24 timmar i CPH

Som vi alla vet är Ølbutikken alltid sent ute med att publicera lanseringsdatumet för Cantillon Blåbär, i år inget undantag. Premiären var på midsommardagen. Eirik och jag flög ner i onsdags i förhoppningen om att kunna köpa ett par flaskor, då hade butiken varit öppen i två dagar med försäljning blåbär. I onsdags fanns det inga flaskor kvar förutom för "drink in" inne i butiken. C´est la vie! 

Vi delade på en liten flaska, och visst var ölet gott men inte alls lika trevligt som exempelvis förra året. Jag störde mig på en ganska tydlig jästighet i ölet, saknade också en större syrlighet. Kanske blir det godare om ölet får ligga och vila ett tag, vem vet? Ingen katastrof alltså att inte få köpa några flaskor, fast det hade förstås varit trevligt att ha några flaskor som bytesobjekt. 

Istället så handlade det lite annat smått gott, bland Mikkellers nya Spontankoppi, lambic med kaffe. Var får de alla idéer ifrån? Vore skoj att studera dem då de diskuterar och planerar kommande öl, Karl Kalkyl skulle säkert också finna det intressant. 

Vi var nere tidigt i CPH så hotellrummet var inte klart, men efter Ølbutikken kunde vi checka in och lämna väskorna på rummet. Sedan var det dags att knalla iväg till härliga Mikkeller Bar. Det är verkligen ett ställe som man inte kan annat än gilla. Gillar man inte den baren så har man stora problem, ring doktorn!

Under förra sittningen i maj blev det främst flasköl, denna gången låg fokuset mer på fatölen. Fatölen hade en tydlig "sommarprägel".Till en början blev det en Revelation Cat Single Dry Hop Series Boon Warrior Lambik. Väldigt lättdrucken och läskande, inte kolsyra. Inte så värst syrlig med tydlig smak av ek och lite persika.

Ett par helt nya Mikkeller provades, "belgoölet"Mikkeller Dino och rökölet Mikkeller/Stillwater Rauchstar. Förstnämnda var ok men inte så mycket mer, däremot var rökölet riktigt gott. Började lite försiktigt med en diskret doft men smaken var trevligt rökig. Ett stycke öl som jag gärna dricker igen vid tillfälle.

Berliner Weisse är en typ av öl som jag dricker extremt sällan, så det var glädjande att i onsdags se att det fanns Grassroots Keep On Cruising Buddy på fat. Ölet var sannerligen inte vackert att titta på, uringult utan skum. Doften och smaken däremot var betydligt roligare, härligt syrlig och torr. En mycket bra törstsläckare. Mikkeller Drink’in the Sun 12 var också en bra törstsläckare på futtiga 0,7%. Förstås väldigt lätt men ändå rejält smakrik. Till dags datum det godaste lättölet jag druckit, så borde alla i den genren vara.

Evil Twin Brewing är ett bryggeri som jag druckit få öl ifrån, de spottar ur sig så många nya öl likt Mikkeller att det inte är så lätt att hänga med i vad som sker. El Raval Hipster Ale var ingen märkvärdig öl. Svår att definiera med en kort eftersmak. En American Pale Ale enligt Ratebeer, jaja står det det så kanske det är så. Dagens sämsta öl på Mikkeller var det i alla fall.

Ett öl som jag hört mycket positivt om är Mikkeller Vesterbro Pilsner, och visst kan jag hålla med om att den är en sympatisk törstsläckare. Undrar om tyskarna skulle kalla det för en pilsner? Väldigt välhumlad för öltypen.

Sista ölet innan vi begav oss iväg för att äta en bit mat blev dagens enda flaska, Mikkeller Invasion IPA. Det är en IPA som lanserades i december förra året, främst för den amerikanska marknaden. Fint humlad med oväntat mycket söt kola. Snäll rackare som det bara var att hälla i sig. En bomber kostade 100 DKK vilket får anses prisvärt. Fatölen kostade mellan 25-40 DKK för 25 cl.

Maten intogs på Burger & Bun, gott det är det men inte alls lika bra som första gången för ett par år sedan. Vet inte riktigt vad problemet är, men på något sätt känns skapelsen lite "fuktig". Riktigt bra hemmagjorda burgare med hängmörat kött och eget bröd vinner alla dagar i veckan.

Efter maten knallade vi iväg till Ørsted Ølbar & Cafe, ett ställe som jag alltid gillat. Mikkeller Bar är onekligen väldigt hippt, ja det är hipstervarning på stället, Ørsted är mer folkligt. I onsdags var det semifinal mellan Spanien och Portugal så stället var mer än fullsatt inomhus då de visar fotboll på televisionen. Vi fick alltså sätta oss utomhus vilket förstås inte är fy skam en hyfsat ljummen junikväll. Det var inte helt enkelt att komma fram och beställa men med vassa armbågar gick det trots allt. Samarbetsölet Flying Couch/Beer Here Beer Couch#1 Equilibrium blev det. En behaglig porter som det var trevligt att sitta och mumsa på.

Både Eirik och jag började känna oss lite sega vid det här laget, men en sista öl fick det allt bli. Ingen av oss hade druckit BrewDog Abstrakt AB:01 tidigare så det var bara att slå till. Det handlar om en Abt/Quadrupel på strax över 10%. Visade sig vara en väldigt udda öl som doftade mycket päronsoda men spår av lacknafta. Jag pallade inte att dricka upp min del av flaskan utan skänkte en rejäl slurk till Köpenhamns myror.

Drygt 30 minuters skön kvällspromenad till hotellrummet där vi delade på kvällens sista öl, en flaska Westbrook Biere Pales De L`inde Farmhouse IPA. En hybrid mellan en IPA och Saison. Humle med jäst och en typisk "saison-beska". Inte alls dumt.

Efter en god natts sömn hade vi några timmar att slå ihjäl innan det var dags att åka till Kastrup och flyga hem. Barley Wine hade ingen av oss besökt på deras nya adress så det kändes som ett givet mål för dagen, klockan 12:00 öppnar de. Betydligt större butik jämfört med den gamla, skön jazz i bakgrunden och den mycket trevliga ägarinnan lika sympatisk som alltid. Verkligen en härlig butik som känns genuin. Stort utbud av öl från många länder, även öl från danska bryggerier vars namn många av oss knappt hört talas om.

Trots att vi inte fick tag på några Cantillon Blåbær Lambik var det ett trevligt dygn i Köpenhamn, att inte ha det bra i den staden ser jag som en omöjlighet. På gensyn!

Hemresan bjöd på lite sightseeing över Stockholm.

En gruppbild på ölen som följde med hem: