade 100 år av självständighet. Detta var mitt första besök och jag måste tillstå att byggnaden är häftig. Hade jag bott i Helsingfors skulle jag ofta besöka bibliotek men denna gången fanns det ingen tid att läsa Kalevala. 

 

Efter Oodi blev det ett stopp på närbelägna Alko Arkadia. Som vanligt var personalen väldigt hjälpsam även om jag inte direkt hade några frågor. För när det gäller öl så vet jag vad jag vill köpa. 

 

Dagens första öl blev en italienare, Birrificio Antoniano IPA på Puttes Bar & Pizza. Både birran och pizzan var dugliga utan att för den delen gå till världshistorien. 

 

Jag gillar att se mig omkring till fots då jag besöker en stad, knallade runt utan karta och kompass men till slut så blev jag törstig. 

 

 

Varför inte göra ett besök på SalamaNation där jag tidigare inte varit. 

 

Ett modernt ställe är det, barchefen är samma person som hade samma roll på nedlagda Mikkeller Helsinki. (fast under mitt besök jobbade han inte)

 

Fyra öl dracks, jag valde glas om 20 cl. Skönt att det finns olika storlekar att välja mellan, precis som det ska vara. Det är inte alltid man är sugen på sejdel efter sejdel. 

 

En vanlig Pale Ale, Salama Zen Extazy tyckte jag var den godaste av de som dracks. 

Ett annat ställe som jag inte besökt tidigare är Time Bar som är belägen inne i ett mindre köpcentrum eller vad man nu ska kalla det mitt i city. 

 

Litet och mörkt, satt några stammisar och kollade på Ishockey-VM som pågick för fullt. Utbudet var inte jättestort, inget av det som fanns på fat lockade så det fick bli en burk Suomenlinnan Sparre Pale Ale. En mild skapelse som slank ner utan några krusiduller. 

 

Från Time Bar tar det ungefär tre minuter att gå till favoriten Juova Hanahuone som besöktes ett par gånger dagen innan. 

 

Två IPA från Olarin Panimo skruvades ner. Olarin Shapes and Forms och Olarin Good To Be On the Radar. Bägge två godare än dugliga. 

 

Under alla mina besök i Helsingfors har jag många gånger gått förbi fyrskeppet Relandersgrund. På skeppet anordnas det olika typer av föreställningar, som bröllop och liknande. 

 

Trevligt nog var det inget sådant denna tisdag så det var bara att kliva ombord. Passade på att titta runt lite och till min stora förtjusning hade de en sommarkafeteria men egen öl bryggd av Espoon Oma Panimo. 

 

Utan att tveka köpte jag en flaska Relandersgrund Local Lightship IPA. En ganska så mild IPA med gräs, mango och lite malt. Det var kul att sitta ute på däck i det fina försommarkvällsljuset som är så speciellt för vår del av världen. 

 

Noterade att det fanns ett fyrskepp som hette "Storkallegrund", det skulle allt vara kul att besöka det grundet. (måste erkänna att jag först läste Storskallegrund)

Fler öl än så blev det inte denna dag. En dag som bjöd på lite av varje, en dag att minnas som en högst lyckad dag.

 

På onsdagen hägrade ännu rutinmässig båtresa med M/S Silja Symphony till Stockholm. Havet var lugnt och kvällen var fin. 

 

Ombord blev det ett fåtal öl liksom en klassisk Lonkero som inte får missas då man tar Sverigebåten. 

 

Noterbart var att bufferestaurangen var abonnerad stora delar av kvällen av ett stort gäng finska kvinnliga sekreterare. Ett jäkla kacklande var det men hellre en massa damer än skränande fotbollsfans.

 

Har tappat räkningen över hur många gånger jag varit i Helsingfors men som alltid är det väldigt trevligt att vara där. Enda nackdelen är den svaga svenska kronan som gör att Helsingfors är dyrare än Stockholm. 

Kiitos että luit. 

Öl i Helsingfors, måndag 20/5

Som vanligt beskådades inseglingen till Helsingfors från paradposition ute på däck. Det känns alltid lite extra i hjärtat då jag anländer till Republiken Finland. 

 

Ni som läste om båtresan till Helsingfors kanske minns de två väldigt pratglada finska rockgubbarna som jag hade äran att träffa i puben.

En av dom såg jag på den korta promenaden från Viking Lines terminal in till city. Han var sen till jobbet på Posten och bakfull men skulle ändå jobba. Det är en slags sisu det också. Ännu lite senare såg jag honom kommande cyklandes med en postvagn. Givetvis blev det en pratstund då också. Jag var tvungen att fråga om hade öl i cykelns förvaringsboxar men det hade han inte. 

 

Det var några timmar kvar innan det gick att checka in på hotellet så lite lunch vid Salutorget fick det allt bli, en god klassisk finsk laxsoppa sitter aldrig fel. 

 

Klockan 12 öppnade en av mina favoritbarer i Helsingfors, Juova Hanahuone. Det var bara att sätta sig där och dricka några olut. 

