Nåväl när den fina morgonen väl nalkades bestämde vi oss för att äta frukost på hotellet. (kostade extra) Valde något väldigt amerikanskt, nämligen pannkakor med bär, smör och den klassiska lönnsirapen.
Var väl inte det godaste jag ätit men mättande för stunden om inte annat. Innan vi skulle besöka dagens första ölställe tog vi en Lyft till USS Midway Museum. Besökte henne även förra året och precis som då så är hon verkligen imponerande. Något större än min lilla balja i Mälaren.
Rätt otroligt är det att fler än 4000 personer samtidigt tjänstgjorde ombord. Undrar om någon kunde alla namnen? Oerhört trångt för manskapet, värmen i maskinrummet kunde nå bastutemperaturer. Inte undra på att det behövdes celler där folk som bråkade kunde låsas in.
När vi var klara och på landbacken igen tog vi en ny Lyft till Stone Brewing World Bistro & Gardens - Liberty Station. Apropå Lyft så fungerade det så suveränt bra, i San Diego var det sällan en väntetid på mer än fem minuter. Man beställer transport via mobilen, bara att skriva vart man ska så får man direkt en prisuppgift. Så smidigt att slippa behöva fippla med betalning i bilen, dessutom mycket säkrare än vanlig taxi då man på förhand dels vet namnet på den som kör bilen samt registreringsnumret. Kommer aldrig mera åka vanlig dyrare taxi i USA, det är en sak som är säker. Dricks är frivilligt att ge, går även att skänka en symbolisk summa till välgörenhet om man föredrar det. De allra flesta förare som vi åkte med var riktigt pratglada, samtliga var förstås trevliga, ja det är de flesta människor i USA. Intressant att en av förarna tjänade mer än 100.000 USD på sitt vanliga jobb men ändå körde för Lyft. Undrar hur hans boendekostnader såg ut?
Ok, tillbaka till Stone. Lugnt var det jämfört med förra året då stället besöktes på en lördag kring lunch. Nu satte vi oss vid baren och betade av några av deras öl som var bryggda på nämnda ställe. Totalt fanns det runt 60 öl på fat att dricka. Kollade aldrig exakt men 15-16 stycken av dessa var bryggda på Liberty Station.
De nio öl som testades var överlag stabila men med få riktigt goda. Godast i min bok var Stone Liberty Station Mammoberries. En orangeaktig stout med trevliga dofter och smaker av framförallt kaffe och hallon. Typ lättdrucken och inte en sådan där mörk öl som man blir så himla mätt av.
Det sista ölet på Stone valde vi att dricka utomhus. Trots att det "bara" var runt 24 grader så kändes solen väldigt varm. Gäller att vara försiktig som nordbo då man helt plötsligt i februari utsätts för sådan sol. Det är inte bara av öl som man kan bli röd om nosen.
Efter att vi suttit en stund på Stone kände vi att det vore en god idé att få i sig lite mat. På Stone finns det mat men vi var mera sugna på nästa ställe, nämligen hamburgerkedjan Slater's som fanns i Liberty Station. Innan vi gick tittade vi in i shoppen, som vanligt då jag ska shoppa blir jag smått handlingsförlamad och köpte exakt noll ting.
Det fina med Slater's är att de även har öl, typ 100 olika på fat. En del av dessa kan man direkt räkna bort som ointressanta men listan innehöll en hel del intressant.
Artifex Bye Felicia var en rackare som lockade mig. Smaklökarna blev helt klart belåtna även om jag smakat godare från Artifex.
Det var fint att sitta utomhus om än i skuggan och äta en sen lunchburgare som räckte ut tungan åt en samtidigt som några bägare slank ner. Ännu ett stabilt ställe har bockats av.
Liberty Station är en gammal marinbas som numera innehåller en flertal restauranger och barer. Mest imponerande är förstås Stone men jag gillade även Bottlecraft Liberty Station som blev vårt nästa stopp.
Besökte inte stället förra året och kunde direkt konstatera att lokalen var både större och luftigare jämfört Bottlecraft North Park som vi besökte på torsdagen. 24 fatöl hade de liksom förstås ett flertal burkar och flaskor på hyllorna som man kunde köpa med sig hem eller mot en smärre uppkorkningsavgift dricka på plats.
Liberty Station-rundan var verkligen schysst, rekommenderas varmt för den som råkar vara i San Diego.
En Lyft tillbaka till hotellet för lite vila, en vila som för min del blev mycket lång då den varade enda till lördag. Grabbarna var ute på en liten runda då jag låg och sov lika sött som en hundvalp.
När de kom tillbaka glada i hågen vaknade jag till liv men då var de bägge två dödströtta och jag hade ingen lust att bege mig ut på egen hand. Som sagt, det där med jetlag är lustigt. Känns alltid lika märkligt att själv inte kunna styra över sin kropp utan det är John Blund som bestämmer allt.
Trots att det inte blev så många öl var fredagen en bra fredag, shortsvädret är väl det jag minns allra bäst. Man får vara ödmjuk och inse att det ändå är ett privilegium att få njuta av sol och värme så långt hemifrån i februari.
.JPG)