 

På lunchsittningen tyckte jag mest om Olarin Bailando, ett jubileumsöl till Juova Hanahuone som fyllde tre år. Det var bara en annan gäst under mina två timmar på Juova så jag var bland de första i världen som fick dricka ölet. (det är sådant man stolt skriver om i sina memoarer)

 

Kul nog var ölet gott, en IPA med klassiska smaker av grapefrukt, lite malt, karamell och hö. Fint bitter. 

Innan jag checkade in köptes det några rumsöl på K-Supermarket Kamppi, en butik jag alltid besöker i Helsingfors. Upplevde utbudet som lite sämre jämfört med tidigare år men nog fanns det öl alltid. 

 

Några veckor efter min resa klubbade den finska riksdagen en ny lag där det numera är tillåtet att sälja alkohol på upp till 8% i matbutiker, tidigare var det 5,5% som gällde. 

Förra året bodde jag på Scandic Simonkenttä men nu var jag tillbaka på min favorit, Marski by Scandic. Precis som för några år sedan var utsikten från rummet härlig. 

 

Efter en kortare paus blev det ett besök på Olutravintola Pikkulintu Ruttopuisto, även det ett ställe som jag brukar besöka då det är rätt speciellt. Varför speciellt, jo under samtliga mina besök de senaste åren har det alltid varit väldigt tyst på stället, man hör fläktarna.

 

Bartendern har varit densamma tjommen varje gång, en liten nick till hälsning men i övrigt inget snack. När jag lämnade förärades jag också med en nick. 

Ett stycke öl dracks, Tuju Ooppelsorsa. En klassisk IPA men inte riktigt lika god som den som dracks på Juova Hanahuone. 

 

Roudaribaari IHME besöktes 2022, nu blev det ett stopp där igen. Stället var sig likt. Valde att sitta utomhus i den sköna majsolen. 

 

Pien är en annan favorit, ett givet besök där stod näst på programmet. Förra året stiftade jag för första gången bekantskap med Paihalas Brewery från Sodankylä i finska Lappland. 

 

Denna gången dracks Paihalas And the Lake Sighed. En fin suröl äpplen, ek och aprikos. Väldigt trevligt är det med ett bryggeri från Lappi som enbart gör olika typer av suröl, dessutom goda sådana. 

 

Avslutade denna soliga och schyssta måndag där jag började, nämligen på Juova Hanahuone. 

 

Främst har de finsk öl på fat men nu fanns det även några från Nederländska Folkingebrew samt en från Finback.

 

Passade på att dricka alla tre, Folkingebrew Bassline vann den gastkramande smaklökstävlingen mellan den tre.

 

Som sagt, ännu en lyckad dag i den finska huvudstaden.  

Med M/S Viking Cinderella till Helsingfors

I maj var det dags för ännu en tur till Helsingfors, närmare bestämt söndag 19/5. Vädret var strålande och fartyget var fullbokat. 

 

Trots att det var fullbokat var det lugnt ombord. Många av medresenärerna hade varit på Taylor Swift-konsert i Stockholm. 

Apropå Taylor, jag hade knappt hört talas om henne innan hon kom till Stockholm, kan fortfarande inte nämna en endaste låt av henne. Dock så kan jag länge prata om 1600-talets sjöslag, ja det är omöjligt att hänga med i allt. 

Det är alltid lika fint att avsegla från Stadsgårdskajen. Ute på däck blev det en RPS Viking Line Ship's lager. Bröd, gräs och lite grönsaker. Drickbar men inget särskilt. Kul dock att de har egna öl i samarbete med RPS Brewing från Kuopio. 

 

Det här med att åka sjövägen till Finland är alltid lika härligt. Fast det passar förstås inte folk som har adhd och liknande (något som väldigt många tycks ha numera) då det tar närmare 17 timmar. Att njuta av vyerna en fin försommardag/kväll i maj slår det mesta. 

Lite senare blev det ett besök i puben, på Cinderella är puben av det klassiska snittet. Noterade att där satt två gentlemän som såg ut som bättre begagnade rockare. Den ena började helt plötsligt att göra armhävningar till kamratens stora förtjusning.

Givetvis kom han och satte sig bredvid mig och började prata med en extremt hes röst. Jag tänkte att jag svarar på engelska i förhoppningen om att han skulle gå tillbaka till kompisen men det var ett strategiskt misstag då det satte igång babblandet än mer. 

Det slutade förstås med att även kompisen kom och satte sig vid mitt bord. Ett långt samtal blev det om allt möjligt. Gubbarna beklagade sig över hur dyrt det var med hotell i Stockholm den aktuella helgen, simpla hotellrum kostade 8000 per natt. De hyllade även svenskarna som de tyckte var väldigt trevliga.

Nåväl, till slut sa jag att jag hade en tid att passa i en av restaurangerna ombord. (det hade jag förstås inte) De var trevliga och snacket roligt men det blev för mycket trots allt. 

Två öl blev det i alla fall i puben, Kakola Vautsi och Helsinki Bryggeri Lager. Ok båda två. 

 

När klockan närmade sig midnatt gjorde Cinderella ett kort stopp i Mariehamn, som traditionen bjuder så står jag alltid ute på däck då och spanar in världshändelserna. 

 

När det var avklarat var det läge att gå till kajutan och vila innan kommande dagars äventyr i den finska huvudstaden.